2014 > 05

Större delen av den nordiska delegationen. Bilden togs i samband med att den svenska ambassadören Staffan Carlsson tog emot de nordiska fackliga delegaterna i sitt residens i Berlin. Foto: Torgny Haså Större delen av den nordiska delegationen. Bilden togs i samband med att den svenska ambassadören Staffan Carlsson tog emot de nordiska fackliga delegaterna i sitt residens i Berlin. Foto: Torgny Haså

Världsfacket IFS har hållit sin kongress i Berlin, den 18-23 maj. Världskongressen samlade runt 1 500 fackligt aktiva från hela världen, och trots en motkandidat valde man att välja om Sharan Burrow som organisationens generalsekreterare.

Världskongressen beslöt även att prioritera 3 områden för sitt arbete under de kommande fyra åren:
Union growth - Organisering av nya medlemmar
Sustainable jobs - Klimathotet och vikten av hållbara jobb
Realising rights - Fackliga rättigheter och ett stopp för vår tids slavarbete

Slutligen valdes LO Sveriges Karl-Petter Thorwaldsson till till en av två biträdande ordföranden för organisationen.

Läs hela inlägget »
Etiketter: ituc, ifs, världskongress
Artikeln i Frettabladid Artikeln i Frettabladid

NFS generalsekreterare Magnus Gissler skriver idag tillsammans med Kristin Olafsdotttir, generalsekreterare för Föreningarna Nordens Förbund (FNF) om den höga ungdomsarbetslösheten i Norden. NFS och FNF uppmanar arbetsmarknadsministrarna i Norden att göra satsningar för att förbättra förutsättningarna för unga att komma in i arbete. Vi efterlyser ett aktivt arbete med att avskaffa och förebygga gränshinder mellan de nordiska länderna, till exempel genom att införa möjligheten till arbetsmarknadspraktik i ett annat nordiskt land. Fungerande program såsom Nordjobb och Nordplus bör utökas och det bör satsas mer på insatser som uppmuntrar rörlighet, med schysta arbetsvillkor, kollektivavtal och ökad facklig organisering. För att nämna några åtgärder.

I artikeln, publicerad i isländska Frettabladid, för de även fram att det nordiska samarbetet bör göra arbetsmarknadsfrågorna till en arena där man har ett reellt nordiskt samarbete, och där man tillsammans med parterna kan bedriva ett aktivt och relevant arbete. 

Artikeln publiceras inför det ministermöte som äger rum i kväll i Reykjavik, där Nordens arbetsmarknadsministrar möts. I flera fall är dock ministrarna utbytta mot tjänstemän. Nordiska ministerrådet träffar mycket sällan viktiga politiska beslut på sina ministermöten. Artikelförfattarna menar att det nordiska samarbetet kan göra bättre ifrån sig. Utmaningen med den höga ungdomsarbetslösheten i Norden är ett av många områden där Norden bör ha ett närmare samarbete, med parterna men också med varandra.

Hela artikeln på svenska:

Inför ministermötet antog NFS styrelse tillsammans med Nordvision som är nätverket för Nordens fackliga centralorganisationers ungdoms- och studentansvariga, ett uttalande om den ökade ungdomsarbetslösheten i Norden.

Läs hela inlägget »

Idag har NFS skickat brev till parlamentariker och ministrar i Norden, för att uppmana dem att bidra till en lösning gränshindren på arbetsmarknaden i Norden, och därmed främja integrationen av regionen och stärka Nordens konkurrenskraft globalt.

I brevet lyfts tre åtgärder upp:
1. Inför en 8-veckors-regel i den svenska arbetslöshetsförsäkringen
Enligt en undersökning som NFS gjort tillsammans med ett urval av svenska a-kassor,
drabbades över 70 personer 2013 av att deras ersättning ramlade ned på grundnivå i a-kassan efter arbete utomlands – på grund av att de inte hann att i tid gå med i en svensk a-kassa. Sverige har striktare tidsgränser än både Danmark och Finland, när en person byter mellan två länders arbetslöshetsförsäkringar.
Problemet löses genom att Sverige inför ens k 8-veckors-regel, som tillåter upp till 8 veckors
glapp i försäkringsperioden när man byter arbetslöshetsförsäkring från ett land till ett annat.

2. Gör det möjligt att göra arbetsmarknadspraktik i ett annat nordiskt land
Bor man nära gränsen kan man idag inte utnyttja grannlandets arbetsmarknad för att hitta
lämplig praktikplats inom ramen för arbetsmarknadspraktik. Det beror bland annat på hur
tillsynen av arbetsplatsen samt försäkringen för praktikanten är utformad, som naturligtvis
båda är en förutsättning för arbetsmarknadspraktik. Dessa praktiska problem går att lösa, och skulle innebära bättre förutsättningar för en fungerande arbetsmarknad, särskilt i gränsregionerna.

3. Minimiera antalet nya gränshinder
Med tanke på hur mycket resurser som läggs ned på att undersöka och försöka lösa
gränshinder, är det både ekonomiskt och politiskt smart att minimera antalet nya
gränshinder. Det är också viktigt att markera att länderna inte medvetet får skapa
gränshinder. Ett inriktningsbesked från Nordiska Rådet om att all ny lagstiftning ska
respektera de nordiska överenskommelserna vore ett stort steg framåt.

Brevet skickas med anledning av att överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad i Norden firar 60 år den här veckan. Nordiska ministerrådet arrangerar en konferens på Island den 21-22 maj, för att markera avtalets jubileum. NFS kommer att delta i konferensen och arbeta för att de nordiska arbetsmarknadsministrarna ytterligare prioriterar gränshinderfrågorna.

NFS gränshinderbrev

Läs hela inlägget »
Öresundsbron                                          Bild: Johannes Jansson - norden.org Öresundsbron Bild: Johannes Jansson - norden.org

I år fyller avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad 60 år. Men är det något att fira?

Knappast om du frågar undersköterskan Samantha Eklind från Landskrona. Hon tvingades att ta ett jobb på andra sidan Sundet, annars skulle hon bli utan a-kassa. När hon efter några år i Danmark blev uppsagd ville hon återgå till Kommunals a-kassa. Men trots att hon trodde sig ha koll på reglerna förlorade hon ersättning under ett par månader.

– Det var hemskt. Jag var tvungen att sälja min bostad och flytta in till en kompis med mina barn, säger hon.

Samantha Eklind är långt ifrån ensam om att ha drabbas av a-kassornas hårda regelverk för gränspendlare. För en svensk som jobbat i ett nordiskt grannland gäller det att gå med i a-kassan på direkten när utlandsjobbet tar slut, annars kan det stå en dyrt. De andra nordiska länderna har mjukare övergångsregler.

För Samanthas del inleddes historien bakom denna dyrköpta erfarenhet 2008. Hon skulle börja arbeta igen efter en mammaledighet, men det fanns inga lediga jobb som undersköterska i hemstaden. Arbetsförmedlingen hänvisade henne till arbete på ett äldreboende i Helsingör.

Trots att hon var ensamstående med två små barn på ett och två år hade hon inget annat val än att börja ett liv med pendling till Danmark och arbetsdagar på över tolv timmar.

Efter ett år med tillfälliga jobb inom hemtjänsten och på äldreboenden fick hon en fast tjänst i Nivå mellan Helsingör och Köpenhamn och en kurs i danska på köpet. Men på försommaren 2012 blev hon uppsagd i samband med nedskärningar i kommunen.

– Jag hade betalat avgift till facket och a-kassan hela tiden när jag jobbade i Danmark, men eftersom jag inte bodde där kunde jag inte få ersättning när jag blev arbetslös. Jag vände mig även till Kommunals a-kassa och ansökte om inträde. Jag gjorde precis som dom sa, men ändå blev jag först helt utan ersättning och sedan fick jag bara grundbeloppet (320 kronor om dagen i stället för 680), säger Samantha.

Hon blev tvungen att sälja sin bostad och flytta in hos en kompis. Efter några månader hittade hon ett nytt jobb i Lund. Idag pluggar hon vidare till sjuksköterska. Fortfarande har hon inte riktigt fått klarhet i varför det blev som det blev. Det besked hon har fått från a-kassan är att papperen kom in för sent.

– När jag fick ett nytt jobb orkade jag inte bråka mera, men man tycker ju att reglerna borde vara enklare och att samarbetet mellan länderna skulle fungera bättre, säger hon.

Christina Nordin, handläggare på Kommunals a-kassa, säger att det händer ganska ofta att deras medlemmar har svårt att förstå reglerna.

– Jag vet inte vad som gick fel i det här fallet. Vi brukar informera om vad som gäller. Det enda jag kan se är att hennes inträdesansökan kom in några dagar för sent. Hon blev då utan ersättning i en månad och fick därefter endast grundbeloppet, säger hon.

Om det i stället hade varit en dansk undersköterska som jobbat i Sverige och blivit uppsagd skulle hon ha åtta veckor på sig att byta a-kassa. De fackliga centralorganisationerna i Norden ser de olika regelsystemen som gränshinder och driver nu en kampanj för likvärdiga regler.

Bengt Rolfer


Fakta/bakgrund

I år är det 60 år sedan avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad skrevs under. Den 22 maj firas 60-årsjubiléet officiellt på en stor konferens med de nordiska arbetsmarknadsministrarna i Reykjavik.

Men fortfarande finns många gränshinder kvar. Det gäller bland annat att reglerna i arbetslöshetskassorna ser olika ut, vilket kan stå gränspendlarna dyrt. I samband med jubileet uppvaktar de nordiska fackens gemensamma organisation NFS ministrarna med krav på att a-kassan ska se likadan ut för alla gränspendlare. 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.