580nfs1_red

2018 > 11

Oslo 21 november 2018

Idag har NFS haft sitt andra av två årliga styrelsemöten, denna gång i den norska huvudstaden Oslo.

Den nordiska, europeiska och internationella fackföreningsrörelsen står inför ett hektiskt kongressår med kongresser hos Internationella Fackliga Samorganisationen i december 2018 (Köpenhamn), hos Europiska Fackliga Samorganisationen senare i vår i Wien och hos oss själva, Nordens Fackliga Samorganisation, i Hyllie under september månad. På detta väntar också ett Europaparlamentsval och viktiga diskussioner inom ILO och FN systemet.

För den nordiska fackliga familjen och NFS är detta viktiga händelser och som genomsyrat vår egen dagordning under dagens styrelsemöte. Vi har också diskuterat ett konkurrenskraftigt Norden ur kompetens- och jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet kommer förövrigt att vara tema för vårens styrelsemöte i april, medan klimatfrågorna får särskilt fokus under hösten 2019.

Därutöver har vi haft vaktbyte och tackar Karl-Petter Thorwaldsson, som varit NFS ordförande under 2018, och gratulerar Sonja Ýr Þorbergsdóttir som tar över ordförandeklubban efter årsskiftet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: styrelsemöte

Nordiska rådet håller sin huvudsession i vecka 44 varje år. Under sessionen samlas rådets 87 parlamentariker för att diskutera, debattera och fatta politiska beslut på nordisk nivå. Utöver parlamentarikerna är regeringsrepresentationen hög och sessionen brukar gästas av allt från stats- och arbetsmarknadsministrar till jämställdhets- och försvarsministrar. Sessionen har en bred ansats, behandlar flera politikområden och den nordiska fackliga rapportens syfte är att sammanfatta de frågor som har bäring på NFS agenda och bedöms som relevanta för NFS medlemsorganisationer. I rapporten har vi lyft frågor som t.ex. Theresa Mays besök, Nordiskt likalönecertifikat och en gemensam nordisk luftfartspolitik.

Samarbetet i Nordiska rådet regleras i huvudsak genom Helsingforsavtalet, det nordiska samarbetets grundfördrag. Partigrupperna är Mittengruppen (26), Den socialdemokratiska gruppen (23), Den konservativa gruppen (15) Nordisk grön vänster (10), Nordisk frihet (8) och partilösa (5).

Författare: Jenny Tabermann och José Pérez Johansson

Statsministrarna på plats
Vid årets toppmöte, där nordiska rådets delegater möter de nordiska statsministrarna, behandlades fred, säkerhet och demokrati under rubriken ”De nordiska ländernas förmåga att möta andra länders försök att påverka våra samhällen och demokratiska processer”. Statsministrarna pekade förvisso på flera samarbeten kring cyberförsvar för att mota antidemokratiska krafter, som t.ex. Hybridcentret i Helsingfors och det förebyggande arbetet som förekom det svenska riksdagsvalet, men målade i huvudsak upp en mycket dyster bild av vår omvärld med cyberattacker, populism och om vunna rättigheter och friheter som riskerar att rullas tillbaka. Läs mer på Nordiska ministerrådets hemsida eller i sessionens protokoll.

Oväntat besök
En vecka före sessionen kom meddelandet om ett högst oväntat besök. Det var premiärminister Theresa May som flugit in från Storbritannien för att tala vid Nordiska sessionens invigning, den del av programmet där alla nordiska statsministrar och rådets parlamentariker är närvarande. May talade om behovet av ökat samarbete med de nordiska länderna efter Brexit. Utöver själva besöket, vars motstycke saknas i Nordiska rådets moderna historia, förlänades störst uppmärksamhet åt nyheten om att Norge och Storbritannien kommit överens om att norrmän och britter fortsatt skall få bo och verka i varandras länder, även om Storbritannien ramlar ur EU utan ett avtal om den framtida relationen. Läs mer här.

EU-agendan tar allt större plats inom det nordiska samarbetet
För två år sedan kunde det rapporteras om att Nordiska rådet öppnat ett kontor i Bryssel och 2015 beslutade rådet att rekommendera Ministerrådet att screena och prioritera kommande EU-rättsakter, båda förslag med Mittengruppen som avsändare. Även i år är Mittengruppen en pådrivande aktör för ökat nordiskt EU-samarbete och upphovsman till rådets beslut om att rekommendera Ministerrådet att utreda möjligheten att införa en gemensam konsekvensbedömning som en fast praxis i sådana lagstiftningsprocesser där de nordiska länderna tillsammans implementerar en EU-rättsakt. Det slutgiltiga förslaget är ett resultat av en kompromiss i syfte att blidka t.ex. Nordisk grön vänster, som förvisso anser förslaget vara sympatiskt, men menar att sekretariatet i Köpenhamn i så fall behöver växa proportionerligt i förhållande till arbetsbörda.

Social dumping inom sjöfarten och en gemensam nordisk luftfartspolitik
Under rubriken arbetsmarknad debatterades arbetsvillkoren inom sjö- och luftfarten. För sjöfartens del handlar det om en norsk konflikt under uppsegling kring omflaggning av fartyg, en åtgärd som skulle göra det möjligt att dumpa arbetsvillkor och som dessutom skulle kunna leda till ett ”race to the bottom” ifall andra länder i Norden skulle följa i samma kölvatten. Rådet antog förslaget och uppmanar Nordiska ministerrådet och regeringarna att aktivt arbeta mot social dumping inom sjöfarten. Samma stöd fick inte förslaget om att regeringarna tillsammans med parterna i Norden skall utforma en gemensam nordisk luftfartspolitisk för nordisk koordinering inom EU, som istället röstades ned. Därmed kan det framstå som att Nordiska rådets politiker stödjer sjöfolk i sin strävan efter goda arbetsvillkor, men inte piloter och kabinpersonal, vilket ledde till en het debatt i rådet. Både Arbeidsliv i Norden och Sjömannen har rapporterat om dessa frågor.

Likalönecertikat enligt isländskt snitt
Likalönecertifikatet på Island har under några år varit en het fråga och rönt internationell uppmärksamhet. Certifikatet har nu landat på Nordiska rådets bord som, efter ett initiativ från socialdemokraterna och med några reservationer, togs väl emot av sessionen och vilket NFS har rapporterat om här. Initiativet uppmanar ministerrådet och de nordiska regeringarna att i samarbete med arbetsmarknadens parter (1) överväga möjligheten att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönscertifikat, (2) aktivt arbeta för en mer jämställd arbetsmarknad genom minskad könssegregation på arbetsmarknaden och (3) arbeta för heltid som norm på hela arbetsmarknaden. Jämställdhet är förövrigt en viktig fråga, inte bara för Nordiska rådet och NFS, utan också för Nordiska ministerrådet som genom Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren presenterade programmet för det nordiska jämställdhetssamarbetet (2019-2022) där fokus är framtidens arbetsliv och tillväxt; välfärd, hälsa och livskvalitet; makt och inflytande samt jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter.

Arbetet med gränshinder fortsätter
Trots mycket arbete för att förebygga gränshinder mellan de nordiska länderna, finns det fortfarande mycket kvar att göra för att avveckla redan existerande hinder. Den finska delegationen har därför lagt fram ett förslag om att grunda nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nordiska länderna som bottnar i den modell som idag används i Finland för att bearbeta gränshinder. Efter behandling i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden stod förslaget uppdaterat med fokus på den nationella autonomin för att lösa frågan. Anmärkningsvärt ur ett fackligt perspektiv är Juha Eerolas (Nordisk Frihet) kommentar gällande de fackliga organisationernas roll i arbetet mot gränshinder. Protokollet för diskussionen finns tillgänglig på Nordiska rådets hemsida.

Norden – en digital frontlöpare
Nordiska ministerrådet har, genom ministerrådet MR-DIGITAL, fortsatt högt fokus på samarbetet kring digitaliseringsfrågor och samarbetsminister Anne Berner från Finland presenterade dess prioriteringar: Utvidgandet av 5G i Norden och användningen av artificiell intelligens. De prioriterade insatserna inom digitaliseringen är ett nordiskt-baltiskt samarbete för att ”införa ömsesidigt erkännande av elektronisk identifikation i hela området”, ett så kallat E-ID, utvecklingen av artificiell intelligens med hänsyn till digital integritet och utvecklandet och testandet av 5G, ett initiativ som lanserades av statsministrarna på toppmötet i våras när de möttes på Ulvön vid svenska Höga Kusten. Syftet är att göra Norden och Baltikum till en digital frontlöpare.

Högre utbildning och forskningssamarbete
I syfte att göra Norden än mer integrerat och finna gemensamma lösningar på globala utmaningar, såsom klimatförändringar och digitalisering, har rådets utskott för kunskap och kultur lagt fram ett förslag som uppfordrar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna för ett nordiskt doktorandprogram (Nordic PhD programme). Förslaget, som är inspirerat av Nordic Master Programme, röstades igenom av en enhällig kammare.

Island tar över ordförandeklubban
Nordiska rådets session är också tidpunkten för när det kommande ordförandeskapet beskriver sin linje för nästa år. Således tog Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, Sveriges och Stefan Löfvéns efterträdare, ordet och presenterade ordförandeprogrammet för året 2019. Programmet, som har rubriken Goda genvägar (eller Gagnvegir góðir) från den 1000 år gamla eddadikten Hávamál, pekar ut tre områden som kommer att prioriteras under det kommande året: De unga i Norden, hållbar turism och havet. Dessutom kommer teman som jämlikhet, hållbar utveckling, digitalisering och innovation fortsättningsvis ligga högt på den nordiska agendan. Det isländska ordförandeskapsprogrammet är det första programmet att fullt ut integrera sina prioriteringar inom ramarna för Agenda 2030.

Läs hela inlägget »
Etiketter: nordiska rådet, session

På Nordiska Rådets 70:e session i Oslo i månadsskiftet oktober-november diskuterades mycket om många frågor som är relevanta för hela NFS, inte mins jämställdhet både inom och utanför arbetslivet. Under diskussionen omkring medlemsförslag inom välfärd framfördes även förslag på likalönecertifikat, i linje med den man formulerat på Island i fjol.

Diskussionen på sessionen i Oslo bottnade i ett förslag som behandlats i Nordiska rådets ”Utskott för välfärd i Norden” som uppmanar Nordiska Rådet att rekommendera de nordiska regeringarna och det Nordiska ministerrådet att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönecertifikat tillsammans med arbetsmarknadens parter. Likalönecertifikatet är ett initiativ med syftet att uppmuntra arbetsgivare att leva upp till lagstiftning som kräver lika lönevillkor för kvinnor och män, det vill säga lika lön för arbete av lika värde.

Förslaget har som grundtanke att de nordiska länderna skulle införa ett likalönecertifikat i linje med det som presenterats på Island. Utöver detta lyfter förslaget fram problematiken kring kvinno- och mansdominerade branscher, och behovet att arbeta för en arbetsmarknad där heltidsanställningar är normen.  Även om samtliga ledamöter i salen var överens om att ett likalönecertifikat är något som ska föras vidare, fanns det reservationer gällande uppfattningen om en könssegregerad arbetsmarknad.

De reservationer som lämnats in till förslaget var riktade mot ställningen gentemot könsstereotypa branscher, som enligt reservationerna anses vara en naturlig utveckling baserad i fria val, och inte ett strukturellt problem som man genom lagstiftning eller statliga åtgärder ska sträva efter att åtgärda. Båda reservationerna röstades ner i salen med en tydlig majoritet och utskottets förslag godkändes i sin helhet av mötet.

- NFS följer diskussionen kring likalönecertifikat med stort intresse och håller frågan på sin dagordning även i framtiden. Samtidigt som vi ser att diskussionen om jämställdhet och lika lön är relevant på nordisk nivå, vill vi påminna samtliga beslutsfattare om vikten att involvera arbetsmarknadens parter på nationell nivå i planerandet och implementeringen av eventuella certifikat, konstaterar NFS generalsekreterare Magnus Gissler.

Läs mer om diskussionen i mötesprotokollen och Nordiska ministerrådets nyhetsartikel publicerad efter sessionen. Mer information hittar du även i nyhetsartikeln från juni.

Den isländska regleringen kommer att införas stegvis så att granskningarna inleds i de stora arbetsgivarorganisationerna. Detta för att tillåta en längre övergångsperiod för mindre arbetsgivare att anpassa lönerna. I Island ska lagstiftningen gällande certifiering gälla för alla organisationer som anställer minst 25 personer.

Trots att certifikatet är ett nytt verktyg i jämställdhetsarbetet, kommer det inte att lösa alla problem gällande löneskillnader mellan kvinnor och män eftersom den endast berör anställda inom samma organisation. Utmaningarna kopplade till lägre lönenivåer i kvinnodominerade branscher och den tydliga överrepresentationen av kvinnor i atypiska arbetsförhållanden kräver vidare diskussion och andra lösningar.

Läs hela inlägget »

Idag, 6 november, träffades sekretariaten för NFS/BASTUN och CBSS för att diskutera framtidens verksamhet och kommande samarbete inom ramen för Östersjöområdet.

Utöver den korta diskussionen gällande vad organisationerna arbetar med idag, och hur strukturerna fungerar, diskuterades i första hand samhällsfrågor som är relevanta för båda organisationerna. Frågor som FN:s Agenda 2030, med fokus på mål åtta: ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, som ligger starkt på NFS agenda och samarbetet mellan BASTUN-nätverket och BSLF för att hitta nya sätt att samarbeta och aktivera medlemmarna i båda organisationerna i en gemensam dialog.

I samband med mötet presenterade NFS sin ”Action Plan for Baltic-Nordic cooperation 2018–2021” samt den projektrapport ”Workers’ rights in the Baltics” som ligger som botten för planen. Planen är ett verktyg för de fackliga organisationerna i Baltikum och Norden att utöka och utveckla samarbetet i området. Slutligen konkretiserades diskussionerna under mötet i ett beslut att koordinera BSLF:s möte på våren i samband med BASTUN:s vårmöte, så att de följer direkt på varandra. Detta kommer att genomföras under våren 2019 i Hamburg, Tyskland, där BASTUN:s vårmöte arrangeras 18–19 Mars.

På mötet deltog (från vänster till höger i bilden): José Pérez Johansson (NFS, utredare), Daria Akhutina (CBSS, Senior Adviser), Magnus Gissler (NFS, generalsekreterare), Maira Mora (CBSS, Director General of the Secretariat), Jenny Tabermann (NFS, utredare), Bernd Hemingway (CBSS, Deputy Director General of the Secretariat)

Baltic Sea Trade Union Network (BASTUN) är ett forum för fackliga centralorganisationer från Österjöområdet att samlas för att utbyta information och diskutera gemensamma intressen. Målet för BASTUN är att påverka politiskt och socialtoch koordinera gemensamma projekt för att uppmärksamma relevanta frågor i området på det internationella planet. BASTUN är en strategisk samarbetspartner för CBSS.

The Council of the Baltic Sea States (CBSS), grundat 1992, är ett parlamentariskt samarbetsorgan mellan de elva medlemsländerna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland. Idag jobbar CBSS med frågor omkring samhällelig säkerhet, hållbarhet, innovationer och utbildning samt förebyggandet av människohandel. CBSS har sitt permanenta sekretariat i Stockholm.

Baltic Sea Labour Forum (BSLF) är en struktur inom CBSS som fokuserar på arbetslivsfrågor inom ramen för Östersjöområdet. BSLF består av medlemmar i samtliga medlemsländer i CBSS som representerar olika aktörer på arbetsmarknaden, såväl arbetsgivare som arbetstagare och statliga representanter. BSLF ordnar årligen en Annual Round Table diskussion.

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.