580nfs1_red

2018

Det nordiska samarbetsministrarna har den 5 september valt Paula Lehtomäki från Finland till Nordiska ministerrådets generalsekreterare, med tillträde i mars 2019. Hon är därmed den första kvinnan som blivit vald till uppdraget.

- Det nordiska samarbetet upplevs som allt mer betydelsefullt, och jag är mycket entusiastisk över att få möjligheten att jobba med det på heltid.  Både för mig personligen och för Finland är Norden den mest naturliga familjen i en annars oviss framtid, säger Paula Lehtomäki.

Lehtomäki har en lång och mångsidig politisk karriär bakom sig, så väl lokalt, nationellt som nordiskt. Lehtomäki är hemma från Kuhmo, vilket ligger vid Finlands östra gräns, där hon blev invald i kommunalfullmäktige redan 1996. Sedan 1999 har hon varit aktiv i den nationella politiken som riksdagsledamot, minister och nu senast som statssekreterare hos den finske statsministern Juha Sipilä. Lehtomäki har även suttit i Nordiska rådet under åren 1999–2003.

- Jag vill å det varmaste gratulera Paula Lehtomäki till det nya uppdraget som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. För oss i fackföreningsrörelsen har kampen för jämställdhet alltid varit en ledstjärna och jag är glad att ministerrådet äntligen fått sin första kvinnliga generalsekreterare. Vi ser fram emot ett fortsatt gott och utvecklande samarbete med Nordiska ministerrådet och Paula Lehtomäki, säger Magnus Gissler, generalsekreterare NFS.

Den ursprungliga nyheten finns på Nordiska ministerrådets hemsida.

Läs hela inlägget »

Vi hälsar Jenny Tabermann välkommen som ny utredare på NFS. Jenny har en Magisterutbildning som socionom från Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors och har studerat kriminologi vid Kwantlen University i Vancouver, Kanada.

Jenny har en gedigen erfarenhet av utbildningspolitik och har strategiskt arbetat med kvalitets- och utvecklingsfrågor, bland annat på Arcada studerandekår som Generalsekreterare och med förtroendeuppdrag i European Students’ Union och i nätverket Nordiskt ordförandemöte. Hon har varit involverad i utvärdering av Yrkeshögskolor på nationell nivå, arbetat med Bolognaprocessen och dess tillämpning samt utvecklat nordiskt samarbete inom studentrörelsen.

Hon kommer närmast från en tjänst som medlingshandledare på Kalliola Setlement i Esbo. Jenny talar svenska, finska och engelska, är 33 år och uppvuxen i Västra Nyland i Södra Finland. Hon börjar på NFS sekretariat i Stockholm i mitten på augusti.

Vi på sekretariatet hälsar henne hjärtligt välkommen!

Läs hela inlägget »

NFS arrangerar i samarbete med Nordiska ministerrådet seminariet: Jämställd lön - ett sista kliv till verklig jämställdhet i Norden - på den nyaste nordiska sommararenan för samhällsfrågor, Alandica Debatt, som arrangeras på Åland.

Samtalet tar utgångspunkt i hur jämställheten bidrar till den nordiska modellen och sätter fokus på hur särskilt lönebildningen kan bidra till att skapa jämställda arbetsvillkor för kvinnor genom att minska otrygghet i anställningar, garantera tillräckliga inkomster och minimera utrymmet för godtycklighet och maktmissbruk som påvisats av #metoo-rörelsen.
Riksdagsledamot Eva Biaudet, Nordiska rådet, ordförande Antti Palola från STTK i Finland och Marianna Traustadottir från ASI, Island deltar i diskussionen som modereras av Anna Jugner Nordgren från Nordiska ministerrådet.
 
Följ diskussionen via livestream

Mer information om programmet på Alandica Debatt
 

Läs hela inlägget »

Idag skriver NFS Ordföranden gemensamt och tillsammans med NFS Generalsekreterare på Arbetet Debatt om sam- och framtidens arbetsliv. Detta med anledning av Nordiska ministerrådets/Nordiska ILO-kommittéernas konferens ”Shaping the Future of Work in the Nordic Countries”  15 och 16 maj i Stockholm. Läs debattartikeln på svenska i Arbetet, på danska i Altinget, Isländska Fréttablaðið eller nedan. 

Artikeln tar utgångspunkt i den position som NFS styrelse antog den 26 april i Helsingfors. 

Future of Work – Teknologi och framtidstro för människan

Diskussionen om sam- och framtidens arbetsliv är glödhet, i Norden och resten av världen. Inte minst präglas diskussionen av de effekter digitaliseringen får, på arbetsmarknaden och för arbetstagarna. Men, i den nordiska fackföreningsrörelsen har vi hanterat förändringar och omställningar tidigare och är väl förberedda. Vårt viktigaste budskap är därför följande: Vi måste blicka bakåt och lära av historien för att gå in i den digitala framtiden! Detta kommer vi att framföra när den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson denna vecka bjuder in till en nordisk konferens om framtidens arbetsliv med anledning av FN-organet ILO:s 100-årsjubileum nästa år.

I den nordiska fackföreningsrörelsen är vi i grunden positiva till ny teknologi, digitalisering och vad detta kan medföra. Ny teknologi har möjliggjort en bättre arbetsmiljö, högre lön och mer välfärd. Men, baserat på våra erfarenheter från tidigare ändrings- och omställningsprocesser har vi också ett antal konstruktiva råd om vad som krävs för att digitaliseringen ska bli så lyckad som möjligt för hela samhället. Nyckeln är den nordiska modellen.

För det första. Arbetstagarna måste vara en del utvecklingen. Vinster från ny teknologi ska fördelas rättvist och jämlikt; teknologin är till för människan. Det sker genom fackligt inflytande och partssamarbete. Det finns också starka samhällsekonomiska skäl för detta. Övertygande forskning från OECD, IMF och Världsbanken pekar på att ekonomier, som de nordiska, med en hög facklig organisationsgrad och bred kollektivavtalstäckning också kännetecknas av hög produktivitet, hög konkurrenskraft och stor förmåga att verka utjämnande och dämpande i tider av ekonomisk oro.

För det andra. Vi måste investera i utbildning och kompetensutveckling. En klar strategi för investeringar i utbildning och omställning lyfter samhället som helhet. Ny forskning från OECD visar att det, särskilt i Norden, endast är en liten andel jobb som helt går att automatisera. I de allra flesta fall handlar det i stället om att arbetsuppgifterna till viss del förändras och kräver högre kompetens. Därför behöver vi, om Norden ska fortsätta vara konkurrenskraftigt, diskutera och investera i omställning, utbildning och livslångt lärande. Kompetensutveckling behöver lösas nationellt i trepartssamtal mellan fack, arbetsgivare och regeringar; på sektors-, bransch- och företagsnivå mellan arbetsmarknadens parter; liksom mellan den enskilde anställde och dennes arbetsgivare på den lokala arbetsplatsen.

For det tredje är en tydlig diskussion om investeringar nödvändig. Ny teknologi är vägen till ökad produktivitet samtidigt som det möjliggör ett bättre arbetsliv. Det ökar konkurrensförmågan, fyller orderböckerna och skapar nya företag samtidigt som etablerade företag kan fortsätta att utvecklas. Även offentlig sektor bör investera i ny teknologi och nya lösningar som bidrar till att de nordiska välfärdssamhällena fortsätter att vara hållbara och inkluderande.

För det fjärde menar vi att de nordiska regeringarna bör fokusera på inkludering, partssamarbete och social dialog i diskussioner om sam- och framtidens arbetsliv – även utanför vår region. De nordiska erfarenheterna talar för detta. Vi föreslår därför att Norden inom ramen för EU:s kommande långtidsbudget (från 2021) tar initiativ till en helt ny EU-fond för partssamverkan med syftet att främja uppbyggnad, kapacitetsbyggande och utveckling av starka, oberoende och effektiva system för social dialog i de EU-länder där detta behövs.

Det är genom partssamarbete och social dialog, i samtal och förhandlingar mellan fack, arbetsgivare och politik som vi behöver diskutera och finna lösningar på hur vinster från ökad produktivitet ska fördelas. I ett arbetsliv som påverkas, och till viss del kanske organisatoriskt förändras genom digitaliserings- och automatiseringsprocesser, behöver vi diskutera fenomen såsom ofrivilligt och påtvingat företagarskap – så kallade falska egenföretagare. Arbetstagare sysselsatta i plattformsekonomin får inte arbeta i ett arbetsrättsligt ingenmansland. Vi behöver också diskutera skatteregler, nationellt och internationellt, för att motverka skatteflykt. Internationella företag ska också bidra till samhället. Lika viktigt är det att diskutera dataskydd och IT-säkerhet, för den enskilde arbetstagaren och medborgaren.

Det är detta som kännetecknar de nordiska länderna och den nordiska modellen. Att vi kan se utmaningarna och omvandla dem till möjligheter. Men – och det här är viktigt – då behöver vi en vital dialog mellan fack, arbetsgivare och regeringar så att vinsterna från ny teknologi kommer arbetstagaren, människan och samhället till del. Vi välkomnar att Nordiska ministerrådet har tagit fasta på temat för ILO:s 100-årsjubileum och vill bidra till utvecklingen av framtidens arbetsliv. Men det räcker inte med fokus och festtal. Den nordiske modellen och alla dess element måste vårdas, användas och utvecklas varje dag. Det har historien lärt oss.
 
Lizette Risgaard, Ordförande, LO Danmark
Bente Sorgenfrey, Ordförande, FTF Danmark
Lars Qvistgaard, Ordförande, Akademikerne Danmark

Jarkko Eloranta, Ordförande, SAK Finland
Antti Palola, Ordförande, STTK Finland

Georg F. Hansen, Ordförande, Samtak Färöarna 

Gylfi Arnbjörnsson, Ordförande ASÍ, Island
Elín Björg Jónsdóttir, Vice Ordförande NFS – Nordens Fackliga Samorgani­sation och Ordförande BSRB, Island
Þórunn Sveinbjarnardóttir, Ordförande BHM, Island

Hans-Christian Gabrielsen, Ordförande, LO Norge
Ragnhild Lied, Ordförande, Ordförande, Unio Norge
Jorunn Berland, Ordförande, Ordförande, YS Norge

Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande NFS – Nordens Fackliga Samorgani­sation* och LO Sverige
Eva Nordmark, Ordförande, TCO Sverige
Göran Arrius, Ordförande, Saco Sverige

Magnus Gissler, Generalsekreterare, NFS – Nordens Fackliga Samorganisation

*Nordens Fackliga Samorgani­sation, NFS, är paraplyorgan för den nordiska fackföreningsrörelsen och samlar nästan 9 miljoner fackligt anslutna medlemmar.

 

Läs hela inlägget »

Som första punkten på dagordningen för NFS Styrelsemöte i Helsingfors idag den 26 maj var beviljandet av medlemskap för Islands Centralorganisation för Akademiker: BHM – Bandalag háskólamanna*.

NFS styrelse beslutade med acklamation att bevilja ansökan.

- Vi är glada över att vara en del av den nordiska fackliga familjen och kommer aktivt att vara delaktiga i att främja och försvara arbetstagares intressen och rättigheter genom det nordiska samarbetet, säger Þórunn Sveinbjarnardóttir, ordförande BHM.
 
Utöver NFS har BHM också ansökt om medlemskap hos Europafacket, Världsfacket och TUAC – Trade Union Advisory Committee to the OECD.

- Vi hälsar BHM välkomna den nordiska fackliga familjen och ser fram emot att lära känner er och era medlemmars frågeställningar. Tillsammans är vi starka, säger Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande för NFS.
 
 *BHM bildades 1958 och har 27 medlemsförbund med drygt 13000 medlemmar. De största förbunden är FRG – Fræðagarður (Akademikerförbundet), FÍN – Félag íslenskra náttúrufræðinga (Naturvetarna) och KVH – Kjarafélag Viðskiptafræðinga og Hagfræðinga (Civilekonomerna).

Läs mer om BHM här: https://www.bhm.is/enska/

Läs hela inlägget »

How can Baltic trade unions use the international labour standards and the ILO supervisory machinery?

This was the main question being answered at the training for Baltic trade union leaders and lawyers in Vilnius last week. The training was organized by the Pan European Regional structure of the International Trade Union Confederation in cooperation with ILO and the Workers Bureau AKTRAV. It was the first ILO-training that has been arranged in the Baltics in at least fifteen years.  

The training was inspired by a project that the Council of Nordic Trade Unions, NFS initiated in 2016, to determine if ILO core conventions and tripartite cooperation are being followed in the Baltic countries, and that was carried out in cooperation with colleagues from the Baltics.
The final project report was published in November 2017 and it raises a number of concerns with regard to compliance with especially the Freedom of Association and Protection of the Right to Organise Convention (C87) and Right to Organise and Collective Bargaining Convention(C98).

The project showed, among other things, that all countries still have restrictions on what can be negotiated through collective bargaining in public sector. There also appears to be a lack of dispute-settlement mechanisms in cases of strikes – Two observations that warrant further discussion and evaluation by experts.   

Problems of access to justice and enforcement of law also exist in the Baltics, even though they look different in the countries. In Estonia there is no institution to turn to in cases of infringements on labour rights and in Lithuania legal procedures concerning labour law have in some cases been complicated to the extent that they have been rendered useless.
All countries also have examples of cases that could most probably be submitted to the ILO supervisory machinery, if the relevant parties would step forward.

NFS continues cooperation with the Baltic Trade Union Confederations on developing fundamental workers’ rights. During 2018 a task force has been appointed to develop a time-bound action plan for Nordic-Baltic cooperation on fundamental rights. The overall goal is to ensure a positive development for workers in the Baltic Sea region and a sustainable future working life. 

The training in Lithuania is an excellent example of international cooperation and competence and capacity building between ILO and trade unions to strengthen fundamental workers rights in the Baltic Sea region.

Läs hela inlägget »

I Dagens Nyheter publicerades idag en artikel om kränkningar av fackliga och demokratiska rättigheter i Estland av storbanken Nordea. 

"Nordeas chef i Estland jämförde fackligt arbete med terrorism. Nu svarar Nordens fackliga samorganisation (NFS) med att flytta sina pengar från banken."
 

Läs hela inlägget »

Det nya året för NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, inleds med att LO Sverige och Karl-Petter Thorwaldsson tar över ordförandeklubban.
 
NFS har ett roterande ordförandeskap som årsvis växlar mellan lands-, tjänstemanna- och akademikerorganisationerna och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, vilket sedan årsskiftet innehas av Sverige och Stefan Löfvén.
 
- Det är alltid både spännande och roligt med ett nytt kalender- och verksamhetsår i NFS eftersom det också innebär att vi får en ny ordförande. På detta sätt får alla möjlighet att sätta sin prägel på det nordiska facklig samarbetet samtidigt som vi på sekretariatet får möjlighet att lära känna alla våra medlemsorganisationer och deras prioriteringar. Det säger Magnus Gissler, generalsekreterare Nordens Fackliga Samorganisation.
 
Utöver särskilt fokus på Nordiska ministerrådets ordförandeprogram för 2018, som Stefan Lövfén presenterade på Nordiska rådets session i Helsingfors, kommer NFS även att prioritera den nordiska modellens potential för tillväxt och konkurrenskraft jämte andra frågor av strategisk betydelse, såsom digitalisering, Agenda 2030 och Decent Work.
 
NFS vill också passa på att rikta ett varmt tack till Ragnhild Lied och Unio Norge som med stort engagemang fört det nordiska fackliga samarbetet framåt under 2017.

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.