2016 > 05
G20 har fått ökad betydelse på den internationella arenan. Det kan bland annat ses mot bakgrund av ekonomiska kriser och en allt svårare uppgift för det internationella samfundet att snabbt nå konsensus kring viktiga multilaterala överenskommelser. Genom G20 är besluten i praktiken redan överenskomna innan de formella besluten tas i de officiella internationella organen. Norden har idag inget inflytande i G20 och en åskådarplats innebär att de nordiska länderna, som var för sig inte kvalificerar sig till gruppen, går miste om viktigt inflytande.
Norden har en stark tradition av aktiv medverkan i internationella organisationer. Därför anser nordens fackliga central- och huvudorganisationer, genom Nordens Fackliga Samorganisation, att de nordiska länderna gemensamt bör söka aktivt samarbete med G20. Nordens Fackliga Samorganisation samlar 9 miljoner fackligt anslutna i Norden.
"I ett internationellt perspektiv beskrivs de nordiska ekonomierna ofta som framgångsrika och modellbildande. Den nordiska modellen har belysts av bland annat OECD och World Economic Forum som en samhällsmodell som kan hantera kriser bättre än de flesta andra, ett utgångsläge som för Norden innebär möjligheten att bidra med konstruktiva förslag i G20-arbetet för hållbar tillväxt och konkurrenskraft", säger Magnus Gissler, generalsekreterare Nordens Fackliga Samorganisation
Den nordiska avtalsmodellen med omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal är unik, i ett europeiskt såväl som ett globalt perspektiv. Den har framgångsrik skapat tillväxt och arbete i Norden samt jämnat ut inkomstskillnader. En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga arbetsmarknadsparter, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Modellen, som ger möjligheter att hantera strukturomvandling och omställning, har ett gott internationellt rykte.
"Vi uppmanar de nordiska regeringarna i Danmark, Finland, Norge, Sverige och på Island samt Nordiska ministerrådet att samordna och utreda sådana aktiviteter som leder till nordiskt inflytande och samarbete med G20", säger Lauri Lyly, ordförande Nordens Fackliga Samorganisation
Nordisk facklig position
Styrelsen för Nordens Fackliga Samorganisation antog den 11 maj 2016 en position om krav på ökat samarbete med G20. I styrelsen sitter 16 centralorganisationer från de fem nordiska länderna och representerar 9 miljoner fackligt anslutna medlemmar.
- Nordens fackliga central- och huvudorganisationer, genom Nordens Fackliga Samorganisation1 (NFS), anser att de nordiska länderna gemensamt bör söka samarbete med G20. Detta bör ske i dialog och samråd med arbetsmarknadernas parter.
- Vi uppmanar de nordiska regeringarna i Danmark, Finland, Norge, Sverige och på Island samt Nordiska ministerrådet att samordna och utreda sådana aktiviteter som leder till nordiskt inflytande och samarbete med G20.
- Den nordiska modellen, med starka självständiga parter, kan främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv; socialt, ekonomiskt och ekologiskt; i Norden, Europa och globalt. L20 och B20 är därför givna forum för de nordiska parterna.
Arkiv
Följ det som händer i NFS här
Senaste nyheter
- Inkomstbeskattning – ett gränshinder som måste lösas
- Situation in Belarus – Statement from The Council of Nordic Trade Unions, NFS
- Nordisk trepartsdialog för ett stärkt arbetsliv och post Corona-strategier
- COVID-19: Uttalande från Nordens Fackliga Samorganisation
- Ny ordförande på TCO!
- Islänning ny generalsekreterare för det europeiska livs, jordbruks- och turismfacket!
- NFS gratulerar Eva Nordmark till utnämningen som Sveriges nya arbetsmarknadsminister
- Et historisk vedtak for framtidens arbeidsliv
- I solidaritet med polska lärarfacket ZNP
- Nordiska kandidater inför kongressen i Wien!
Gränshinderbrev
NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.
- 120403 Brev om gränshinder till svenska riksdagen SV.pdf 392 KB
- 120410 Brev om gränshinder till finska riksdagen FI.pdf 391 KB
- 120411 Brev om gränshinder till isländska alltinget IS.pdf 391 KB
- 120411 Brev om gränshinder till norska stortinget NOR.pdf 399 KB
- 120412 Brev om gränshinder till danska folketinget DK.pdf 412 KB
- 120412 Brev om gränshinder till färöiska lagtinget DK.pdf 371 KB
- 120412 Brev om gränshinder till Ålands lagting SV.pdf 370 KB