2016

I ett fyllnadsval på dagens styrelsemöte i Europafacket valdes Katja Lehto-Komulainen till ny vice generalsekreterare, detta efter att den tidigare representanten på posten, Veronica Nilsson meddelat sin avgång. 

- Jag är ärad att vara en del av Europafackets ledning. Tillsammans kan vi göra Europa starkare, säger Katja Lehto-Komulainen, nyvald vice generalsekreterare för Europafacket. 

Katja tillträder posten som Vice generalsekreterare för Europafacket första januari. Fram till nu har hon arbetat på SAK Finland där hon arbetat som internationell chef. Katja har arbetat med frågor som rör arbetstagares rättigheter, jobb och tillväxt – nationellt, inom Europa- och Världsfacket samt med det Paneuropeiska regionala rådet (PERC) och BASTUN såväl som vid FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO). Därtill har hon också arbetat som rådgivare för den socialdemokratiske arbetsmarknadsministern Tarja Filatov, bland annat i samband med Finlands ordförandeskap i EU 2006, och i den förste finländske EU-kommissionärens kabinett (Erkki Liikanen).

- Vi gratulerar Katja och är övertygade om att hon kommer att vara en god europeisk facklig representant, och hela Europas vice generalsekreterare i Europafacket, säger Magnus Gissler, NFS Generalsekreterare

Läs hela inlägget »
Etiketter: efs

En enhällig styrelse för Nordens Fackliga Samorganisation beslutade den 16 november att ansluta sig till Global Deal, ett initiativ för social dialog och bättre villkor på den globala arbetsmarknaden.

”Mer än hälften av världens arbetstagare befinner sig i osäkra anställningar, ofta instängda i en ond cirkel av lågproduktiva yrken med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Detta gäller i högre utsträckning kvinnor än män. Under de kommande 20 åren väntas dessutom den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor, vilket kräver stora ansträngningar för att skapa nya jobb. Att främja makroekonomisk stabilitet och gott investeringsklimat, sysselsättning och anständiga arbetsvillkor är viktiga faktorer för hållbar utveckling”, FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling

Målet med Global Deal är att de fördelar och vinster som genereras av globaliseringen skall komma fler till del. Social dialog är en viktig hörnsten för att uppnå detta. Erfarenheterna från Norden och den nordiska modellen visar att välfungerande arbetsmarknadsrelationer bidrar till anständiga arbeten, ökad jämlikhet och en inkluderande ekonomisk utveckling. Detta är till gagn för löntagare, företag och samhällen.

Ett exempel på hur detta kan gå till i praktiken är det globala ramavtalet mellan H&M och det globala facket IndustriAll, som omfattar cirka 1,6 miljoner arbetstagare – även hos underleverantörer – i klädföretaget. Detta innebär att löntagare får möjlighet till en lön att leva på och att organisera sig fackligt, vilket i förlängningen bidrar till anständiga arbeten och hållbar utveckling.

Sedan tidigare är just H&M ansluten till Global Deal, vid sidan av organisationer som Scania och Ica; Canada, Chile och Sverige; ILO och OECD; samt Europa- och Världsfacken. Initiativet lanserades i New York den 21 september i anslutning till den 71:a sessionen i FN:s generalförsamling.

Global Deal har ett nära samband med en lång nordisk tradition av kollektivavtal, starka parter på arbetsmarknaden och förhandlingsanda, vilket bidragit till jämlika och konkurrenskraftiga samhällen i Norden. Det är glädjande att vår styrelse ställt sig bakom Global Deal och förhoppningen är att initiativet kan bidra till att uppnå målen om anständiga arbeten och hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030", säger Magnus Gissler, generalsekreterare Nordens Fackliga Samorganisation.

Läs mer om Global Deal

NFS styrelsemöte i Köpenhamn, november 2016
Läs hela inlägget »
Katja Lehto-Komulainen. Photo: SAK Katja Lehto-Komulainen. Photo: SAK

Among the important items on the agenda for the meeting of ETUC’s board last week, such as The Future of Europe, Brexit and CETA, there was also a question concerning changes in the leadership team. The current Nordic representative, the Deputy General Secretary Veronica Nilsson, will be resigning because she is moving to Singapore, where her husband has been appointed French ambassador.
 
In view of Veronica Nilsson’s resignation, the Nordic trade union confederations have reached an agreement through NFS (the Council of Nordic Trade Unions) to nominate a new candidate – Katja Lehto-Komulainen –  to the post of Deputy General Secretary in the ETUC. NFS is an umbrella organisation for the Nordic trade union movement and its affiliates represent 9 million employees.

Läs hela inlägget »
Etiketter: etuc, europafacket

De nordiska och baltiska centralorganisationerna uppmärksammar idag, på World Day for Decent Work det allvarliga läget i Litauen där den nya arbetslagstiftningen undergräver arbetstagares grundläggande rättigheter och den sociala dialogen.

Arbetslagstiftningen som implementeras från början av 2017 lever inte upp till ILOs kärnkonventioner om föreningsfrihet och rätten att förhandla kollektivt som landet ratificerat 1994.

På söndag, 9e oktober, är det parlamentsval i Litauen. NFS och de baltiska centralorganisationerna kräver att den nya lagstiftningen ses över innan den träder i kraft och att mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i Litauen.

#DecentWork #Lithuania

Läs NFS och de baltiska centralorganisationernas uttalande här.

Läs hela inlägget »

Tidningen Arbetsliv i Norden har den nordiska arbetsmarknadsmodellen som huvudtema under septembernumret.

Läs om tillitens betydelse för innovation och den nordiska modellen, ett arbetsliv i förändring, och den nordiska modellens betydelse för de nordiska ländernas höga sysselsättningsgrad, höga andel kvinnor i arbetslivet, höga utbildningsnivå, höga innovationskraft och den väl utbyggda välfärden.

"Det nya läget i Europa gör att man borde intensifiera det nordiska samarbetet", säger NFS Ordförande Jarkko Eloran i ett porträtt.
 

Läs hela inlägget »

”Norden är en given röst i G20”, så skrev Nordiska fackliga centralorganisationer och NFS på flera debattsidor i Norden den här veckan.

För att uppnå målen om ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv är den nordiska modellen, med det organiserade arbetslivet och kollektivavtalen i centrum, en ledstjärna. I Norden har vi visat att det inte bara är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärdsstat och hög ekonomisk jämlikhet, utan att det också är önskvärt. Därför bör Norden gemensamt söka inflytande i G20-gruppen. Det skrev fackliga representanter från fem nordiska länder när G20-gruppens arbetsmarknadsministrar möttes i Peking 11-13 juli för att diskutera sysselsättningsfrågor.

Läs artikeln i sin helhet på svenska, danska, norska eller isländska i Svenska Dagbladet, Hufvudstadsbladet, Politiken, Dagsavisen eller Fréttablaðið.

Även Världsfacket och L20 pekar på förhandlingar och kollektivavtal som en nyckelfaktor för att nå målen om ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv.

“We must rebuild collective bargaining to ensure both skilled wages and distribution of productivity […]”, säger Sharan Burrow, Generalsekreterare för Världsfacket.

Därtill håller även Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, och delar av näringslivet med den nordiska fackföreningsrörelsen om att Norden är en given röst i G20.
 
Vill du veta mer om de nordiska fackens internationella arbete? Läs mer nedan
Danmark: LO, FTF, Akademikerne
Finland: SAK/FFC, Akava, STTK
Island: ASÍ, BSRB
Norge: LO, Unio, YS
Sverige: LO, TCO, Saco

Hufvudstadsbladet Svd Politiken Frettabladid Dagsavisen
Läs hela inlägget »
Poul Nielson på Nordisk Facklig Kongress i Køge, maj 2015. Foto: José Pérez Johansson Poul Nielson på Nordisk Facklig Kongress i Køge, maj 2015. Foto: José Pérez Johansson

Nordiska ministerrådet för arbetsliv beställde hösten 2014 en utredning av det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet. Rapporten, "Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag", är nu klar och under tisdagen besökte utredaren Poul Nielson, tidigare EU-kommissionär och dansk minister, Helsingfors och ordföranden för ministerrådet för arbetsliv, justitie- och arbetsminister Jari Lindström, för att överräcka den färdigställda utredningen.

Under det gångna året har Nielson besökt ministrar, parlamentariker, ämbetsfolk, forskare och representanter för fackligt organiserade – däribland Nordens Fackliga Samorganisation – och arbetsgivare i hela Norden.

"Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag" innehåller 14 konkreta förslag som bland annat täcker migration, arbetsliv, utbildning (med förslag om obligatorisk vuxenutbildning), gränshinder, Norden i EU och Norden i världen.

– För att säkra Nordens konkurrenskraft i framtiden krävs nytänk i utbildningen. Därför skulle det vara ett visionärt beslut att utveckla en gemensam modell för obligatorisk vuxenutbildning, sade Poul Nielson i en intervju tidigare idag.

Nordens Fackliga Samorganisation kommer under den närmsta tiden att tillsammans med fackliga kollegor i Norden titta närmare på förslagen.

– Nu börjar arbetet med att analysera och driva våra gemensamma fackliga nordiska utmaningar i relation till analysen och det fördjupade samarbetet Poul Nielson pekar ut, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation.

Rapporten finns även på engelska.

Läs hela inlägget »

”Den nordiska modellen utmanas.” Citatet kommer från Nordiska ministerrådet för arbetsliv i samband med att ministerrådet hösten 2014 beställde en utredning av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Rapporten är nu klar och i morgon besöker utredaren Poul Nielson, tidigare EU-kommissionär och dansk minister, Helsingfors och ordföranden för ministerrådet för arbetsliv, justitie- och arbetsminister Jari Lindström, för att överräcka den färdigställda utredningen.

I den nordiska fackföreningsrörelsen håller vi med om att det finns utmaningar för modellen. Vi välkomnade därför initiativet. Vi är också tillfreds med att arbetsmarknadsorganisationerna involverats i utredningen, ett viktigt grundlag för den nordiska modellen.

Den nordiska modellen bygger på en lång tradition med starka självständiga organisationer. Den vilar på principen att det i första hand är vi som, genom förhandlingar och kollektivavtal, kommer överens om spelregler och villkor för arbetsmarknaden. Modellen kan ställas i motsats till andra samhällsmodeller där arbetsmarknaden främst regleras genom lag. I Norden är omfattningen av sådan lagstiftning relativt begränsad. Här är det kollektivavtalen som gäller.

Detta har gjort Norden till en synnerligen framgångsrik region. Flera internationella organ, såsom OECD och World Economic Forum, har pekat på modellens flexibilitet och förmåga att hantera ekonomiska kriser samtidigt som vi har visat att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärd och ekonomisk jämlikhet.
Faktorer som försvagar arbetsmarknadsorganisationernas styrka eller kringskär kollektivavtalen kan alltså sägas underminera modellen. Följaktligen minskar konkurrenskraften samtidigt som välfärden urholkas.

Omvänt är initiativ som stärker modellen med starka självständiga arbetsmarknadsorganisationer välkomna och önskvärda. Sedan 1972 är vi på den fackliga sidan genom NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, välorganiserade och representerar 9 miljoner medlemmar. Våra finska medlemsorganisationer är FFC/SAK, STTK och Akava. Arbetsgivarna har tyvärr inte varit lika företagsamma och saknar ett nordiskt organ. Kanske för att fasta nordiska strukturer för ett fungerande och effektivt trepartssamarbete inte funnits? Därför var det glädjande när ministerrådet föreslog att just ”rollen för trepartssamtal” skulle utredas. Vi ser med spänning fram emot förslagen på detta område.

De nordiska arbetslivsministrarna uttryckte också att utredningen bland annat skulle bidra till ökat samarbete i förhållande till EU/EES, ett annat välkommet förslag.

Detta eftersom att den europeiska arbetsrätten i allt större omfattning utmanar grunderna i modellen. Genom en rad rättskällor, ibland motsägelsefulla och som dessutom har att prövas av olika domstolar med skilda jurisdiktioner, har det europeiska rättssystemet blivit allt mer komplext. Ibland krockar den fria rörligheten med strejkrätten och rätten att förhandla kollektivt, med följden att prejudikat skapas som får långtgående konsekvenser för den nordiska modellen. Det har också skett en balansförskjutning från kollektiva överenskommelser till lagstiftning. Genom implementering av europeiska förpliktelser tappar kollektivavtalsmodellen mark. Slutligen innebär detta också att domstolarna får en ökad betydelse i arbetsrätten, vilket i förlängningen minskar handlingsutrymmet för arbetsgivare och arbetstagare.

Vi förutsätter därför att Nielson föreslår en effektiv nordisk samordning, från idéstadie till implementering, av EU-direktiv och förordningar för att undgå underminering av modellen.

I allt snabbare takt ställer digitaliseringen – den fjärde industriella revolutionen – högre krav på kunskapssamhället och välfärden. Vi befinner oss mitt i den förvandlingen. Kollektivavtalen ska, utöver att fånga upp arbetslivets förändringar och rusta arbetslivet med trygga anställningar även i framtiden, också tillgodose behoven av återkommande kompetensutveckling och effektiva omställningsprogram. Detta måste kompletteras med politiska beslut och välfärdssatsningar för att vi skall kunna möta framtidens utmaningar.

Vi ser därför fram emot att utredaren föreslår konkreta åtgärder på utbildningsområdet som bidrar till att kunskapssamhället realiseras genom ett livslångt lärande och säkrar ett Norden som även i framtiden är en av världens mest konkurrenskraftiga regioner.

Magnus Gissler
Generalsekreterare, NFS - Nordens Fackliga Samorganisation

Läs artikeln även på Hufvudstadsbladets hemsida
 

Läs hela inlägget »
NFS nya ordförande Jarkko Eloranta. Foto: FFC/SAK NFS nya ordförande Jarkko Eloranta. Foto: FFC/SAK

En enhällig kongress har valt Jarkko Eloranta som ny ordförande för FFC/SAK i Finland. Detta innebär även att NFS får en ny ordförande. Eloranta kommer senast från förbundet JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena - och tar över ordförandeklubban i FFC/SAK efter avgående Lauri Lyly.

”Vi riktar ett varmt tack till vår avgående ordförande, Lauri Lyly, för ett positivt och konstruktivt samarbete med tydligt nordiskt engagemang. Vi ser fram mot ett fortsatt gott och fördjupat samarbete med FFC/SAK och vår nya ordförande, Jarkko, i våra fackliga utmaningar”, säger Magnus Gissler, generalsekreterare i Nordens Fackliga Samorganisation

NFS har ett årsvis roterande ordförandeskap som följer Nordiska ministerrådet, vilket innebär att det är en finsk centralorganisation – för närvarande SAK/FFC, enligt rotationsordningen i NFS – som innehar ordförandeposten.

Läs hela inlägget »
Etiketter: kongress, ordförande
Magnus Gissler, generalsekreterare NFS Magnus Gissler, generalsekreterare NFS

G20 har fått ökad betydelse på den internationella arenan. Det kan bland annat ses mot bakgrund av ekonomiska kriser och en allt svårare uppgift för det internationella samfundet att snabbt nå konsensus kring viktiga multilaterala överenskommelser. Genom G20 är besluten i praktiken redan överenskomna innan de formella besluten tas i de officiella internationella organen. Norden har idag inget inflytande i G20 och en åskådarplats innebär att de nordiska länderna, som var för sig inte kvalificerar sig till gruppen, går miste om viktigt inflytande.

Norden har en stark tradition av aktiv medverkan i internationella organisationer. Därför anser nordens fackliga central- och huvudorganisationer, genom Nordens Fackliga Samorganisation, att de nordiska länderna gemensamt bör söka aktivt samarbete med G20. Nordens Fackliga Samorganisation samlar 9 miljoner fackligt anslutna i Norden.

"I ett internationellt perspektiv beskrivs de nordiska ekonomierna ofta som framgångsrika och modellbildande. Den nordiska modellen har belysts av bland annat OECD och World Economic Forum som en samhällsmodell som kan hantera kriser bättre än de flesta andra, ett utgångsläge som för Norden innebär möjligheten att bidra med konstruktiva förslag i G20-arbetet för hållbar tillväxt och konkurrenskraft", säger Magnus Gissler, generalsekreterare Nordens Fackliga Samorganisation

Den nordiska avtalsmodellen med omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal är unik, i ett europeiskt såväl som ett globalt perspektiv. Den har framgångsrik skapat tillväxt och arbete i Norden samt jämnat ut inkomstskillnader. En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga arbetsmarknadsparter, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Modellen, som ger möjligheter att hantera strukturomvandling och omställning, har ett gott internationellt rykte.

"Vi uppmanar de nordiska regeringarna i Danmark, Finland, Norge, Sverige och på Island samt Nordiska ministerrådet att samordna och utreda sådana aktiviteter som leder till nordiskt inflytande och samarbete med G20", säger Lauri Lyly, ordförande Nordens Fackliga Samorganisation

Nordisk facklig position

Styrelsen för Nordens Fackliga Samorganisation antog den 11 maj 2016 en position om krav på ökat samarbete med G20. I styrelsen sitter 16 centralorganisationer från de fem nordiska länderna och representerar 9 miljoner fackligt anslutna medlemmar.

  1. Nordens fackliga central- och huvudorganisationer, genom Nordens Fackliga Samorganisation1 (NFS), anser att de nordiska länderna gemensamt bör söka samarbete med G20. Detta bör ske i dialog och samråd med arbetsmarknadernas parter.
  2. Vi uppmanar de nordiska regeringarna i Danmark, Finland, Norge, Sverige och på Island samt Nordiska ministerrådet att samordna och utreda sådana aktiviteter som leder till nordiskt inflytande och samarbete med G20.
  3. Den nordiska modellen, med starka självständiga parter, kan främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv; socialt, ekonomiskt och ekologiskt; i Norden, Europa och globalt. L20 och B20 är därför givna forum för de nordiska parterna.
Läs hela inlägget »
Etiketter: g20, oecd, l20, imf, fn, världsbanken

Nordens Fackliga Samorganisation
uppmärksammar att det idag är Världsdagen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

I dagens arbetsliv utsätts allt fler anställda för psykosocial påverkan till följd av de höga krav som det moderna arbetslivet ställer på människan i en allt stressigare arbetsmiljö. Hit räknas ökad konkurrens, höga prestationskrav och långa arbetsdagar.
 
I år är därför arbetsrelaterad stress temat för Världsdagen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Läs mer om ILOs arbete om här och här.

Anständigt arbete, mål 8 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, är också säkert arbete.
 

Läs hela inlägget »

I Norden har vi en lång gemensam tradition av samarbete över gränserna på alla tänkbara nivåer. Det finns nordiska samarbeten, föreningar och nätverk på otaliga områden i samhället och näringslivet och inte minst på arbetsmarknadens område i de olika nordiska länderna.
En central utgångspunkt för det nordiska samarbetet är våra gemensamma nordiska värderingar kring solidaritet, jämlikhet och jämställdhet. Värderingar som också ligger till grund för all facklig samverkan.

För oss i NFS är det centralt att löntagare på den nordiska arbetsmarknaden ska lika rättigheter och villkor.  Vi arbetar i ett brett perspektiv för fackliga och demokratiska fri- och rättigheter och för att den nordiska avtalsmodellen utvecklas och förstärks. Utgångspunkter för detta är full sysselsättning, hållbarhet, att stärka arbetstagarnas rättigheter och villkor, trygga anställningar, utvecklingsmöjligheter i arbetslivet och förbättrad arbetsmiljö, minskad miljöpåverkan samt ökad resurseffektivitet. På den nordiska arbetsmarknaden jobbar vi också med problematik kring rättvis rörlighet och undanröjande av gränshinder.

På Nordens dag firar vi en lång tradition av såväl folklig som officiell samverkan i Norden och värnar våra gemensamma principer om lika möjligheter för alla, social och hållbar utveckling, solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och ekonomisk trygghet. Kärnvärden som har ett starkt folkligt stöd i Norden och som ligger till grund för våra öppna demokratiska samhällen lika mycket som för vår fackliga samverkan i NFS.

Läs hela inlägget »

Nordens Fackliga Samorganisation vill uppmärksamma att det idag är Internationella kvinnodagen.

Mycket arbete för att uppnå målen om ett jämställdhet samhälle återstår. På den internationella listan som mäter ojämlikhet mellan könen – Gender Inequality Index mäter faktorer såsom hälsa, egenmakt och ställning på arbetsmarknaden, ligger Norge förvisso i topp och Danmark fyra, men först på plats 14, 16 och 24 hittar vi i fallande ordningsföljd Sverige, Island och Finland.

Det finns tydliga skillnader mellan könen på arbetsmarknaderna i Norden, där männen har mellan 15 och 20 % mer i lön. Här spelar fackföreningsrörelsen roll. Det är viktigt att de gemensamma fackliga strävandena i Norden bidrar till att skapa förutsättningar för ett jämställt och inkluderande arbetsliv där alla har lika värde.

Jämställdhet är också en viktig förutsättning för att uppnå FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Läs med läs mer om  det internationella arbetet "Planet 50-50 by 2030: Step It Up for Gender Equality".

Läs hela inlägget »

Ifjol tog sig över en miljon flyktingar över Medelhavet till Europa och de nordiska länderna, främst Sverige, ställdes inför en situation som är svår att bemästra. Ingenting tyder på att flyktingkrisen kommer att lätta och oavsett hur många som beviljas asyl kommer Norden att få nya invånare som ska etablera sig.

Att de nordiska länderna bör ta sitt ansvar för flyktingmottagandet är självklart. Asylrätten och rätten till arbete är grundläggande mänskliga rättigheter. En förutsättning för att kunna integrera sig i ett nytt land är att etablera sig på arbetsmarknaden. Om de nyanlända inte integreras i arbetslivet och därmed samhället blir krisen bestående.
Hur ska det gå till i ett läge där det, som till exempel i Finland, finns en förhållandevis hög arbetslöshet?

Att slussa nyanlända direkt in på arbetsmarknaden är i de flesta fall utopistiskt. Det krävs konstruktiva lösningar som gör att steget till arbetsmarknaden är så kort som möjligt.
De nordiska länderna bör samarbeta kring detta och tillämpa modeller som fungerat tidigare. En möjlighet är att stöda etableringen av nyanlända på samma sätt som samhället försöker avhjälpa ungdomsarbetslösheten, det vill säga genom så kallade verkstäder, snabbspår och trappmodeller där asylsökarna får en möjlighet att visa vilka färdigheter de har. Samhället skulle inledningsvis ställa upp med ett etableringsstöd.

Här kan tredjesektorn och medborgarrörelserna hjälpa till, både när det gäller att erbjuda arbetstillfällen och när det gäller social etablering. Språkundervisningen bör inledas så fort som möjligt, vid ankomst, vid första boende och vid de första arbetsplatskontakterna utöver traditionella utbildningsinsatser. Det är viktigt att den som beviljats asyl får hjälp med bostad, arbete och språkundervisning parallellt istället för att åtgärda en sak i taget.
Trots arbetslösheten finns det en del jobb som är svåra att besätta. Här finns en möjlighet att få nyanlända i jobb, men det ska ske under etablerade former så att det inte främjar eller leder till grå eller svart ekonomi. Att rekrytera billigare ”flyktingarbetskraft” ska inte vara ett alternativ. Strävan att underlätta etablering på arbetsmarknaden får inte innebära att det sker genom social dumpning, försämrade villkor eller skapande av låglönejobb.

Från en del håll argumenteras flitigt för etableringslöner eller så kallade minijobb för nyanlända. Enligt förespråkarna ska dessa vara betydligt lägre än dagens minimilöner och låglönenivåer i syfte att slussa in arbetslösa på arbetsmarknaden. Tvärtom är erfarenheterna från denna typ av enkla lösningar allt annat än goda. Den danska tankesmedjan Arbejderbævegelsens Ehrvervsråd har nyligen presenterat en analys av det tyska minijobbsystemet där låga ingångslöner är förhärskande. Slutsatsen är, stick i stäv med förespråkarnas ivriga påståenden, att de flesta blir kvar i minijobben. Det som var tänkt att vara inslussningslöner permanentades istället som ett nytt låglönesegment, dessutom mycket svårt att ta sig ur. Vi i Norden ska ta ansvar för att finna långsiktiga och fungerande metoder där nyanlända på sikt kan etablera sig med riktiga jobb med avtalsenliga löner. Nyckeln är den nordiska  modellen.

Etablering för nyanlända är en gemensam utmaning för arbetsmarknadens parter och regeringarna i Norden. Det är viktigt att de nordiska länderna samarbetar för att få fram lösningar i gränsregionerna, som underlättar och stimulerar rörligheten för alla. Genom nordisk samverkan på branschnivå kan man också få fram konkreta åtgärder som underlättar etableringen. Det krävs också samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadsparter.
Om etableringen lyckas innebär det på sikt en tillgång för länderna, samhällena och ekonomierna.
 
Magnus Gissler
Generalsekreterare, Nordens Fackliga Samorganisation

Henrik Wilén
Förbundssekreterare, Föreningarna Nordens Förbund

Läs hela inlägget »

Nästa vecka arrangerar Nordiska rådet möten för de nordiska parlamentarikerna i Helsingfors. Särskilt fokus kommer att läggas, på den lite över 60 fyllda, gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Nordens Fackliga Samorganisation deltar i Helsingfors.

Jur. dr. Jens Kristiansen, professor i arbetsrätt vid Köpenhamns universitet, presenterar rapporten ”Europa og den nordiske aftalemodel - Det komplicerede samspil mellem nordisk og europæisk arbejdsret”. Rapporten är framtagen tillsammans med Nordens Fackliga Samorganisation och med stöd från Nordiska ministerrådet.

Rapporten inleds med en analys av det alltmer komplexa europeiska rättssystemet, förskjutningen av balansen i den nordiska modellen mellan lagstiftning och överenskommelser samt domstolarnas eskalerande betydelse i de nordiska arbetsrättsliga systemen, för att därefter fortsätta med flera konkreta och djuplodande bidrag från yrkesverksamma inom den nordiska avtalsmodellen, med skribenter från arbetstagar- såväl som arbetsgivarsidan. Här finner vi exempelvis ett avsnitt av Jens Kragh från FTF Danmark om minimumlöner, ett annat om bemanningsdirektivet (Gabriella Sebardt, Almega) och ett tredje om den beryktade Waxholmskonflikten och Lex Laval (Hans Tilly, Svenska Byggnadsarbetareförbundet).

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.