580nfs1_red

2013 > 05

Christina Colclough, tillträdande generalsekreterare för NFS Christina Colclough, tillträdande generalsekreterare för NFS

Christina Colclough, der har rødder i England, men har boet i Danmark og Sverige i mange år overtager posten som generalsekretær for NFS efter sommeren. Christina kommer fra et job som generalsekretær for NFU – Nordic Financial Unions.

”Jeg glæder mig rigtig meget til at starte hos NFS. Udfordringerne er mange, og det er nu at vi for alvor skal forsvare og udvikle vores nordiske arbejdsmarkedsmodeller. Norden skal blive ved med at være den region i verden, der har et fleksibelt, inkluderende og innovativt arbejdsmarked. Vi skal investerer i vores fremtid ved at satse på økonomisk, social og miljømæssig bæredygtighed. Og vi skal argumenterer mod dem, der vil det anderledes”

Christina, der er 39 år, har en doktorgrad, der handler om vigtigheden af social kapital for innovation og læring. Hun fortsætter ”Konsensusrelationen mellem arbejdsmarkedets parter og samarbejdsforholdet ude på virksomhederne, udgør faktisk fundamentet for et godt innovationsmiljø. Den tillid og tryghed der traditionelt har kendetegnet vores arbejdsmarkeder og som gør at medarbejdere og ledere frit udveksler ideer og tanker, er helt nødvendig at holde fast i. Det paradoksale er, at samtidigt som mange internationale virksomheder og meningsdannere peger på nødvendigheden af disse forhold, er der en kedelig tendens i Norden til at vi går væk fra dem. Det skal stoppes”

Formand for NFS, Sture Fjäder, ser frem til at udvikle NFS yderligere. ”Vi har i Christina fået en generalsekretær, der kan fortsætte med at udvikle vores organisation. Hendes spændende baggrund, erfaringer og stort netværk kommer vi til at få glæde af”.

Läs hela inlägget »

Den 5-6 juni samlas Europafacket i Dublin, för s k Mittvägskonferens. Konferensen markerar mitten av Europafackets kongressperiod. Temat för konferensen är "High noon for social Europe", eller "Hög tid för ett socialt Europa" (fritt översatt).
Under konferensen kommer många viktiga ämnen att diskuteras, frågor kring organisationen såväl som politiska frågor. Såsom hur EFS kan försvara partsautonomin vad gäller lönebildningen? Behöver Europafacket tänka om, vad gäller hur man mobiliserar fackligt stöd i Europa? Hur ska Europafacket hantera valet till Europaparlamentet 2014?

NFS och dess medlemmar kommer naturligtvis att vara representerade på Mittvägskonferensen, och ser fram emot diskussionerna om EFS och Europas väg framåt.

Läs hela inlägget »

Namn: Erik Jylling
Uppdrag: Ordförande för de danska akademikerna AC.
Bakgrund: Läkare, ordförande i Lægeforeningen.
Ålder: 51 år
Nordisk förebild: Ingen speciell.
Favoritplats i Norden förutom där du bor: Jag gillar alla nordiska länder, har inget särskilt favoritställe.
Favoritmat: Fisk och lamm
Fritidintressen: Alpin skidåkning, cykling, klassisk musik, goda viner.

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?
– Jag vill att vår politik gentemot Europa ska vara koordinerad. Det är viktigt att vi talar med en röst.

Vad vill du uppnå i ditt Nordenfackliga arbete?
– Att det fackliga arbetet i Norden samordnas gentemot EU som vi bland annat gjorde i diskussionen om europiska minimilöner.

 Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?
– Minimilönediskussionen är ett exempel. Dessutom är det nödvändigt att få bort de gränshinder som finns kvar i Norden för att få en gemensam nordisk arbetsmarknad, till exempel att intjänandereglerna för arbetslöshetsförsäkringen ser olika ut. Jag tror att detta är något man drabbas av inom de flesta yrkeskårer.

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?
– Mitt intryck är att krisen i Europa har gjort att det nordiska samarbetet har ökat i betydelse igen efter att ha varit nertonat under en tid. Jag tycker mig se tecken på att de nordiska länderna koordinerar sin politik mer och det är något vi ska understödja för det kan vi dra nytta av.

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?
– Jag kommer inte på något speciellt. Det är alltid trevligt att mötas och höra hur man har det i andra länder. Vi har en trevlig social samvaro.

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: mitt norden
Tyskland, som Europas största ekonomi och en av Nordens viktigaste handelspartners, spelar en viktig roll för Norden både ekonomiskt, politiskt och fackligt. Trots den ekonomiska framgången har Tyskland Europas största andel av ”working poor” och fackens inflytande samt den fackliga organisationsgraden har sjunkit under de senaste åren.

Trots det, spelar den tyska fackföreningsrörelsen en viktig roll inom Europa och EFS. Den 17-18 juni åker NFS kansli på en studieresa till Berlin, arrangerad av Friedrich Ebert Stiftung. Denna resa kommer ge Nordenfacket NFS goda möjligheter att stärka samarbetet med de tyska facken. Innehållet utgår både från våra intressen att få bättre förståelse för tysk arbetsmarknad och den energiomställning som de tyska facken varit drivande i, samt ifrån de tyska fackens intresse av att lära sig mer om den nordiska kollektivavtalsmodellen.

 
Läs hela inlägget »

Det fackliga Östersjönätverket BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network) höll sitt sista möte under det ryska ordförandeskapet den 13-14 maj i St. Petersburg.

På mötet presenterade Nordiska ministerrådets kontor i St. Petersburg och de sociala parterna i St. Petersburg ett trepartsprojekt om det sociala partnerskapet på arbetsmarknaden. Projektet syftar på ett informationsutbyte mellan de ryska och nordiska parterna samt att förmedla kunskap om arbetsmarknaden och sysselsättningen från Norden till Ryssland och vice versa.

Finland, som kommer att ta över BASTUNs ordförandeskap i juli, presenterade sitt ordförandeskapsprogram. Ordförandeskapet kommer att fokusera på en gränsöverskridande arbetsmarknad i Östersjöområdet samt social dumpning och svart ekonomi. Finska STTK, som kommer att hålla i ordförandeskapet, kommer bland annat att ordna ett seminarium om dessa teman under hösten. Det finska ordförandeskapet kommer även att anordna ett high level-möte under våren 2014.

Läs hela inlägget »
Från vänster: Loa Brynjulfsdottir, Johan Ingelskog, Jorunn Berland, Tobias Eriksson och Lauri Ihalainen. Från vänster: Loa Brynjulfsdottir, Johan Ingelskog, Jorunn Berland, Tobias Eriksson och Lauri Ihalainen.

Den 16 maj arrangerades Nordiskt Arbetsmarknadsmöte i Stockholm, där de nordiska statsministrarna och arbetsmarknadsministrarna deltog. Under mötet arrangerade NFS ett seminarium om den nordiska kollektivavtalsmodellen, som lyfte upp några praktiska exempel på kollektivavtal som förbättrar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden. På seminariet medverkade Finlands arbetsminister Lauri Ihalainen, som berättade om den finska ungdomsgarantin och trepartssamarbetet i Finland. Tobias Eriksson från Teknikföretagen berättade om Yreksåret och introduktionsavtalet som Teknikföretagen tecknat. Johan Ingelskog från Kommunal berättade om två avtal som Kommunal nyligen tecknat, om arbetslivsintroduktionsanställningar för ungdomar utan utbildning som vill arbeta inom avtalsområdet, och om introduktionsanställningar för de med vård- och omsorgsutbildning. YS nya ordförande Jorunn Berland berättade om den nordiska traditionen av avtal och förhandling, som också lett till en god omställningsförmåga i Norden. Seminariet modererades av NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir.

Läs hela inlägget »

- Norden behöver investera i en hållbar framtid! Det är dags att ta nya strukturella initiativ för att på kort och lång sikt öka sysselsättningen och Nordens konkurrenskraft.

 

Det skriver 16 fackliga ledare i Norden på debattplats i Finlands, och Nordens, största tidning Helsingin Sanomat, i Islands största tidning Fréttabladid, i norska Klassekampen, samt på debattsiterna danska Altinget och svenska NewsMill.

 

Utspelet kommer inför Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, som arrangeras i dag den 16 maj i Stockholm av det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. Under Nordiskt Arbetsmarknadsmöte samlas statsministrar och arbetsmarknadsministrar från hela Norden.

 

De nordiska fackliga ledarna vill se gemensamma strategier för de nordiska länderna inom tre områden: Infrastruktur, forskning och utbildning samt för våra stora naturresurstillgångar. Konkreta åtgärder som föreslås är bland annat snabbtåg mellan Stockholm, Oslo, Köpenhamn och vidare till Europa över Fehmarn, en konkret gemensam nordisk handlingsplan för forskningssamarbete, och gemensamma naturresursstrategier för naturresurserna i de nordiska länderna.

 

De nordiska fackliga ledarna och deras samarbetsorgan, Nordenfacket NFS, deltar de på Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, där även näringslivet kommer att finnas representerat.

Läs hela inlägget »

I Norden finns en bred och djupt bottnad samsyn mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund om att vägen mot nya jobb och bättre villkor kantas av samarbete. Det bevisas om och om igen, av tusentals kollektivavtal runt om i Norden.

 

Men framför oss ligger nu utmaningen att hantera en mycket hög ungdomsarbetslöshet, en ökad global konkurrens där omvärldsvillkoren förändras allt snabbare, samt miljöns och klimatets krav på lägre utsläppsnivåer.

 

Det krävs en omställning till ett hållbart samhälle, och den omställningen måste gå hand i hand med ett lika hållbart arbetsliv - ekonomiskt, socialt och ekologiskt. I den omställningen kan kollektivavtal spela en roll. Kollektivavtal som hanterar dessa nya utmaningar med nya lösningar.

 

NFS har letat upp avtal i Norden som redan idag försöker att hantera dessa nya utmaningar; ekonomisk kris, ungdomsarbetslöshet, och klimathotet.

 

Några av dessa exempel har satts samman till en broschyr och en  film.

Filmen kommer bland annat att visas i NFS monter på Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, arrangerat av det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet, som går av stapeln den 16 maj i Stockholm.

 

Läs hela inlägget »

Arbetsmarknadens parter tar stort ansvar för att bidra till att lösa den stora ungdomsarbetslösheten i Norden. Genom partssamarbete och kollektivavtal har fack och arbetsgivare i flera nordiska länder tillsammans skapat verktyg för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.

 

Några goda exempel på sådana avtal kommer att presenteras på ett nordiskt fackligt seminarium den 16 maj 2013 i samband med Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, som arrangeras av Sveriges ordförandeskap i Nordiska minsiterrådet.

 

Talare på seminariet är:

Lauri Ihalainen, Arbetsminister, Finland

Jorunn Berland, Ordförande, tjänstemannafacket YS i Norge

Johan Ingelskog, Enhetschef Arbetsrätt och Kollektivavtal, Kommunal

Tobias Eriksson, Verksamhetsansvarig, Teknikföretagen


 Moderator är Loa Brynjulfsdottir, NFS generalsekreterare.

 

Se också Nordenfackets:

- Film om nordiska kollektivavtal

- Broschyr om nordiska kollektivavtal

Läs hela inlägget »
Sture Fjäder, NFS ordförande, på nordisk facklig konferens i Grönland Sture Fjäder, NFS ordförande, på nordisk facklig konferens i Grönland

Namn: Sture Fjäder

Uppdrag: Ordförande i Akava, Finland, och ordförande för NFS

Bakgrund: Intressebevakningsdirektör hos civilekonomerna, före det på lärarförbundet och inom politiken.

Ålder: 55 år

Nordisk förebild: De nordiska politiker som på 60- och 70-talet insåg betydelsen av nordiskt samarbete. Inte minst för Finland var det viktigt efter freden med Sovjet. Norden blev porten till väst för oss.

Favoritplats i Norden förutom där du bor: Stockholm känns som en väldigt internationell, utåtriktad och öppen stad. Där trivs jag bra, men det är inget fel på de andra huvudstäderna heller.

Favoritmat: Pytt i panna.

Fritidintressen: Filateli och fiske.

 

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?

– I hela mitt liv har jag varit nordist och arbetat för nordiskt samarbete. Vi har en gemensam värdegrund och våra samhällen liknar varann. Jag tror att en nordisk röst bär längre i Europa och världen än om varje land skulle tala för sig. Våra samhällen är välorganiserade, jämlika och demokratiska. De fackliga organisationerna har en roll att spela och regeringarna ser det som en styrka.

 

Vad vill du uppnå i ditt Nordenfackliga arbete?

– Att vi försvarar den nordiska modellen gemensamt, men också att vi kan förändra den så att den överlever. Idag arbetar våra medlemmar i globala företag över hela världen. Det måste man beakta i lagar och avtal. Om vår välfärdsmodell ska överleva krävs också att vi har en stor och konkurrenskraftig privat sektor. Det gör att övergången från tillväxttänkande till en grön ekonomi kan bli svår, vi måste ju också ha sysselsättning.

– Ett annat mål är att de fackliga organisationerna inte konkurrerar och blir nationalister, utan ser Norden som en helhet och en möjlighet.

 

Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?

– Vi har haft ett avtal om en fri arbetsmarknad i Norden sedan 60-talet, men fortfarande finns en massa gränshinder som gör att vi inte har en fri arbetsmarknad. För NFS är detta den viktigaste frågan, men också att försvara kollektivavtalsmodellen.

 

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?

– När Sverige, Danmark och Finland gick med i EU svalnade intresset för Norden, men nu är en renässans för nordiskt samarbete på väg. Det fungerar ännu inte tillräckligt bra. De nordiska statsministrarna borde mötas oftare, och även fackministrarna, för att ta fram en gemensam nordisk syn. Nordiska ministerrådet borde skärpa sig, det för ett ganska tyst liv.

 

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?

– Jag tror det var när jag jobbade på Ekonomförbundet på 90-talet. Då startade vi ett nordiskt samarbete för civilekonomer med gästmedlemsavtal, medlemsservice och gemensamma riktlinjer för utbildningspolitiken.

 

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: mitt norden
Jess G. Berthelsen, SIK Jess G. Berthelsen, SIK

Namn: Jess G. Berthelsen.

Uppdrag: Ordförande för SIK på Grönland sedan 1995.

Bakgrund: Maskinarbetare

Ålder: 55 år

Förebild: Hardy Hansen, tidigare ordförande i danska Specialarbeiderforbundet (nu 3F) – en duktig och engagerad fackföreningsman som kunde kombinera det med att vara mänsklig.

Favoritplats i Norden förutom där du bor: Norge liknar Grönland på många sätt även om de har väldigt många träd. Där känner jag mig hemma, speciellt i norra Norge.

Favoritmat: Valrossbetar, det är verkligt gott.

Fritidintressen: Segla, jakt och fiske. Jag jagar ren.

 

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?

– Det startade med att vi blev kontaktade av NFS för många år sedan. Tanken var då att vi skulle vara med under danska LO, men vi ville inte vara lillebror till någon. Ska vi vara med så är det som egen organisation. Lyckligtvis fick vi vara det.

– För oss är det mycket viktigt att vara med NFS. De stora företagen arbetar globalt och då ger det nordiska samarbetet en möjlighet att påverka. Jag menar att vi borde vara mer engagerade, då skulle vi vara ännu starkare än idag och ha ännu mer inflytande. Det behövs om vi ska göra något åt den sociala dumpningen av arbetsvillkoren.

 

Är det ditt viktigaste mål – att nå ut bättre och få starkare röst genom NFS?

– Ja, helt klart. Vi hör inte mycket från NFS, de är ganska osynliga.

 

Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?

– Det är att ha ett samarbetsforum, där vi kan få inspiration och upplysningar om avtal om arbetsvillkor i hela Norden. Det är viktigt att arbetare kan kontakta de olika facken i hela Norden så att de kan känna sig hemma överallt.

 

Har du drivit det kravet i NFS?

– Ja i högsta grad. Det var faktiskt jag som på sin tid föreslog man ska sluta ha möten i Italien och i stället mötas i skift i de nordiska länderna. Då får man bättre reda på vad sker i respektive land. Det är också därför vi har kunnat mötas här på Grönland.

 

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?

– Det som nu sker på Grönland med storskalaprojektet visar hur viktigt det är för oss att ha NFS. Vi har fått stor uppbackning och vi vet nu att hela den nordiska fackföreningsrörelsen trycker på om det som sker på Grönland. Det menar jag är något gott.

 

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?

Jag skulle vilja ha ett bättre samarbete med de andra öarna Island och Färöarna så att vi kunde träffa nordiska politiker och diskutera våra gemensamma frågor. Det är något vi planerar för nu.

 

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: grönland, sik, mitt norden
Gerd Kristiansen (LO Norge) och Jorunn Berland (YS) Gerd Kristiansen (LO Norge) och Jorunn Berland (YS)

Nordenfacket NFS vill gratulera två nya nordiska fackliga ledare och välkomna dem till det nordiska fackliga samarbetet. Jorunn Berland valdes till YS- ledare den 11 mars och Gerd Kristiansen tog över som ledare för norska LO på kongressen i Oslo den 6 maj.

 

Båda de nya norska fackliga ordförandena har deltagit i NFS arbete i sina tidigare roller som vice ordförande för sina respektive organisationer.

 

Jorunn Berland kommer från norska Finansforbundet, där hon varit förbundsledare de senaste 10 åren. Jorunn har 40 års erfarenhet från finanssektorn men den fackliga banan påbörjades 1982 då hon blev facklig förtroendevald i Bergen Bank.

 
Gerd Kristiansen
har de senaste åren varit norska LOs nestleder (vice ordförande). Gerd, som är utbildad hjelpepleier, har sin fackliga bakgrund i Helse- og Sosialforbundet, som senare gick in i Fagforbundet.

Läs hela inlägget »

För första gången har NFS varit på Grönland och hållit konferens och styrelsemöte. Under tre dagar diskuterades fackliga strategier för hållbara jobb samtidigt som deltagarna fick en inblick i hur klimatförändringarna påverkar Grönland och därmed resten av världen.

 

En annan fråga som dominerade konferensen var planerna på att utvinna Grönlands rika naturtillgångar. Utländska storbolag står i kö för att få de värdefulla kontrakten och kunna starta gruvdrift på ön.

Hälften av Grönlands budget består av bidrag från Danmark. Det finns en stark önskan bland grönlänningarna att bli mer ekonomiskt oberoende och få ett mer differentierat näringsliv. Idag består den grönländska exporten till 90 procent av fisk och skaldjur. Därför hoppas man mycket på de här stora utvinningsprojekten.

 

Men de kan knappast genomföras utan utländsk arbetskraft. Det talas om att 5000 kinesiska arbetare – nästan en tiondel av Grönlands befolkning! – behövs för de projekt som nu är aktuella. Facket SIK säger nej till social dumpning och kräver att grönländska kollektivavtal ska gälla. Detta har blivit en stor stridsfråga som ännu inte är avgjord. Hela NFS står bakom SIK:s krav.

 

Valet på Grönland i april ledde till ett maktskifte. SIK har vänt sig till den nya socialdemokratiska regeringen med krav på att den så kallade storskalalagen som reglerar villkoren för utvinningen, ska ändras och att fackets krav ska respekteras. Ett besked från regeringen väntas till hösten.

 

NFS styrelse antog ett uttalande där man finner det anmärkningsvärt att Grönland är berett att medverka till social dumpning för att tillmötesgå utländska investerare. NFS uppmanar det grönländska landsstyret att stå upp för den nordiska arbetsmarknadsmodellen. Se uttalandet i sin helhet här.

 

Konferensen hölls i Ilulissat på Grönlands västkust där klimatförändringarna bokstavligen kryper allt närmare. Befolkningen här i Grönlands tredje största stad med 4500 invånare har på kort tid sett glaciärerna krympa och de mäktiga isbergen i Ilulissatfjorden smälter i rekordfart. NFS-deltagarna bjöds på en iskall, men bedövande vacker båttur i fjorden.

 

I programmet ingick också ett besök på Grönlands största företag Royal Greenland med cirka 2000 anställda varav hälften på Grönland. Royal Greenland producerar fisk och skaldjur, den klart största produkten är skalade räkor. På fabriken i Ilulissat arbetar drygt 100 personer med kokning, skalning, förpackning och frysning av de nyfångade räkorna.

 

Företaget har nyligen fått en så kallad MSC-certifiering för sitt hållbarhetsarbete, som bland annat går ut på att minska el- och vattenförbrukningen.

Men företagets CSR-arbete innehåller också mycket annat, berättade Royal Greenlands miljö- och hållbarhetschef Lisbeth Due Schönemann-Paul:

– Det handlar om hållbart fiskeri – till exempel hur redskapen påverkar havsbotten, avfallshantering och att bygga upp beståndet av fisk, om lokala inköp och anti-korruption och om sunda och säkra varor i försäljningsledet.

 

Företaget tar också sitt ansvar för personalen och arbetar aktivt med frågor som arbetsmiljö, personalomsättning och utbildning, förklarade hon. Man har startat Royal Greenland Academy där alla anställda får utbildning minst två dagar per år.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

Social dumpning stridsfråga på Grönland

Sälj er inte för billigt!

Mitt Norden: Jess G. Berthelsen

 

Läs hela inlägget »

Ett hållbart arbetsliv är tillsammans med den nordiska kollektivavtalsmodellen och gränshindren de högst prioriterade frågorna på NFS agenda. I alla dessa frågor behövs en stark nordisk röst, betonade NFS ordförande Sture Fjäder när han öppnade NFS-konferensen på Grönland i slutet av april.

 

– Samarbetet inom EU har tagit över en del av det nordiska samarbetes betydelse, men jag tror på en renässans för Norden nu när stora delar av Europa har problem. Norden är världens tionde största ekonomi med 27 miljoner invånare. Den nordiska rösten i Europa måste bli starkare, sa Sture Fjäder.

Konferensens första tema var "Naturresurser, klimat, fackliga rättigheter och social dumpning" med tonvikt på vad som nu sker på Grönland.

 

NFS har tidigare uppmärksammat och stött sin medlemsorganisation SÍK:s kamp mot social dumpning i samband med planerna på mineralutvinning i stor skala på Grönland. Konferensen blev ytterligare en manifestation för fackliga rättigheter och den nordiska kollektivavtalsmodellen.

 

Förste talare var Jess G. Berthelsen, ordförande för SIK, som med drygt 13 000 medlemmar organiserar ungefär halva arbetskraften på Grönland. Han tackade för den solidaritet NFS visat och gav en bakgrund till dagens situation.

 

Det har snart gått tio år sedan politikerna på Grönland började tala om att använda utländsk arbetskraft för de storskaliga utvinningsprojekt som planeras. Men SÍK satte klackarna i marken från dag ett för att förhindra import av arbetskraft till "svältlöner".

– Det var ett hot mot den nordiska modellen och skulle bomba facket här i landet tillbaka till stenåldern, sa Jess G. Berthelsen.

 

Fackets motstånd fick gehör och en dialog med den tidigare regeringen kunde inledas.

– Vi lyckades dock inte få med oss lagstiftarna på att arbetsmarknadens parter här på Grönland skulle ha förhandlingsrätten för den utländska arbetskraften. Jag beklagar detta. Men nu har vi en ny regering och vi kommer att fortsätta kämpa för det. Våra krav är att de grönländska facken får förhandlingsrätten och att den utländska arbetskraften inte ska ha lägre lön än de minimilöner som finns i våra avtal, sa han.

 

Tyvärr lämnade den nyvalda statsministern Aleqa Hammond återbud i sista stund, så den enda politiker på plats var Ove Karl Berthelsen, minister för industri och mineralresurser i den tidigare regeringen. Han försvarade den så kallade storskalalagen som öppnar för utländsk arbetskraft och menade att den innebär acceptabla förhållanden.

– Vi har en minimilön här som är högre än i många andra länder. Och utlänningarna ska lämna Grönland efter anläggningsfasen. Då får vi massor av varaktiga jobb i produktionen, sa han.

 

Enligt den tidigare ministern är det inte alls fråga om social dumpning eller brott mot ILO:s konventioner som facket påstår. Delvis handlar de skilda synsätten om olika tolkningar av storskalalagen. Bland annat gäller det frågan om vad den utlovade minimilönen ska täcka – exempelvis om kost och logi ska ingå - samt om vilka skatteregler som ska tillämpas. Det blir nu en fråga för den nya regeringen att försöka hitta en lösning som alla parter kan ställa sig bakom.

 

Ove Karl Berthelsens presentation innehöll också bakgrundsinformation om situationen på Grönland och om de två mest aktuella projekten – ett aluminiumsmältverk på östra Grönland och en järnmalmsgruva utan för huvudstaden Nuuk. Totalt skulle dessa båda projekt sysselsätta 5600 personer i anläggningsfasen och cirka 1700 i driftsfasen.

– Samtidigt har vi ett begränsat utbud av kvalificerad arbetskraft och vi saknar erfarenhet av så här stora projekt. De flesta grönländska företag är små, bra sex av dem har fler än hundra anställda. Ekonomin går dåligt och vi behöver nya jobb, sa Ove Karl Berthelsen.

 

Facket delar uppfattningen att projekten behövs, men vidhåller att det ska handla om schyssta arbetsvillkor. Dessutom påpekar Jess G. Berthelsen att arbetslösheten på Grönland ligger på 10-11 procent. Det rör sig om cirka 3000 personer och av dem skulle åtminstone 7-800 kunna ta jobb i de här projekten, anser han.

 

Att Grönland är i stort behov av att hitta fler inkomstkällor än det idag helt dominerande fisket, som dessutom är på tillbakagång, råder det stor enighet om. Och som Anders Blaabjerg från Grönlands ekonomiska råd konstaterade på konferensen:

– Det enda realistiska alternativet som finns är att utnyttja de naturresurser som finns.

För att lyckas krävs dock att flera förutsättningar infinner sig. Exempelvis måste utbildningsnivån höjas. Fortfarande går bara hälften av de grönländska ungdomarna vidare efter "folkeskolen", vilket är klart lägre än övriga Norden. Det krävs också att fler bostäder byggs i anslutning till de stora anläggningarna.

Enligt Blaabjerg är det nödvändigt att merparten av arbetskraften hämtas utifrån under anläggningsfasen, medan det i den senare driftsfasen kan skapas massor av jobb för den grönländska arbetskraften.

 

Konferensen gästades också av Mikkel Myrup från Grönlands relativt nybildade natur- och miljöförening Avataq, som berättade att det mesta av de grönländska företagens hållbarhetsarbete bygger på frivillighet.

– Företag tycker inte om lagstiftning, de föredrar så kallad soft law som till exempel CSR-arbete och FN:s Global Compact, alltså icke juridiskt bindande regler utan straffrättsliga konsekvenser. Vi är tvungna att acceptera denna form av självreglering, eftersom det inte finns resurser att skapa ett effektivt tillsynsarbete på Grönland, sa Mikkel Myrup.

 

Detta är oroande, enligt Avataq. Risken finns att Grönland är på väg in i ett "race to the bottom" när utländska företag vill investera på ön, menade Myrup.

– Denna självreglering kan komma att leda till social oro, social dumpning och skador på natur och levande resurser. Det är en mycket svår situation. Vi måste hitta en balans mellan soft law och hard law, samtidigt som vi inte gör det oattraktivt för utländska företag att komma hit, sa Mikkel Myrup.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

 

- Hållbar utveckling och social dumpning på agendan när NFS besökte Grönland

- Forskare till Grönland: Sälj er inte för billigt!

 

Läs hela inlägget »
Konferensdeltagare på Ilulissat isfjord där man kan se klimatförändringen med egna ögon Konferensdeltagare på Ilulissat isfjord där man kan se klimatförändringen med egna ögon

Forskare till det grönländska facket: – Sälj er inte för billigt. Visst, Grönland behöver få hit fler utländska företag, men med era naturrikedomar behövs inga lockbeten. De kommer hit ändå.

 

Det var budskapet från Bela Galgoczi från det europeiska forskningsinstitutet ETUI när han öppnade konferensens tema om fackliga strategier för hållbara jobb.

 

Grönland är ett specialfall, menade Galgoczi. Det är ett stort land med en liten befolkning som utsätts för påtryckningar av multinationella företag som har större ekonomiska muskler än vissa enskilda stater. Bara av det skälet behöver grönlänningarna internationellt stöd.

 

Han tog också upp krisen i Europa och menade att den hårda åtstramningspolitiken inneburit ett bakslag för grön stimulanspolitik.

– Klimat- och miljöhoten innebär stora utmaningar för oss alla. Vi talar om grön ekonomi, gröna jobb och grön tillväxt, men sanningen är att det som görs är långt ifrån tillräckligt. Det finns ett stort gap mellan de politiska högtidstalen – och än mer mellan vad som har genomförts – och vad som behöver göras. Världen går snarast i motsatt riktning och det kan bli riktigt smärtsamt om vi inte snabbt tänker om, sa Bela Galgoczi.

Han tillade att den nödvändiga gröna omställningen också innebär en utmaning för facket att tänka nytt och grönare.

 

Flera fackliga organisationer i Norden arbetar redan aktivt för en bättre miljö. Exempelvis blev TCO-förbundet Vision 2007 som första fackförbund i Sverige utnämnt till en "Fair Union". Förbundets ordförande Annika Strandhäll menar att facket kan göra stor skillnad när det gäller miljö- och klimatarbete.

– Vi använder alltid fairtrade-märkta produkter och våra förtroendevalda försöker få arbetsgivarna (kommuner, landsting och kommunala bolag) att också anamma denna syn. I samband med offentlig upphandling driver vi på för att det ska ställas krav på att de företag som anlitas ska ha kollektivavtal och bedriva ett bra miljöarbete, sa hon.

 

2009 blev Vision också en miljödiplomerad fackförening. Det innebär bland annat at de anställda får miljöutbildning, ombudsmännen får lära sig "eco-driving" och att inga resor under 500 kilometer får ske med flyg.

– Dessutom ser vi till att det alltid finns vegetariska måltider i all förbundets verksamhet, sa Annika Strandhäll.

 

Jorunn Berland, ledare för norska YS, "kontrade" med att YS är Norges första miljöcertifierade huvudorganisation "och det är vi mycket stolta över". YS vill verka för att göra existerande arbetsplatser grönare, men också sörja för att det kommer fram nya gröna jobb.

– I mina ögon betyder bärkraftiga arbetsplatser också tryggare och mer framtidsinriktade jobb, sa hon.

Tillsammans har YS, Unio och LO i Norge fått in referenser om miljö och hållbar utveckling i huvudavtalen. I exempelvis det statliga avtalet står att "hänsyn till miljö och klimat ska vara en del av partssamarbetet och bidra till en bärkraftig utveckling".

 

Utmaningen nu är att omsätta detta i praktisk handling. Ett exempel är lönepåslag till chaufförer som kör ekonomiskt och bidrar till minskad förbrukning och minskade utsläpp.

Jorunn Berland betonade också att företag som fokuserar på miljövänlig produktion har lättare att rekrytera ungdomar.

– Kanske kan vi som fackliga organisationer också få fler medlemmar om vi satsar på detta, sa hon.

 

Även facket på Island har en strategi för grön ekonomi, berättade Maríanna Traustadóttir från ASÍ (isländska LO). På sin senaste kongress beslutade ASÍ att fokusera mer på ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna.

– Vi har många idéer, sa hon och tog några exempel som att verka för gröna och konkurrenskraftiga jobb, skattelättnader för miljövänliga fordon, källsortering, återvinning och att utbilda medlemmarna om grön ekonomi.

 

TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik lyfte fram den nordiska omställningsmodellens fördelar. Men han underströk också vad som krävs för att den ska fungera.

– I Norden med våra starka fackliga organisationer och kollektivavtalssystem accepterar vi inte att arbetskraftens pris ska sänkas genom konkurrens. Konsekvensen blir att folk förlorar jobbet om företagen inte klarar att betala ut lönen. Men för att det ska fungera krävs stöd till omställning i form av en aktiv arbetsmarknadspolitik och starka trygghetssystem.

– Detta är grunden i den nordiska modellen, men för att den ska fungera krävs också att staten spelar en aktiv roll i omställningen. De nya jobben kommer att kräva mer kompetens, sa Mörtvik.

 

Johan Hall från svenska LO konstaterade att det saknas en nordisk råvarustrategi och skissade på hur en sådan skulle kunna se ut och vilka fackliga krav som skulle kunna resas.

I ett snävt fackligt uppdrag regleras löner och anställningsvillkor, medan ett vidgat uppdrag även skulle kunna rymma krav på investeringar för utveckling och ökat förädlingsvärde liksom att produktionen i högre utsträckning ska bära sina egna kostnader.

 

Johan Hall tog exempel från gruvnäringen där företag "externaliserar" kostnader för sådant som miljöförstöring, infrastruktur och geologiska undersökningar.

– Att det tillåts att dessa kostnader läggs över på staten beror ofta på regionalpolitiska skäl och rädsla för hög arbetslöshet, sa han.

 

En tänkbar framtida strategi skulle kunna vara att facket inte bara kräver kollektivavtal, utan också att näringspolitiken inriktas på högproduktiva jobb, ökad miljöhänsyn och att företagen står för en del av de idag externaliserade kostnaderna.

 

Efter dessa inlägg följde en diskussion om en hur en nordisk facklig hållbarhetsstrategi ska utformas. Anders Folkestad, Unio, varnade för att låta miljö och klimat bli en fråga för specialisterna. Hur gör vi detta till en integrerad del av en facklig maktstrategi, undrade han.

Sture Fjäder, Akava, reste frågan vad skarpare miljökrav leder till vid förhandlingsbordet.

– Grunden har alltid varit att vi ska kräva mer. Hur får vi medlemmarna att förstå att de måste sänka sin standard för att få något mer, undrade han och avrundade med den smått filosofiska frågan: Vad är lycka?

Antti Palola, STTK, påpekade att EU:s svaveldirektiv kommer att stå finsk industri dyrt och leda till att facket tappar medlemmar. Det är ett dilemma att förklara detta. Bördorna borde fördelas mer jämlikt, ansåg han.

Jon Olav Bjergene, Unio, menade att facket måste använda sin makt mer aktivt och tog exemplet med de norska prästerna som enligt sitt kollektivavtal får högre lön om de cyklar till jobbet än om de åker bil.

Helena Johanson, TCO, ville att NFS skulle spela en mer aktiv roll här för att få fram konkreta idéer och tips om hur man kan flytta fram positionerna i den här frågan.

Lizette Risgaard, LO Danmark, betonade vikten av att få med arbetsgivarna i det här arbetet.

– Som löntagare tar vi vårt ansvar och kräver inte mycket i lågkonjunktur. Nu är vi i en situation där arbetsgivarna måste avsätta pengar för att göra klimatet bättre, sa hon.

Josef Therkildsen från SIK, framförde förslaget om att inrätta en klimatskola på Grönland.

 

NFS generalsekreterare, Loa Brynjulfsdottir, avslutade konferensen genom att lyfta fram hur ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hänger ihop.

-Norden måste investera sig in i framtiden genom en grön omställning. Om inte miljömålen nås, hotas i sin tur ekonomis och social hållbarhet. Och då är det jobben som står på spel.

Hennes konklusion var att sysselsättningen och omställningen till ett hållbart samhälle går hand i hand.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

 

- Hållbar utveckling och social dumpning på agendan när NFS besökte Grönland

- Social dumpning stridsfråga på Grönland

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.