580nfs1_red

2018

Oslo 21 november 2018

Idag har NFS haft sitt andra av två årliga styrelsemöten, denna gång i den norska huvudstaden Oslo.

Den nordiska, europeiska och internationella fackföreningsrörelsen står inför ett hektiskt kongressår med kongresser hos Internationella Fackliga Samorganisationen i december 2018 (Köpenhamn), hos Europiska Fackliga Samorganisationen senare i vår i Wien och hos oss själva, Nordens Fackliga Samorganisation, i Hyllie under september månad. På detta väntar också ett Europaparlamentsval och viktiga diskussioner inom ILO och FN systemet.

För den nordiska fackliga familjen och NFS är detta viktiga händelser och som genomsyrat vår egen dagordning under dagens styrelsemöte. Vi har också diskuterat ett konkurrenskraftigt Norden ur kompetens- och jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet kommer förövrigt att vara tema för vårens styrelsemöte i april, medan klimatfrågorna får särskilt fokus under hösten 2019.

Därutöver har vi haft vaktbyte och tackar Karl-Petter Thorwaldsson, som varit NFS ordförande under 2018, och gratulerar Sonja Ýr Þorbergsdóttir som tar över ordförandeklubban efter årsskiftet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: styrelsemöte

Nordiska rådet håller sin huvudsession i vecka 44 varje år. Under sessionen samlas rådets 87 parlamentariker för att diskutera, debattera och fatta politiska beslut på nordisk nivå. Utöver parlamentarikerna är regeringsrepresentationen hög och sessionen brukar gästas av allt från stats- och arbetsmarknadsministrar till jämställdhets- och försvarsministrar. Sessionen har en bred ansats, behandlar flera politikområden och den nordiska fackliga rapportens syfte är att sammanfatta de frågor som har bäring på NFS agenda och bedöms som relevanta för NFS medlemsorganisationer. I rapporten har vi lyft frågor som t.ex. Theresa Mays besök, Nordiskt likalönecertifikat och en gemensam nordisk luftfartspolitik.

Samarbetet i Nordiska rådet regleras i huvudsak genom Helsingforsavtalet, det nordiska samarbetets grundfördrag. Partigrupperna är Mittengruppen (26), Den socialdemokratiska gruppen (23), Den konservativa gruppen (15) Nordisk grön vänster (10), Nordisk frihet (8) och partilösa (5).

Författare: Jenny Tabermann och José Pérez Johansson

Statsministrarna på plats
Vid årets toppmöte, där nordiska rådets delegater möter de nordiska statsministrarna, behandlades fred, säkerhet och demokrati under rubriken ”De nordiska ländernas förmåga att möta andra länders försök att påverka våra samhällen och demokratiska processer”. Statsministrarna pekade förvisso på flera samarbeten kring cyberförsvar för att mota antidemokratiska krafter, som t.ex. Hybridcentret i Helsingfors och det förebyggande arbetet som förekom det svenska riksdagsvalet, men målade i huvudsak upp en mycket dyster bild av vår omvärld med cyberattacker, populism och om vunna rättigheter och friheter som riskerar att rullas tillbaka. Läs mer på Nordiska ministerrådets hemsida eller i sessionens protokoll.

Oväntat besök
En vecka före sessionen kom meddelandet om ett högst oväntat besök. Det var premiärminister Theresa May som flugit in från Storbritannien för att tala vid Nordiska sessionens invigning, den del av programmet där alla nordiska statsministrar och rådets parlamentariker är närvarande. May talade om behovet av ökat samarbete med de nordiska länderna efter Brexit. Utöver själva besöket, vars motstycke saknas i Nordiska rådets moderna historia, förlänades störst uppmärksamhet åt nyheten om att Norge och Storbritannien kommit överens om att norrmän och britter fortsatt skall få bo och verka i varandras länder, även om Storbritannien ramlar ur EU utan ett avtal om den framtida relationen. Läs mer här.

EU-agendan tar allt större plats inom det nordiska samarbetet
För två år sedan kunde det rapporteras om att Nordiska rådet öppnat ett kontor i Bryssel och 2015 beslutade rådet att rekommendera Ministerrådet att screena och prioritera kommande EU-rättsakter, båda förslag med Mittengruppen som avsändare. Även i år är Mittengruppen en pådrivande aktör för ökat nordiskt EU-samarbete och upphovsman till rådets beslut om att rekommendera Ministerrådet att utreda möjligheten att införa en gemensam konsekvensbedömning som en fast praxis i sådana lagstiftningsprocesser där de nordiska länderna tillsammans implementerar en EU-rättsakt. Det slutgiltiga förslaget är ett resultat av en kompromiss i syfte att blidka t.ex. Nordisk grön vänster, som förvisso anser förslaget vara sympatiskt, men menar att sekretariatet i Köpenhamn i så fall behöver växa proportionerligt i förhållande till arbetsbörda.

Social dumping inom sjöfarten och en gemensam nordisk luftfartspolitik
Under rubriken arbetsmarknad debatterades arbetsvillkoren inom sjö- och luftfarten. För sjöfartens del handlar det om en norsk konflikt under uppsegling kring omflaggning av fartyg, en åtgärd som skulle göra det möjligt att dumpa arbetsvillkor och som dessutom skulle kunna leda till ett ”race to the bottom” ifall andra länder i Norden skulle följa i samma kölvatten. Rådet antog förslaget och uppmanar Nordiska ministerrådet och regeringarna att aktivt arbeta mot social dumping inom sjöfarten. Samma stöd fick inte förslaget om att regeringarna tillsammans med parterna i Norden skall utforma en gemensam nordisk luftfartspolitisk för nordisk koordinering inom EU, som istället röstades ned. Därmed kan det framstå som att Nordiska rådets politiker stödjer sjöfolk i sin strävan efter goda arbetsvillkor, men inte piloter och kabinpersonal, vilket ledde till en het debatt i rådet. Både Arbeidsliv i Norden och Sjömannen har rapporterat om dessa frågor.

Likalönecertikat enligt isländskt snitt
Likalönecertifikatet på Island har under några år varit en het fråga och rönt internationell uppmärksamhet. Certifikatet har nu landat på Nordiska rådets bord som, efter ett initiativ från socialdemokraterna och med några reservationer, togs väl emot av sessionen och vilket NFS har rapporterat om här. Initiativet uppmanar ministerrådet och de nordiska regeringarna att i samarbete med arbetsmarknadens parter (1) överväga möjligheten att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönscertifikat, (2) aktivt arbeta för en mer jämställd arbetsmarknad genom minskad könssegregation på arbetsmarknaden och (3) arbeta för heltid som norm på hela arbetsmarknaden. Jämställdhet är förövrigt en viktig fråga, inte bara för Nordiska rådet och NFS, utan också för Nordiska ministerrådet som genom Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren presenterade programmet för det nordiska jämställdhetssamarbetet (2019-2022) där fokus är framtidens arbetsliv och tillväxt; välfärd, hälsa och livskvalitet; makt och inflytande samt jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter.

Arbetet med gränshinder fortsätter
Trots mycket arbete för att förebygga gränshinder mellan de nordiska länderna, finns det fortfarande mycket kvar att göra för att avveckla redan existerande hinder. Den finska delegationen har därför lagt fram ett förslag om att grunda nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nordiska länderna som bottnar i den modell som idag används i Finland för att bearbeta gränshinder. Efter behandling i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden stod förslaget uppdaterat med fokus på den nationella autonomin för att lösa frågan. Anmärkningsvärt ur ett fackligt perspektiv är Juha Eerolas (Nordisk Frihet) kommentar gällande de fackliga organisationernas roll i arbetet mot gränshinder. Protokollet för diskussionen finns tillgänglig på Nordiska rådets hemsida.

Norden – en digital frontlöpare
Nordiska ministerrådet har, genom ministerrådet MR-DIGITAL, fortsatt högt fokus på samarbetet kring digitaliseringsfrågor och samarbetsminister Anne Berner från Finland presenterade dess prioriteringar: Utvidgandet av 5G i Norden och användningen av artificiell intelligens. De prioriterade insatserna inom digitaliseringen är ett nordiskt-baltiskt samarbete för att ”införa ömsesidigt erkännande av elektronisk identifikation i hela området”, ett så kallat E-ID, utvecklingen av artificiell intelligens med hänsyn till digital integritet och utvecklandet och testandet av 5G, ett initiativ som lanserades av statsministrarna på toppmötet i våras när de möttes på Ulvön vid svenska Höga Kusten. Syftet är att göra Norden och Baltikum till en digital frontlöpare.

Högre utbildning och forskningssamarbete
I syfte att göra Norden än mer integrerat och finna gemensamma lösningar på globala utmaningar, såsom klimatförändringar och digitalisering, har rådets utskott för kunskap och kultur lagt fram ett förslag som uppfordrar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna för ett nordiskt doktorandprogram (Nordic PhD programme). Förslaget, som är inspirerat av Nordic Master Programme, röstades igenom av en enhällig kammare.

Island tar över ordförandeklubban
Nordiska rådets session är också tidpunkten för när det kommande ordförandeskapet beskriver sin linje för nästa år. Således tog Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, Sveriges och Stefan Löfvéns efterträdare, ordet och presenterade ordförandeprogrammet för året 2019. Programmet, som har rubriken Goda genvägar (eller Gagnvegir góðir) från den 1000 år gamla eddadikten Hávamál, pekar ut tre områden som kommer att prioriteras under det kommande året: De unga i Norden, hållbar turism och havet. Dessutom kommer teman som jämlikhet, hållbar utveckling, digitalisering och innovation fortsättningsvis ligga högt på den nordiska agendan. Det isländska ordförandeskapsprogrammet är det första programmet att fullt ut integrera sina prioriteringar inom ramarna för Agenda 2030.

Läs hela inlägget »
Etiketter: nordiska rådet, session

På Nordiska Rådets 70:e session i Oslo i månadsskiftet oktober-november diskuterades mycket om många frågor som är relevanta för hela NFS, inte mins jämställdhet både inom och utanför arbetslivet. Under diskussionen omkring medlemsförslag inom välfärd framfördes även förslag på likalönecertifikat, i linje med den man formulerat på Island i fjol.

Diskussionen på sessionen i Oslo bottnade i ett förslag som behandlats i Nordiska rådets ”Utskott för välfärd i Norden” som uppmanar Nordiska Rådet att rekommendera de nordiska regeringarna och det Nordiska ministerrådet att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönecertifikat tillsammans med arbetsmarknadens parter. Likalönecertifikatet är ett initiativ med syftet att uppmuntra arbetsgivare att leva upp till lagstiftning som kräver lika lönevillkor för kvinnor och män, det vill säga lika lön för arbete av lika värde.

Förslaget har som grundtanke att de nordiska länderna skulle införa ett likalönecertifikat i linje med det som presenterats på Island. Utöver detta lyfter förslaget fram problematiken kring kvinno- och mansdominerade branscher, och behovet att arbeta för en arbetsmarknad där heltidsanställningar är normen.  Även om samtliga ledamöter i salen var överens om att ett likalönecertifikat är något som ska föras vidare, fanns det reservationer gällande uppfattningen om en könssegregerad arbetsmarknad.

De reservationer som lämnats in till förslaget var riktade mot ställningen gentemot könsstereotypa branscher, som enligt reservationerna anses vara en naturlig utveckling baserad i fria val, och inte ett strukturellt problem som man genom lagstiftning eller statliga åtgärder ska sträva efter att åtgärda. Båda reservationerna röstades ner i salen med en tydlig majoritet och utskottets förslag godkändes i sin helhet av mötet.

- NFS följer diskussionen kring likalönecertifikat med stort intresse och håller frågan på sin dagordning även i framtiden. Samtidigt som vi ser att diskussionen om jämställdhet och lika lön är relevant på nordisk nivå, vill vi påminna samtliga beslutsfattare om vikten att involvera arbetsmarknadens parter på nationell nivå i planerandet och implementeringen av eventuella certifikat, konstaterar NFS generalsekreterare Magnus Gissler.

Läs mer om diskussionen i mötesprotokollen och Nordiska ministerrådets nyhetsartikel publicerad efter sessionen. Mer information hittar du även i nyhetsartikeln från juni.

Den isländska regleringen kommer att införas stegvis så att granskningarna inleds i de stora arbetsgivarorganisationerna. Detta för att tillåta en längre övergångsperiod för mindre arbetsgivare att anpassa lönerna. I Island ska lagstiftningen gällande certifiering gälla för alla organisationer som anställer minst 25 personer.

Trots att certifikatet är ett nytt verktyg i jämställdhetsarbetet, kommer det inte att lösa alla problem gällande löneskillnader mellan kvinnor och män eftersom den endast berör anställda inom samma organisation. Utmaningarna kopplade till lägre lönenivåer i kvinnodominerade branscher och den tydliga överrepresentationen av kvinnor i atypiska arbetsförhållanden kräver vidare diskussion och andra lösningar.

Läs hela inlägget »

Idag, 6 november, träffades sekretariaten för NFS/BASTUN och CBSS för att diskutera framtidens verksamhet och kommande samarbete inom ramen för Östersjöområdet.

Utöver den korta diskussionen gällande vad organisationerna arbetar med idag, och hur strukturerna fungerar, diskuterades i första hand samhällsfrågor som är relevanta för båda organisationerna. Frågor som FN:s Agenda 2030, med fokus på mål åtta: ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, som ligger starkt på NFS agenda och samarbetet mellan BASTUN-nätverket och BSLF för att hitta nya sätt att samarbeta och aktivera medlemmarna i båda organisationerna i en gemensam dialog.

I samband med mötet presenterade NFS sin ”Action Plan for Baltic-Nordic cooperation 2018–2021” samt den projektrapport ”Workers’ rights in the Baltics” som ligger som botten för planen. Planen är ett verktyg för de fackliga organisationerna i Baltikum och Norden att utöka och utveckla samarbetet i området. Slutligen konkretiserades diskussionerna under mötet i ett beslut att koordinera BSLF:s möte på våren i samband med BASTUN:s vårmöte, så att de följer direkt på varandra. Detta kommer att genomföras under våren 2019 i Hamburg, Tyskland, där BASTUN:s vårmöte arrangeras 18–19 Mars.

På mötet deltog (från vänster till höger i bilden): José Pérez Johansson (NFS, utredare), Daria Akhutina (CBSS, Senior Adviser), Magnus Gissler (NFS, generalsekreterare), Maira Mora (CBSS, Director General of the Secretariat), Jenny Tabermann (NFS, utredare), Bernd Hemingway (CBSS, Deputy Director General of the Secretariat)

Baltic Sea Trade Union Network (BASTUN) är ett forum för fackliga centralorganisationer från Österjöområdet att samlas för att utbyta information och diskutera gemensamma intressen. Målet för BASTUN är att påverka politiskt och socialtoch koordinera gemensamma projekt för att uppmärksamma relevanta frågor i området på det internationella planet. BASTUN är en strategisk samarbetspartner för CBSS.

The Council of the Baltic Sea States (CBSS), grundat 1992, är ett parlamentariskt samarbetsorgan mellan de elva medlemsländerna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland. Idag jobbar CBSS med frågor omkring samhällelig säkerhet, hållbarhet, innovationer och utbildning samt förebyggandet av människohandel. CBSS har sitt permanenta sekretariat i Stockholm.

Baltic Sea Labour Forum (BSLF) är en struktur inom CBSS som fokuserar på arbetslivsfrågor inom ramen för Östersjöområdet. BSLF består av medlemmar i samtliga medlemsländer i CBSS som representerar olika aktörer på arbetsmarknaden, såväl arbetsgivare som arbetstagare och statliga representanter. BSLF ordnar årligen en Annual Round Table diskussion.

Läs hela inlägget »

Storbritanniens premiärminister Theresa May talade den 30 oktober inför Nordiska rådets 87 ledamöter, med det ansvarsfulla förtroendeuppdraget att representera 27 miljoner medborgare i Norden, och en fulltalig nordisk statsministerrepresentation bestående av Stefan Löfvén, Katrín Jakobsdóttir, Erna Solberg, Juha Sipilä och Lars Løkke Rasmussen.

- Intressant i sammanhanget är att det var länge sedan Nordiska rådets session besöktes av en utländsk delegation av den här digniteten och frågan är om detta kommer att bli en trendsättare för framtiden. Nordiska rådet, liksom Nordiska ministerrådet, har under lång tid eftersträvat att göra sig mer relevanta internt i Norden men även globalt. Uppenbart är i alla fall att Theresa May söker allianser för nya sammanhang i tidsepoken post-Brexit. Hon talade specifikt om att man vill stärka sitt samarbete med Nordiska rådet, vilket måste tolkas som att det även inkluderar Nordiska ministerrådet, säger Magnus Gissler, generalsekreterare på Nordens Fackliga Samorganisation.

Redan före det officiella öppnandet presenterades emellertid besökets nyhet på en pressträff med Theresa May och Erna Solberg, där de meddelade att Norge och Storbritannien bilateralt kommit fram till att praxis ska fortsätta gälla. Avtalets intention är att norrmän och britter fortsatt skall få bo och verka i varandras länder, även om Storbritannien ramlar ur EU utan ett avtal om den framtida relationen.

Efter öppnandet inledde Theresa May sitt tal med att beskriva de geografiska och historiska banden mellan Norden och Storbritannien, gemensam kultur och inte minst en gemensam värdegrund kring ledord som demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Även säkerhet och rättstatsens principer var i detta sammanhang viktiga och hon tackade de Nordiska länderna för solidariteten vid de ryska aggressionerna på brittisk mark med kemvapen.

På ett konkret plan menade May att Norden och Storbritannien kan samarbeta i försvaret av en internationell ordning baserad på regler, protokoll och fördrag i syfte att skydda demokratin och säkerheten för medborgarna och garantera stabila länder. Hon ser gärna att Norden och Storbritannien också samverkar för att bistå länder som har det sämre ställt och talade om bistånd och investeringar för hållbar utveckling. Miljö och klimat, med stora utmaningar kring plast i haven och utsläpp av fossila bränslen, var en annan huvudpunkt där hon såg Nordisk-Brittiskt samarbete och hon menade att våra länder och regioner behöver utveckla gemensam politik och technologi som kan hantera dessa utmaningar.

Avslutningsvis berörde hon även Brexit och Storbritanniens fortsatta roll i världen. Storbritannien kommer fortsätta vara en del av FN och NATO, av The Northern Future Forum, The Nordic Plus Group of development ministers, Northern Group of Defence Ministers och Arktiska rådet. Vad avser Nordiska rådet omfamnar May möjligheten att arbeta bilateralt i framtiden. Kring samarbete med EU, EEA och EFTA handlar det om att eftersträva partnerskap som tar avstamp i de önskemål som britterna uttryckte i folkomröstningen.

I den efterföljande frågestunden, där företrädare för Mittengruppen, Den socialdemokratiska gruppen, Den konservativa gruppen, Nordisk grön vänster och Nordisk frihet, fick möjlighet att ställa varsin fråga betonades ämnen som rörlighet för våra medborgare, samarbeten kring examina och yrkeskvalifikationer, arbete och studier, klimat, miljö, fortsatt frihandel och huruvida det brittiska folket kommer att få en möjlighet att säga sitt igen samt om Brexit kommer att utgöra ritningen för hur andra länder kan ta sig ur unionen.

Läs mer på Nordiska ministerådets hemsida och i protokoll från sessionen

Theresa May i Stortinget, Nordiska Rådets Session 2018. Fotograf: Sara Johannessen (Nordiska ministerrådet).

Läs hela inlägget »

För tredje veckan i rad håller en av NFS medlemsorganisationer kongress och har idag onsdag valt ny ordförande. Erik Kollerud, som tidigare varit engagerad som ordförande för det norska förbundet Delta och engagerad i den tidigare YS-styrelsen, tar över stafettpinnen från Jorunn Berland.
 
Utöver Kollerud är också Hans-Erik Skjæggerud och Monica A. Paulsen valda till första respektive andra vice ordförande. Den nya ledartrion har ett starkt fokus på fram- och samtidens arbetsmarknad, med utmaningar i blickfånget kopplade till frammarschen hos ny teknologi.
 
- Automatisering, robotisering og kunstig intelligens vil påvirke arbeidsdagen til våre medlemmer. Mennesker skal løse nye oppgaver og arbeidstakerne må settes i stand til å utføre dem, säger den nyvalde ordföranden Erik Kollerud.
 
YS – Yrkesorganisasjonenes Sentralforbund – förhandlar lön och arbetsvillkor på vägnarna av 218.000 medlemmar i tretton förbund. YS är en av fyra centralorganisationer i Norge, medlem i NFS, och partipolitiskt obundet. Organisationens uppgift är att företräda sina medlemmars intressen och utveckla arbetslivet.
 
- NFS gratulerar den nya ledartrion med Kollerud i spetsen och ser fram mot fortsatt gott och fördjupat samarbete med YS i den nordiska samverkan. På hela NFS-familjens vägnar framför vi också vårt varma tack till Jorunn Berland, YS avgående leder för stort engagemang i NFS samverkan genom åren och ett extra tack för insatsen och arbetet med uppdraget som vice ordförande i TUAC - Trade Union Advisory Committee to the OECD, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation.

Läs mer på YS hemsida.
 

Läs hela inlägget »

Vi kunde förra veckan rapportera att NFS medlemsorganisation BSRB valt en ny kvinna till posten som ordförande. Denna gång är det ASÍ* som under parollen "Starkare tillsammans!" haft sin 43:e kongress och idag valt Drífa Snædal till ny ordförande.

Därmed har alla NFS tre medlemsorganisationer på Island kvinnor att i rollen som ordförande leda sina respektive organisationer, ASÍ, BSRB, och BHM. För ASÍ:s del är Snædal första kongressvalda kvinna att leda organisationen under dess 102-åriga historia.
 
- Det tycker vi i NFS är glädjande och jag vill gratulera Drífa Snædal som ASÍ:s nya ordförande, dessutom den första kongressvalda kvinnan på den posten. Jag vill också å hela NFS-familjens vägnar välkomna Drifa till den nordiska fackföreningsfamiljen och samarbetet inom NFS, säger Magnus Gissler, Generalsekreterare för NFS.
 
Drifa Snædal kommer närmast från posten som generalsekreterare för ASÍ-förbundet Starfsgreinasamband Íslands (SGS) som hon innehaft sedan 2012 och har också varit partisekreterare för det isländska partiet Vänsterpartiet de gröna. Hon är 45 år, har en examen i företagsekonomi från Islands universitet och en Magisterexamen från Lunds universitet i Sverige.
 
- På hela NFS-familjens vägnar vill jag också framföra vårt varmaste tack till Gylfi Arnbjörnsson, ASÍ:s avgående ordförande, för hans engagemang och mångåriga arbete i såväl NFS samverkan som i den europeiska och internationella fackföreningsrörelsen, bland annat i TUAC – Trade Union Advisory Committee to the OECD, för att nämna ett av många uppdrag, säger Gissler.
 
*ASÍ är Islands ungefärliga motsvarighet till Landsorganisationerna (LO) i Danmark, Norge och Sverige. ASÍ har 48 medlemsförbund och organiserar bland annat löntagare inom kontor, handel, bygg, industrin, el och många andra yrkesgrupper, privat såväl som statligt.

loading...
Läs hela inlägget »

Fler än 80 fackförbund och totalt 1,4 miljoner löntagare har i sin nya centralorganisation idag fått ett nytt namn och ny logo, efter att NFS medlemsorganisationer LO Danmark och FTF i våras beslutade om att fusionera sina respektive centralorganisationer till en gemensam organisation från och med årsskiftet 2018/2019. Det nya namnet är Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Målet för Fagbevægelsens Hovedorganisation är att bidra till ett mer solidariskt och demokratiskt samhälle, till gagn för löntagarna. Ett samhälle där alla har möjlighet att utbilda sig och alla har ett bra arbete med goda villkor att gå till, så att man kan försörja sig själv och sin familj.

Den nya organisationen kommer att fortsätta arbetet för att utveckla det danska välfärdssamhället, där en av pelarna är den danska fackföreningsrörelsen. Den danska modellen, som har stora likheter med modellerna i de andra nordiska länderna (med det gemensamma namnet den nordiska modellen) och där lönmottagare och arbetsgivare förhandlar om lön och arbetsvillkor, är avgörande för framgångarna för Danmark som helhet. En stark ekonomi går hand i hand med en hög grad av trygghet.

– Derfor står vi også i den nye hovedorganisation vagt om vores stærke forhandlingssystem, hvor overenskomsterne sikrer lønmodtagerne et ordentligt arbejdsliv og gode lønninger. Den danske arbejdsmarkedsmodel er simpelthen en forudsætning for det velfærdssamfund, vi kender og holder af, säger LO:s ordförande Lizette Risgaard.

– Vi bliver med 1,4 millioner medlemmer lønmodtagernes talerør. Vi kender deres hverdag og deres udfordringer, og vi ved, at der mere end nogensinde er brug for en stærk fagbevægelse, der varetager deres interesser over for politikere og arbejdsgivere, säger FTF’s ordförande Bente Sorgenfrey.

Fagbevægelsens Hovedorganisations ledning består av ordförande Lizette Risgaard och de sex Vice ordförandena Bente Sorgenfrey, Arne Grevsen, Ejner K. Holst, Nanna Højlund, Majbrit Berlau ochMorten Skov Christiansen.  

Läs mer på LO Danmarks och FTF:s hemsidor om det nya namnet

Läs hela inlägget »

Ny ordförande på Island!

Island, som flera år i rad toppat de globala rankinglistorna vad avser jämställdhet (om än tätt åtföljt av sina nordiska systerländer), har en ny kvinnlig ordförande på en av landets fackliga centralorganisationer. Det är NFS medlemsorganisation BSRB, som idag på sin kongress valt Sonja Ýr Þorbergsdóttir till sin nya ordförande. BSRB är Islands centralorganisation för statligt och kommunalt anställda.
 

-Jag vill gratulera Sonja till valet som ny ordförande för BSRB och välkomna henne till det nordiska fackliga samarbetet. Det är också roligt då Sonja kommer att vara NFS ordförande* redan under 2019, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation.

 
Sonja har sedan 2008 arbetat på BSRB med bland annat frågor kring jämställdhet och fackliga frågor. Hon är utbildad jurist (MSc) vid Bifröst Universitet på Island och utöver flera uppdrag i olika arbetsgrupper för den isländska regeringens räkning, har hon vid sidan av sitt arbete på BSRB undervisat i arbetsrätt på de isländska universiteten Háskólinn á Bifröst och Háskólinn í Reykjavík.
 
- Å hela NFS-familjen vägnar framför vi också vårt varma tack till Elín Björg Jónsdóttir, BRSB:s avgående ordförande, för hennes engagemang och bidrag genom åren i NFS, säger Magnus Gissler.

*NFS har en fastslagen rotationsordning för sin ordförande och presidium, som på landsbasis följer Nordiska ministerrådets rotation – där Island är ordförande 2019.

**Läs mer i Arbetet Globals artikel som publicerades den 24 oktober

loading...
Läs hela inlägget »

NFS och BASTUN arrangerade en konferens om Decent Work 2-3 oktober i Riga, några dagar före Världdagen för anständigt arbete den 7 oktober. På konfertensen talade bland annat Sharan Burrow (IFS generalsekreterare), Pierre Habbard (TUAC:s generalsekreterare) och NFS och LO Sveriges ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Läs mer här.

Läs hela inlägget »

Det nordiska samarbetsministrarna har den 5 september valt Paula Lehtomäki från Finland till Nordiska ministerrådets generalsekreterare, med tillträde i mars 2019. Hon är därmed den första kvinnan som blivit vald till uppdraget.

- Det nordiska samarbetet upplevs som allt mer betydelsefullt, och jag är mycket entusiastisk över att få möjligheten att jobba med det på heltid.  Både för mig personligen och för Finland är Norden den mest naturliga familjen i en annars oviss framtid, säger Paula Lehtomäki.

Lehtomäki har en lång och mångsidig politisk karriär bakom sig, så väl lokalt, nationellt som nordiskt. Lehtomäki är hemma från Kuhmo, vilket ligger vid Finlands östra gräns, där hon blev invald i kommunalfullmäktige redan 1996. Sedan 1999 har hon varit aktiv i den nationella politiken som riksdagsledamot, minister och nu senast som statssekreterare hos den finske statsministern Juha Sipilä. Lehtomäki har även suttit i Nordiska rådet under åren 1999–2003.

- Jag vill å det varmaste gratulera Paula Lehtomäki till det nya uppdraget som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. För oss i fackföreningsrörelsen har kampen för jämställdhet alltid varit en ledstjärna och jag är glad att ministerrådet äntligen fått sin första kvinnliga generalsekreterare. Vi ser fram emot ett fortsatt gott och utvecklande samarbete med Nordiska ministerrådet och Paula Lehtomäki, säger Magnus Gissler, generalsekreterare NFS.

Den ursprungliga nyheten finns på Nordiska ministerrådets hemsida.

Läs hela inlägget »

Vi hälsar Jenny Tabermann välkommen som ny utredare på NFS. Jenny har en Magisterutbildning som socionom från Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors och har studerat kriminologi vid Kwantlen University i Vancouver, Kanada.

Jenny har en gedigen erfarenhet av utbildningspolitik och har strategiskt arbetat med kvalitets- och utvecklingsfrågor, bland annat på Arcada studerandekår som Generalsekreterare och med förtroendeuppdrag i European Students’ Union och i nätverket Nordiskt ordförandemöte. Hon har varit involverad i utvärdering av Yrkeshögskolor på nationell nivå, arbetat med Bolognaprocessen och dess tillämpning samt utvecklat nordiskt samarbete inom studentrörelsen.

Hon kommer närmast från en tjänst som medlingshandledare på Kalliola Setlement i Esbo. Jenny talar svenska, finska och engelska, är 33 år och uppvuxen i Västra Nyland i Södra Finland. Hon börjar på NFS sekretariat i Stockholm i mitten på augusti.

Vi på sekretariatet hälsar henne hjärtligt välkommen!

Läs hela inlägget »

NFS arrangerar i samarbete med Nordiska ministerrådet seminariet: Jämställd lön - ett sista kliv till verklig jämställdhet i Norden - på den nyaste nordiska sommararenan för samhällsfrågor, Alandica Debatt, som arrangeras på Åland.

Samtalet tar utgångspunkt i hur jämställheten bidrar till den nordiska modellen och sätter fokus på hur särskilt lönebildningen kan bidra till att skapa jämställda arbetsvillkor för kvinnor genom att minska otrygghet i anställningar, garantera tillräckliga inkomster och minimera utrymmet för godtycklighet och maktmissbruk som påvisats av #metoo-rörelsen.
Riksdagsledamot Eva Biaudet, Nordiska rådet, ordförande Antti Palola från STTK i Finland och Marianna Traustadottir från ASI, Island deltar i diskussionen som modereras av Anna Jugner Nordgren från Nordiska ministerrådet.
 
Följ diskussionen via livestream

Mer information om programmet på Alandica Debatt
 

Läs hela inlägget »

Idag skriver NFS Ordföranden gemensamt och tillsammans med NFS Generalsekreterare på Arbetet Debatt om sam- och framtidens arbetsliv. Detta med anledning av Nordiska ministerrådets/Nordiska ILO-kommittéernas konferens ”Shaping the Future of Work in the Nordic Countries”  15 och 16 maj i Stockholm. Läs debattartikeln på svenska i Arbetet, på danska i Altinget, Isländska Fréttablaðið eller nedan. 

Artikeln tar utgångspunkt i den position som NFS styrelse antog den 26 april i Helsingfors. 

Future of Work – Teknologi och framtidstro för människan

Diskussionen om sam- och framtidens arbetsliv är glödhet, i Norden och resten av världen. Inte minst präglas diskussionen av de effekter digitaliseringen får, på arbetsmarknaden och för arbetstagarna. Men, i den nordiska fackföreningsrörelsen har vi hanterat förändringar och omställningar tidigare och är väl förberedda. Vårt viktigaste budskap är därför följande: Vi måste blicka bakåt och lära av historien för att gå in i den digitala framtiden! Detta kommer vi att framföra när den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson denna vecka bjuder in till en nordisk konferens om framtidens arbetsliv med anledning av FN-organet ILO:s 100-årsjubileum nästa år.

I den nordiska fackföreningsrörelsen är vi i grunden positiva till ny teknologi, digitalisering och vad detta kan medföra. Ny teknologi har möjliggjort en bättre arbetsmiljö, högre lön och mer välfärd. Men, baserat på våra erfarenheter från tidigare ändrings- och omställningsprocesser har vi också ett antal konstruktiva råd om vad som krävs för att digitaliseringen ska bli så lyckad som möjligt för hela samhället. Nyckeln är den nordiska modellen.

För det första. Arbetstagarna måste vara en del utvecklingen. Vinster från ny teknologi ska fördelas rättvist och jämlikt; teknologin är till för människan. Det sker genom fackligt inflytande och partssamarbete. Det finns också starka samhällsekonomiska skäl för detta. Övertygande forskning från OECD, IMF och Världsbanken pekar på att ekonomier, som de nordiska, med en hög facklig organisationsgrad och bred kollektivavtalstäckning också kännetecknas av hög produktivitet, hög konkurrenskraft och stor förmåga att verka utjämnande och dämpande i tider av ekonomisk oro.

För det andra. Vi måste investera i utbildning och kompetensutveckling. En klar strategi för investeringar i utbildning och omställning lyfter samhället som helhet. Ny forskning från OECD visar att det, särskilt i Norden, endast är en liten andel jobb som helt går att automatisera. I de allra flesta fall handlar det i stället om att arbetsuppgifterna till viss del förändras och kräver högre kompetens. Därför behöver vi, om Norden ska fortsätta vara konkurrenskraftigt, diskutera och investera i omställning, utbildning och livslångt lärande. Kompetensutveckling behöver lösas nationellt i trepartssamtal mellan fack, arbetsgivare och regeringar; på sektors-, bransch- och företagsnivå mellan arbetsmarknadens parter; liksom mellan den enskilde anställde och dennes arbetsgivare på den lokala arbetsplatsen.

For det tredje är en tydlig diskussion om investeringar nödvändig. Ny teknologi är vägen till ökad produktivitet samtidigt som det möjliggör ett bättre arbetsliv. Det ökar konkurrensförmågan, fyller orderböckerna och skapar nya företag samtidigt som etablerade företag kan fortsätta att utvecklas. Även offentlig sektor bör investera i ny teknologi och nya lösningar som bidrar till att de nordiska välfärdssamhällena fortsätter att vara hållbara och inkluderande.

För det fjärde menar vi att de nordiska regeringarna bör fokusera på inkludering, partssamarbete och social dialog i diskussioner om sam- och framtidens arbetsliv – även utanför vår region. De nordiska erfarenheterna talar för detta. Vi föreslår därför att Norden inom ramen för EU:s kommande långtidsbudget (från 2021) tar initiativ till en helt ny EU-fond för partssamverkan med syftet att främja uppbyggnad, kapacitetsbyggande och utveckling av starka, oberoende och effektiva system för social dialog i de EU-länder där detta behövs.

Det är genom partssamarbete och social dialog, i samtal och förhandlingar mellan fack, arbetsgivare och politik som vi behöver diskutera och finna lösningar på hur vinster från ökad produktivitet ska fördelas. I ett arbetsliv som påverkas, och till viss del kanske organisatoriskt förändras genom digitaliserings- och automatiseringsprocesser, behöver vi diskutera fenomen såsom ofrivilligt och påtvingat företagarskap – så kallade falska egenföretagare. Arbetstagare sysselsatta i plattformsekonomin får inte arbeta i ett arbetsrättsligt ingenmansland. Vi behöver också diskutera skatteregler, nationellt och internationellt, för att motverka skatteflykt. Internationella företag ska också bidra till samhället. Lika viktigt är det att diskutera dataskydd och IT-säkerhet, för den enskilde arbetstagaren och medborgaren.

Det är detta som kännetecknar de nordiska länderna och den nordiska modellen. Att vi kan se utmaningarna och omvandla dem till möjligheter. Men – och det här är viktigt – då behöver vi en vital dialog mellan fack, arbetsgivare och regeringar så att vinsterna från ny teknologi kommer arbetstagaren, människan och samhället till del. Vi välkomnar att Nordiska ministerrådet har tagit fasta på temat för ILO:s 100-årsjubileum och vill bidra till utvecklingen av framtidens arbetsliv. Men det räcker inte med fokus och festtal. Den nordiske modellen och alla dess element måste vårdas, användas och utvecklas varje dag. Det har historien lärt oss.
 
Lizette Risgaard, Ordförande, LO Danmark
Bente Sorgenfrey, Ordförande, FTF Danmark
Lars Qvistgaard, Ordförande, Akademikerne Danmark

Jarkko Eloranta, Ordförande, SAK Finland
Antti Palola, Ordförande, STTK Finland

Georg F. Hansen, Ordförande, Samtak Färöarna 

Gylfi Arnbjörnsson, Ordförande ASÍ, Island
Elín Björg Jónsdóttir, Vice Ordförande NFS – Nordens Fackliga Samorgani­sation och Ordförande BSRB, Island
Þórunn Sveinbjarnardóttir, Ordförande BHM, Island

Hans-Christian Gabrielsen, Ordförande, LO Norge
Ragnhild Lied, Ordförande, Ordförande, Unio Norge
Jorunn Berland, Ordförande, Ordförande, YS Norge

Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande NFS – Nordens Fackliga Samorgani­sation* och LO Sverige
Eva Nordmark, Ordförande, TCO Sverige
Göran Arrius, Ordförande, Saco Sverige

Magnus Gissler, Generalsekreterare, NFS – Nordens Fackliga Samorganisation

*Nordens Fackliga Samorgani­sation, NFS, är paraplyorgan för den nordiska fackföreningsrörelsen och samlar nästan 9 miljoner fackligt anslutna medlemmar.

 

Läs hela inlägget »

Som första punkten på dagordningen för NFS Styrelsemöte i Helsingfors idag den 26 maj var beviljandet av medlemskap för Islands Centralorganisation för Akademiker: BHM – Bandalag háskólamanna*.

NFS styrelse beslutade med acklamation att bevilja ansökan.

- Vi är glada över att vara en del av den nordiska fackliga familjen och kommer aktivt att vara delaktiga i att främja och försvara arbetstagares intressen och rättigheter genom det nordiska samarbetet, säger Þórunn Sveinbjarnardóttir, ordförande BHM.
 
Utöver NFS har BHM också ansökt om medlemskap hos Europafacket, Världsfacket och TUAC – Trade Union Advisory Committee to the OECD.

- Vi hälsar BHM välkomna den nordiska fackliga familjen och ser fram emot att lära känner er och era medlemmars frågeställningar. Tillsammans är vi starka, säger Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande för NFS.
 
 *BHM bildades 1958 och har 27 medlemsförbund med drygt 13000 medlemmar. De största förbunden är FRG – Fræðagarður (Akademikerförbundet), FÍN – Félag íslenskra náttúrufræðinga (Naturvetarna) och KVH – Kjarafélag Viðskiptafræðinga og Hagfræðinga (Civilekonomerna).

Läs mer om BHM här: https://www.bhm.is/enska/

Läs hela inlägget »

How can Baltic trade unions use the international labour standards and the ILO supervisory machinery?

This was the main question being answered at the training for Baltic trade union leaders and lawyers in Vilnius last week. The training was organized by the Pan European Regional structure of the International Trade Union Confederation in cooperation with ILO and the Workers Bureau AKTRAV. It was the first ILO-training that has been arranged in the Baltics in at least fifteen years.  

The training was inspired by a project that the Council of Nordic Trade Unions, NFS initiated in 2016, to determine if ILO core conventions and tripartite cooperation are being followed in the Baltic countries, and that was carried out in cooperation with colleagues from the Baltics.
The final project report was published in November 2017 and it raises a number of concerns with regard to compliance with especially the Freedom of Association and Protection of the Right to Organise Convention (C87) and Right to Organise and Collective Bargaining Convention(C98).

The project showed, among other things, that all countries still have restrictions on what can be negotiated through collective bargaining in public sector. There also appears to be a lack of dispute-settlement mechanisms in cases of strikes – Two observations that warrant further discussion and evaluation by experts.   

Problems of access to justice and enforcement of law also exist in the Baltics, even though they look different in the countries. In Estonia there is no institution to turn to in cases of infringements on labour rights and in Lithuania legal procedures concerning labour law have in some cases been complicated to the extent that they have been rendered useless.
All countries also have examples of cases that could most probably be submitted to the ILO supervisory machinery, if the relevant parties would step forward.

NFS continues cooperation with the Baltic Trade Union Confederations on developing fundamental workers’ rights. During 2018 a task force has been appointed to develop a time-bound action plan for Nordic-Baltic cooperation on fundamental rights. The overall goal is to ensure a positive development for workers in the Baltic Sea region and a sustainable future working life. 

The training in Lithuania is an excellent example of international cooperation and competence and capacity building between ILO and trade unions to strengthen fundamental workers rights in the Baltic Sea region.

Läs hela inlägget »

I Dagens Nyheter publicerades idag en artikel om kränkningar av fackliga och demokratiska rättigheter i Estland av storbanken Nordea. 

"Nordeas chef i Estland jämförde fackligt arbete med terrorism. Nu svarar Nordens fackliga samorganisation (NFS) med att flytta sina pengar från banken."
 

Läs hela inlägget »

Det nya året för NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, inleds med att LO Sverige och Karl-Petter Thorwaldsson tar över ordförandeklubban.
 
NFS har ett roterande ordförandeskap som årsvis växlar mellan lands-, tjänstemanna- och akademikerorganisationerna och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, vilket sedan årsskiftet innehas av Sverige och Stefan Löfvén.
 
- Det är alltid både spännande och roligt med ett nytt kalender- och verksamhetsår i NFS eftersom det också innebär att vi får en ny ordförande. På detta sätt får alla möjlighet att sätta sin prägel på det nordiska facklig samarbetet samtidigt som vi på sekretariatet får möjlighet att lära känna alla våra medlemsorganisationer och deras prioriteringar. Det säger Magnus Gissler, generalsekreterare Nordens Fackliga Samorganisation.
 
Utöver särskilt fokus på Nordiska ministerrådets ordförandeprogram för 2018, som Stefan Lövfén presenterade på Nordiska rådets session i Helsingfors, kommer NFS även att prioritera den nordiska modellens potential för tillväxt och konkurrenskraft jämte andra frågor av strategisk betydelse, såsom digitalisering, Agenda 2030 och Decent Work.
 
NFS vill också passa på att rikta ett varmt tack till Ragnhild Lied och Unio Norge som med stort engagemang fört det nordiska fackliga samarbetet framåt under 2017.

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.