2016 > 06

Poul Nielson på Nordisk Facklig Kongress i Køge, maj 2015. Foto: José Pérez Johansson Poul Nielson på Nordisk Facklig Kongress i Køge, maj 2015. Foto: José Pérez Johansson

Nordiska ministerrådet för arbetsliv beställde hösten 2014 en utredning av det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet. Rapporten, "Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag", är nu klar och under tisdagen besökte utredaren Poul Nielson, tidigare EU-kommissionär och dansk minister, Helsingfors och ordföranden för ministerrådet för arbetsliv, justitie- och arbetsminister Jari Lindström, för att överräcka den färdigställda utredningen.

Under det gångna året har Nielson besökt ministrar, parlamentariker, ämbetsfolk, forskare och representanter för fackligt organiserade – däribland Nordens Fackliga Samorganisation – och arbetsgivare i hela Norden.

"Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag" innehåller 14 konkreta förslag som bland annat täcker migration, arbetsliv, utbildning (med förslag om obligatorisk vuxenutbildning), gränshinder, Norden i EU och Norden i världen.

– För att säkra Nordens konkurrenskraft i framtiden krävs nytänk i utbildningen. Därför skulle det vara ett visionärt beslut att utveckla en gemensam modell för obligatorisk vuxenutbildning, sade Poul Nielson i en intervju tidigare idag.

Nordens Fackliga Samorganisation kommer under den närmsta tiden att tillsammans med fackliga kollegor i Norden titta närmare på förslagen.

– Nu börjar arbetet med att analysera och driva våra gemensamma fackliga nordiska utmaningar i relation till analysen och det fördjupade samarbetet Poul Nielson pekar ut, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation.

Rapporten finns även på engelska.

Läs hela inlägget »

”Den nordiska modellen utmanas.” Citatet kommer från Nordiska ministerrådet för arbetsliv i samband med att ministerrådet hösten 2014 beställde en utredning av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Rapporten är nu klar och i morgon besöker utredaren Poul Nielson, tidigare EU-kommissionär och dansk minister, Helsingfors och ordföranden för ministerrådet för arbetsliv, justitie- och arbetsminister Jari Lindström, för att överräcka den färdigställda utredningen.

I den nordiska fackföreningsrörelsen håller vi med om att det finns utmaningar för modellen. Vi välkomnade därför initiativet. Vi är också tillfreds med att arbetsmarknadsorganisationerna involverats i utredningen, ett viktigt grundlag för den nordiska modellen.

Den nordiska modellen bygger på en lång tradition med starka självständiga organisationer. Den vilar på principen att det i första hand är vi som, genom förhandlingar och kollektivavtal, kommer överens om spelregler och villkor för arbetsmarknaden. Modellen kan ställas i motsats till andra samhällsmodeller där arbetsmarknaden främst regleras genom lag. I Norden är omfattningen av sådan lagstiftning relativt begränsad. Här är det kollektivavtalen som gäller.

Detta har gjort Norden till en synnerligen framgångsrik region. Flera internationella organ, såsom OECD och World Economic Forum, har pekat på modellens flexibilitet och förmåga att hantera ekonomiska kriser samtidigt som vi har visat att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärd och ekonomisk jämlikhet.
Faktorer som försvagar arbetsmarknadsorganisationernas styrka eller kringskär kollektivavtalen kan alltså sägas underminera modellen. Följaktligen minskar konkurrenskraften samtidigt som välfärden urholkas.

Omvänt är initiativ som stärker modellen med starka självständiga arbetsmarknadsorganisationer välkomna och önskvärda. Sedan 1972 är vi på den fackliga sidan genom NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, välorganiserade och representerar 9 miljoner medlemmar. Våra finska medlemsorganisationer är FFC/SAK, STTK och Akava. Arbetsgivarna har tyvärr inte varit lika företagsamma och saknar ett nordiskt organ. Kanske för att fasta nordiska strukturer för ett fungerande och effektivt trepartssamarbete inte funnits? Därför var det glädjande när ministerrådet föreslog att just ”rollen för trepartssamtal” skulle utredas. Vi ser med spänning fram emot förslagen på detta område.

De nordiska arbetslivsministrarna uttryckte också att utredningen bland annat skulle bidra till ökat samarbete i förhållande till EU/EES, ett annat välkommet förslag.

Detta eftersom att den europeiska arbetsrätten i allt större omfattning utmanar grunderna i modellen. Genom en rad rättskällor, ibland motsägelsefulla och som dessutom har att prövas av olika domstolar med skilda jurisdiktioner, har det europeiska rättssystemet blivit allt mer komplext. Ibland krockar den fria rörligheten med strejkrätten och rätten att förhandla kollektivt, med följden att prejudikat skapas som får långtgående konsekvenser för den nordiska modellen. Det har också skett en balansförskjutning från kollektiva överenskommelser till lagstiftning. Genom implementering av europeiska förpliktelser tappar kollektivavtalsmodellen mark. Slutligen innebär detta också att domstolarna får en ökad betydelse i arbetsrätten, vilket i förlängningen minskar handlingsutrymmet för arbetsgivare och arbetstagare.

Vi förutsätter därför att Nielson föreslår en effektiv nordisk samordning, från idéstadie till implementering, av EU-direktiv och förordningar för att undgå underminering av modellen.

I allt snabbare takt ställer digitaliseringen – den fjärde industriella revolutionen – högre krav på kunskapssamhället och välfärden. Vi befinner oss mitt i den förvandlingen. Kollektivavtalen ska, utöver att fånga upp arbetslivets förändringar och rusta arbetslivet med trygga anställningar även i framtiden, också tillgodose behoven av återkommande kompetensutveckling och effektiva omställningsprogram. Detta måste kompletteras med politiska beslut och välfärdssatsningar för att vi skall kunna möta framtidens utmaningar.

Vi ser därför fram emot att utredaren föreslår konkreta åtgärder på utbildningsområdet som bidrar till att kunskapssamhället realiseras genom ett livslångt lärande och säkrar ett Norden som även i framtiden är en av världens mest konkurrenskraftiga regioner.

Magnus Gissler
Generalsekreterare, NFS - Nordens Fackliga Samorganisation

Läs artikeln även på Hufvudstadsbladets hemsida
 

Läs hela inlägget »
NFS nya ordförande Jarkko Eloranta. Foto: FFC/SAK NFS nya ordförande Jarkko Eloranta. Foto: FFC/SAK

En enhällig kongress har valt Jarkko Eloranta som ny ordförande för FFC/SAK i Finland. Detta innebär även att NFS får en ny ordförande. Eloranta kommer senast från förbundet JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena - och tar över ordförandeklubban i FFC/SAK efter avgående Lauri Lyly.

”Vi riktar ett varmt tack till vår avgående ordförande, Lauri Lyly, för ett positivt och konstruktivt samarbete med tydligt nordiskt engagemang. Vi ser fram mot ett fortsatt gott och fördjupat samarbete med FFC/SAK och vår nya ordförande, Jarkko, i våra fackliga utmaningar”, säger Magnus Gissler, generalsekreterare i Nordens Fackliga Samorganisation

NFS har ett årsvis roterande ordförandeskap som följer Nordiska ministerrådet, vilket innebär att det är en finsk centralorganisation – för närvarande SAK/FFC, enligt rotationsordningen i NFS – som innehar ordförandeposten.

Läs hela inlägget »
Etiketter: kongress, ordförande

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.