2013

Fackföreningsrörelsen i Norden började allt mer att diskutera klimatförändringar och miljö i relation till fackligt arbete och god sysselsättning under 2009 . Bland annat togs det då fram NFS 10 klimatpunkter. Hösten 2012 höll NFS en stor konferens i Ålesund , Norge , på temat " Hållbart arbetsliv - ekonomiskt , socialt och ekologiskt " . Det blev allt mer uppenbart för den nordiska fackföreningsrörelsen att klimatfrågorna , även om inte en kärnfråga för fackföreningarna , inte bör försummas .

Fallet med Grönland , där globala företag visar ett stort intresse för att utnyttja de mineraler och andra naturtillgångar som finns på ön , är särskilt intressant när det gäller NFS mål om ett hållbart arbetsliv . Särskilt som fallet med Grönland omfattar inte bara en orörd miljö , men också en arbetsmarknad som behöver utveckling och nya arbetstillfällen .

NFS beslutade därför att ge ETUI i uppdrag att titta närmare på den här situationen , från en forskares perspektiv . Béla Galgóczi , forskare vid ETUI , tilldelades den delikata uppgiften.

Resultatet är denna rapport. Rapporten är tänkt att vara en ingång till diskussionen inom fackföreningsrörelsen i de nordiska länderna , om hur fackföreningarna kan och bör arbeta med frågor som rör klimatförändringar och miljö , i relation till kärnområden som arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt . Som författaren påpekar, så har fackföreningsrörelsen i de nordiska länderna varit framgångsrika i att främja arbetstagarnas rättigheter. Frågan är om den nordiska fackföreningsrörelsen kan vara lika framgångsrik i att främja en grön omställning, i syfte att säkerställa ett framtida arbetsliv som inte bara är socialt och ekonomiskt , men också miljömässigt hållbar.

Även ETUI har publicerat rapporten på sin hemsida.

NFS ser fram emot en givande debatt i ämnet, och önskar god läsning!

Läs hela inlägget »
Antti Palola Antti Palola

STTKs representantskap har valt Antti Palola till ordförande för tjänstemannaorganisationen STTK i Finland. Valet var enhälligt och Palola hade inga motkandidater.

Han efterträder Miko Mäenpää, som lett STTK sedan 2000. Antti Palola arbetade fram till november som ordförande för löntagarorganisationen Pardia, som representerar anställda inom statsförvaltningen. Han är utbildad sjökapten. I en intervju efter valet betonade Palola betydelsen av det finska avtalssamhället.

- Finland bör utvecklas genom sina styrkor. En central styrka är förmågan att förhandla, förena olika uppfattningar och komma överens. Finland bör även i framtiden vara ett land där det är bra för var och en att bo, gå i skola, vara företagsam, klara sig och också att bli framgångsrik. Detta kan lyckas när löntagarna, arbetsgivarna och de politiska beslutsfattarna samarbetar.           

Läs mer om Antti Palola i TCO-tidningens intervju.                  

Läs hela inlägget »

Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, söker generalsekreterare.

Uppdraget som generalsekreterare för NFS innebär att du ska leda NFS kansli, vara föredragande för styrelsen och representera NFS utåt. Generalsekreteraren utses av NFS styrelse för en period på fyra år, med möjlighet till förlängning.

Som generalsekreterare ska du:

  • ha ett genuint intresse för att leda och utveckla en politiskt styrd facklig verksamhet
  • kunna skaffa dig överblick över utvecklingen i omvärlden och att se de strategiskt viktiga frågorna för facklig verksamhet
  • kunna prioritera utifrån en helhetsbild, fatta tydliga beslut, delegera och följa upp
  • ha god förmåga att lyssna in och respektera medlemsorganisationernas värderingar och så långt möjligt hitta gemensam grund
  • inspirera, motivera och utveckla dina medarbetare för en god arbetsmiljö
  • ha förmåga att samla hela kansliet kring mål och prioriteringar och fungera både som kollega och ledare
  • vara kostnadsmedveten och resultatorienterad
  • kunna kommunicera mål och prioriteringar tydligt både inåt i organisationen och utåt


Önskvärd bakgrund och profil:

  • erfarenhet av ledarskap och att leda verksamheten i en organisation eller avdelning
  • erfarenhet av personalansvar
  • erfarenhet av nordiskt och internationellt samarbete
  • relevant utbildning
  • mycket goda kunskaper i något av språken danska/norska/svenska (som är arbetsspråk)
  • goda kunskaper i engelska och gärna också i annat större europeiskt språk
  • god kommunikatör, såväl i skrift som i tal


Personliga egenskaper:

  • politisk fingertoppskänsla
  • drivande, tydlig och kommunikativ
  • smidighet i umgänge med andra människor
  • goda nätverk eller förmåga att skapa sådana


NFS VISION, MANDAT OCH UPPGIFTER

Nordenfacket NFS är en samarbetsorganisation för de fackliga centralorganisationerna i Norden. NFS har sexton medlemsorganisationer bestående av Landsorganisationerna, Tjänstemannaorganisationerna och Akademikerorganisationerna i de nordiska länderna. Därmed representerar NFS nästan 9 miljoner fackligt anslutna i hela Norden. NFS uppgift är att trygga ett nära samarbete mellan de anslutna medlemsorganisationerna. Samarbetet skall främja de fackligt organiserades intresse i vid mening, genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och samverkan kring gemensamma mål.

NFS vision är ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv för alla. NFS vill därför

  • värna de mänskliga rättigheterna, särskilt de fackliga fri- och rättigheterna
  • främja nordiskt, europeiskt och globalt samarbete som syftar till att stärka arbetstagarnas rättigheter och villkor
  • bidra till att den nordiska kollektivavtalsmodellen utvecklas och förstärks
  • bidra till full sysselsättning och ett hållbart arbetsliv


NFS företräder medlemsorganisationerna i det nordiska samarbetet och har som organisation ett självständigt mandat att söka påverka Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Inom internationella fackliga organisationer skall NFS vara arena för medlemsorganisationernas samarbete och koordinera deras arbete och inspel när det mandatet ges.

NFS sekretariat, med säte i Stockholm, har fyra anställda: generalsekreteraren, två handläggare/utredare och en tjänsteman med ansvar för ekonomi och administration.

För mer information om NFS, se hemsidan www.nfs.net

Upplysningar om tjänsten lämnas av NFS ordförande Sture Fjäder, sture.fjader@akava.fi, +358 400 609717

Välkommen med din ansökan, senast måndagen den 16 december, till NFS, Drottninggatan 75, S‑111 60 Stockholm eller till eva@nfs.net. Intervjuer äger rum i Stockholm efter närmare avtal.

Läs hela inlägget »

Igår deltog NFS i det första mötet för Organisationernas Nordiska Nätverk, ONN, ett nätverk för civilsamhället i Norden. Vid mötet antogs följande uttalande:

I forbindelse med Nordisk Råds sessionsmøde 2013 i Oslo deltog en række repræsentanter for nordiske medborgerorganisationer i et møde om igangsættelse af projektet Organisationernas Nordiska Nätverk (ONN). Følgende er en fælles udtalelse vedrørende ønsker om hvorledes man helst ser at tværnordisk civilt samarbejde kommer til at se ud i fremtiden.

Intentionerne bag Organisationernas Nordiska Nätverk er at samle aktive nordiske medborger- og interesseorganisationer i en platform der vil virke for kommunikation på tværs af grænser (sproglige og geografiske) og for at gøre det lettere at finde samarbejdspartnere med interesse i samme problemstillinger, både inden for og på tværs af civile interessesfærer. Det centrale formål med netværket er at dette vil kunne virke som rådgivende og initiativtagende organ i tæt samarbejde med både Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd.

Et sådant netværk vil blive en uundværlig pulje af viden, velvilje og engagement der taler direkte til kernen af nordiske værdier om demokratisk inklusion og civil deltagelse i beslutningsprocesser. Dette vil styrke både medborgerorganisationerne samt NRs og NMRs demokratiske forankring af beslutningsprocesser og udvikling af fælles nordiske strategier.

De deltagende vil hermed opfordre Nordisk Ministerråd til at indkalde netværket til et seminar hvor man i fællesskab gennemfører en revision af Nordisk Ministerråds strategi af 14. juni 2006, Nordiska ministerrådet och det civila samhället – en strategi, således at den indeholder konkrete retningslinjer til hvordan civile organisationer kan komme til orde både med hensyn til indflydelse og rådgivning.

Med ønske om snarligt og tæt samarbejde,

På vegne af referencegruppen for ONN

För mer information, kontakta Mika Domisch, mika.domisch@nfs.net, +46 72 253 69 79
 

Läs hela inlägget »

NFS tillförordnade generalsekreterare Christina Colclough har slutat arbeta på NFS kansli den 22 oktober. Vill du komma i kontakt med NFS kansli, vänligen kontakta Eva Carp.

Läs hela inlägget »

Vår gemensamma kollektivavtalsmodell är en stor del av den nordiska modellen, med den gemensamma grundtanken att arbetsmarknaden fungerar som bäst när arbetsmarknadens parter tecknar avtal och sätter spelreglerna gemensamt på arbetsmarknaden.

Under 2013 har NFS arbetat med den nordiska kollektivavtalsmodellen som ett prioriterat område. Det arbetet har lett till en film om nordiska kollektivavtal, samt en broschyr med exempel på kollektivavtal i Norden, som på olika sätt försöker möta de utmaningar vi har framför oss. Det är avtal som ger ersättning när busschaufförer lär sig ”eco-driving”, avtal om ungdomsgaranti och arbetslivsintroduktionsanställning i vården, och avtal om bidrag till utbildning och rådgivning vid uppsägningar av kommunanställda, och mycket mer.

Broschyren har nu skickats till nordiska politiker och beslutsfattare, samt till NFS medlemsorganisationer. Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, är en av de nordiska politiker som i dagarna får NFS broschyr på posten.

Broschyr om kollektivavtal på svenska

Broschyr om kollektivavtal på finska

Vill du ha ett pappersexemplar av broschyren? Hör av dig till eva.carp@nfs.net.

 

Läs hela inlägget »
Fredrik Karlström, näringsminister på Åland, DagFinn Höybråten, NMRs generalsekreterare, och Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister i Sverige, samtalar med två lärare på UtbildningNord i Övertorneå Fredrik Karlström, näringsminister på Åland, DagFinn Höybråten, NMRs generalsekreterare, och Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister i Sverige, samtalar med två lärare på UtbildningNord i Övertorneå

Arbetsmarknadens parter var inbjudna för att delta på en temadiskussion om arbetsmarknadsutbildning (AMU) när Ministerrådet för Arbetslivs (MR-A) möttes i Övertorneå den 26-27 augusti 2013. Från NFS deltog generalsekreterare Christina Colclough och utredare Maria Karlman Noleryd.

Från NFS framfördes bland annat att AMU ska ses i ett större sammanhang av olika åtgärder. De fackliga organisationerna i Norden står bakom arbetsmarknadsutbildningar som ett bra sätt att få ut arbetslösa i jobb, även om det självklart inte är det enda sättet. Vi tror på flexibla och anpassningsbara åtgärder, för att minska en onödigt stor grupp ”out-siders” som aldrig kommer in på arbetsmarknaden. AMU-utbudet måste därför anpassas snabbt – här spelar arbetsmarknadens parter, som har ”fingret på pulsen”, en stor roll. Slutligen menade NFS att det självklart ska utvärderas huruvida det är försvarbart med olika arbetsmarknadsåtgärder, men då är det också värt att utvärdera huruvida det är försvarbart att låta bli

Mötet beslutade att Nordiska ministerrådet skulle ta upp frågan om mer kunskap och forskning på området i ett utskott som fördelar pengar bland annat till forskning, och där se om man kunde avsätta resurser till en sammanställning av forskning om resultat och effekter av AMU i de nordiska länderna.

Läs hela inlägget »

Nu är sommaren här och snart är det dags för oss på NFS kansli att ta välförtjänt semester. Ligga i hängmattan och läsa norsk krim, äta svenska jordgubbar, bada sauna vid de östfinska sjöarna, vandra i de isländska fjällen och ta en øl i Nyhavn.

Efter politikerveckan i Almedalen nästa vecka, är det också dags för mig att tacka för mig och för många givande år på Nordenfacket NFS, varav de senaste två som generalsekreterare. ”Fackpamp” var nog inget jag drömde om att bli när jag var liten flicka på Island J Nej, min dröm då var att bli arkitekt. Och på sätt och vis är det också det jag blivit…

När jag tog över som generalsekreterare för två år sedan, var Nordenfacket i behov av omfattande ”renovering” och vi behövde bygga upp en ny, stark och tålig organisation. Jag började direkt med att sätta ihop ett duktigt och kompetent lag av medarbetare, som sedan arbetat hårt och med stor entusiasm på det Nordenfackliga bygget.

Pålarna som Nordenfacket skulle vila på fanns redan, i och med det goda samarbete och samförstånd som rått mellan alla de nordiska fackliga centralorganisationerna i 40 år. Med starka gemensamma rötter, har det nordiska fackliga samarbetet under alla år kännetecknats av en enorm förmåga att på ett flexibelt sätt anpassa sig till utvecklingen i Norden och i världen. Även när det har blåst!

Men grundplattan behövde stärkas med nya tydliga stadgar. Där konkretiserades NFS värdegrund, syfte, uppgift och mandat. Det är nu tydligt uttalat att NFS vill främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt – såväl i Norden, Europa som globalt. Grunden för Nordenfackets identitet lades därmed.

Väggarna som vi sedan reste, satte ramarna för verksamheten och mejslade ut den nordiska fackliga inriktningen för de kommande åren. Nordenfacket ska framför allt bidra till att den nordiska kollektivavtalsmodellen utvecklas och stärks, främja arbetskraftens rörlighet på schysta villkor och utan byråkratiska gränshinder, samt arbeta för ett hållbart arbetsliv.

När vi slutligen hade lagt taket på det nordiska fackliga klimatsmarta bygget, bjöd vi in till taklagsfest med hejdundrande verksamhet, kreativa konferenser, samlande seminarier, givande möten och ett hejdlöst nätverkande. Och det var först när det stabila huset fylldes med liv – när ni alla kom dit med era idéer och samverkan, färger och fantasi – som Nordenfacket kunde göra skillnad!

Antennen är på plats på taket nu. Det är den som hjälper oss att fokusera på det viktiga. Att hålla oss till våra prioriterade områden och utnyttja våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Det nordiska fackliga huset står stabilt nu. Och jag gläds åt att ha fått vara arkitekt.

----

Jag flyttar nu över till grannhuset, som kallas LO-borgen, där jag möts av nya spännande utmaningar som internationell chef. Och jag ser fram emot bra grannsamverkan. För är det något jag kommit till insikt om så är det just att i den globaliserade värld vi lever i, krävs det mer internationellt samarbete för att lösa de utmaningar och hot vi står inför och som i slutändan drabbar våra medlemmar. Samtidigt som vi fokuserar på våra inneboende, måste vi fackliga organisationer alltså se världen som vårt verksamhetsområde. Vill vi påverka och nå resultat, måste vi allt mer verka på det globala planet.

Jag ser fram emot att tillsammans med min efterträdare på Nordenfacket och fackliga kollegor i hela världen, få börja bygga en stor global by!

Glad sommar!

Loa

Läs hela inlägget »
Friedrich-Ebert-Stiftung i Berlin Friedrich-Ebert-Stiftung i Berlin

En delegation från NFS gjorde nyligen ett studiebesök Berlin arrangerat av Friedrich Ebert Stiftung – en stiftelse som huvudsakligen ägnar sig åt internationellt utvecklingssamarbete, ofta tillsammans med fackföreningsrörelsen. På programmet stod flera av de aktuella frågorna i dagens Tyskland som exempelvis Kurzarbeit, minimilöner, grön omställning och en mer offensiv krisbekämpning. Det här nyhetsbrevet består av flera artiklar från studieresan.

Tyskland står i fokus av många skäl i dessa tider. Landet beskrivs som Europas tillväxtmotor och har tagit på sig huvudrollen i försöken att lösa den ekonomiska krisen. Men från fackligt håll vill man gärna se ett alternativ till åtstramningspolitiken.

Den 22 september går Tyskland till val. Då är frågan om förbundskansler Angela Merkel ska få förnyat förtroende. På arbetsmarknaden ser det betydligt bättre ut i Tyskland än i de flesta EU-länder. En förklaring är det tyska systemet med statligt stöd till arbetstidsförkortning i kristid (Kurzarbeit) som sägs ha räddat 400 000 jobb. Även ungdomsarbetslösheten är relativt låg, mycket tack vare det tyska lärlingssystemet.

Men det finns också en baksida av det här myntet. Allt fler tyskar har otrygga jobb och låglönesektorn breder ut sig. Mer än var femte tysk arbetstagare ligger under låglönegränsen. Detta har fått det tyska facket att kräva lagstadgad minimilön. Kravet har fått brett stöd och är en av de viktiga frågorna i årets valrörelse.

En annan viktig fråga är energipolitiken och omställningen till förnybar energi. Också här har Tyskland tagit på sig en ledande roll i och med beslutet att avveckla kärnkraften och satsa stort på vind- och solenergi.

Den gröna omställningen har ett brett stöd i samhället och även facket ansluter sig till den ”Energiewende” som Tyskland befinner sig mitt uppe i.

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »

Under Almedalsveckan i Visby, Sverige, arrangeras över 2 000 seminarier. Det civila samhället är den största seminarieanordnaren, då 1 142 seminarier arrangeras av organisationer såsom fack, branschorganisationer, partier, intresseorganisationer och dylikt. Fackliga organisationer står för 123 seminarier under veckan. Siffrorna presenteras i en undersökning från tankesmedjan Sektor 3. http://www.sektor3.se/2013/06/almedalen2013/

Tisdag 2 juli kl 14.15, Donnersgatan 6, Visby
Nordiskt samarbete – fokus för framtiden Åtta ministrar reflekterar
I år är Sverige ordförandeland i Nordiska ministerrådet, och det märks även i Almedalen där det nordiska tar lite mer utrymme än vanligt. Nordens alla samarbetsministrar möts på ett seminarium för att samtala kring hur framtiden ser ut för det nordiska samarbetet. NFS kommer naturligtvis att finnas på plats.
Läs mer om seminariet i Almedalsprogrammet http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/13167?redir=%23eidx_19

NFS kommer vidare att delta på två seminarier:

Onsdag 3 juli kl 15-16, Öresundshuset, Hästgatan 1, Visby
Ett samtal om ungdomsarbetslöshet, vår tids kanske största utmaning
NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir modererar ett samtal mellan bland andra Bettina Kashefi, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, och Luciano Astudillo från Uppstart Malmö.
Läs mer om seminariet i Almedalsprogrammet http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12599?redir

Torsdag 4 juli kl 15-16, Hamnplan 5, Visby
Är den svenska modellen nere för räkning? Samtal om hållbarheten i dagens svenska tillväxtmodell
NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir i samtal med Monika Arvidsson, utredningschef vid Arbetarrörelsens Tankesmedja, och Dan Andersson, f d chefsekonom på LO.
Läs mer om seminariet i Almedalsprogrammet http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/15040?redir=%23eidx_0

 

Läs hela inlägget »
Florian Moritz, DGB Florian Moritz, DGB

Den tyska centralorganisationen DGB har lanserat en ny ”Marshallplan” för att stimulera ekonomin och få fart på investeringar och utveckling i Europa. Man räknar med att tio miljoner nya jobb kan skapas.

– Det här är ett alternativ till åtstramningspolitiken, säger Florian Moritz på DGB.

Marshallplanen har fyra mål:

• Att skapa trygga och hållbara heltidsjobb för att minska den höga arbetslösheten i Europa på nästan 12 procent eller 26 miljoner människor.

• Att bekämpa krisen och bygga ett mer framtidsinriktat Europa genom finansiering av långsiktiga investeringar.

• Att stärka efterfrågan i hela Europa.

• Att minska koldioxidutsläppen till under 1990 års nivå.

– Många inser att det finns stora investeringsbehov, men påstår att det inte finns pengar, säger Florian Moritz.
I Marshallplanen definieras en rad behov, samtidigt som en finansieringslösning erbjuds. Behoven rör de flesta samhällsområden. Det gäller både hårda investeringar som utbyggda transportnät, energisnålare kylskåp, renovering av bostäder och mjuka som mer personal på förskolor, kompetensutveckling och anpassning av samhället till en åldrande befolkning.

– Men det här är ingen färdig plan, vi vill att man i respektive land definierar vilka behov man har, säger Moritz.

 Hur ska då kalaset betalas?

DGB-utredarna vill skapa en europeisk framtidsfond som står under demokratisk kontroll. Fonden ska sälja tioåriga obligationer på marknaden och på så sätt få in 260 miljarder euro, har de räknat ut.

 – Idag finns enorma mängder likvida medel som söker en säker placering, men ingen investerar. Samtidigt finns dessa stora investeringsbehov, förklarar Florian Moritz.

För att kunna betala ut ränta på obligationerna föreslås också en finansiell transaktionsskatt på 0,1 procent.
Men inte nog med detta. När alla desa 260 miljarder sätts i omlopp uppstår multipeleffekter. Folk som får jobb börjar spendera sina pengar och betala skatt. DGB beräknar därför den totala effekten av planen till cirka 400 miljarder euro. Det motsvarar en årlig tillväxt på 3 procent i Europa och beräknas ge mellan nio och elva miljoner nya heltidsjobb.

Bengt Rolfer 

Läs hela inlägget »
Birgit Dietze, IG Metall Birgit Dietze, IG Metall

Arbetslösheten i Tyskland är lägre än i exempelvis Sverige, både för vuxna och ungdomar. Ett par inslag i tysk arbetsmarknads- och utbildningspolitik ses som bidragande skäl: statligt subventionerad arbetstidsförkortning i kristid – ”Kurzarbeit” – och lärlingsplatser.

– Kurzarbeit är ett bra instrument som gör att anställda kan behålla jobbet under tillfälliga svackor och att företagen sedan kan köra i gång igen direkt med kvalificerad personal, säger Birgit Dietze, arbetsrättsjurist på IG Metall.

I Tyskand är systemet med Kurzarbeit väletablerat. Det har funnits sedan 1920-talet och räddat jobbet åt tusentals tyska löntagare under tillfälliga svackor.

Även i Sverige försökte parterna inom industrin få till stånd en liknande lösning under krisen 2009, men regeringen vägrade att gå med på att skjuta till några pengar. De anställda själva fick ta hela den ekonomiska förlusten av arbetstidsförkortningen. Ändå tecknades flera lokala så kallade krisavtal, men omfattningen blev begränsad och 100 000 industrijobb försvann under krisen.

I Tyskland däremot sattes arbetstagarna på skolbänken en del av arbetstiden och staten kompenserade för den uteblivna lönen. Följden blev att tysk industri kunde behålla sin personal och köra för fullt direkt när krisen var över – därtill med medarbetare som hade en färsk utbildning med sig tillbaka till jobbet. Enligt ILO räddades 400 000 jobb i Tyskland tack vare detta system.

Birgit Dietze berättar att det enligt tysk lag finns det tre olika situationer där företagen har rätt att använda systemet med statliga subventioner i stället för att säga upp personal. Det gäller vid säsongsarbeten inom exempelvis jordbruket och byggsektorn. Det gäller också vid omstrukturering av företag då anställda kan placeras i så kallade transferföretag och utbildas med statligt stöd i stället för att bli arbetslösa.

Staten betalar en del av lönen

Men det vanligaste är just ”Kurzarbeit” i samband med tillfälliga produktionssvackor.

– Om arbetsgivaren ser att det är fråga om en tidsbegränsad situation kan man använda sig av detta. Då går staten in och betalar en del av lönen och företaget kan inte avskeda personalen, förklarar Birgit Dietze.

Arbetstiden kan minskas för hela eller en del av arbetsstyrkan med mellan 10 och 100 procent. Normalt kan detta ske under högst sex månader, men under den senaste krisen förlängdes det i omgångar till som mest 24 månader. För närvarande gäller tolv månader.

För att Kurzarbeit ska kunna införas måste det lokala företagsrådet ge sitt godkännande. Facket har dock inget inflytande enligt lag (i företagsrådet sitter representanter som valts av alla anställda, även inte fackanslutna), men på många företag sker förhandlingar mellan parterna parallellt.

Under krisen la också IG Metall fram ett åtgärdsprogram som fick brett stöd. Det innehöll bland annat utökad tidsgräns för Kurzarbeit, skrotningspremier för begagnade bilar och skattelättnader för företag som satte sina anställda i utbildning.

– Idén var att höja personalens kvalifikationer och samtidigt ha kvar deras anställning. På så sätt fick man en dubbel fördel av krisen, säger Birgit Dietze.
I vanliga fall brukar cirka 250 000 tyska arbetstagare befinna sig i Kurzarbeit.  Under 2008 och 2009 var det nästa fem gånger så många eller 1,2 miljoner.

 – Det är ett väldigt bra instrument som många gånger har bevisat sin styrka. Det är verkligen ett system jag kan rekommendera till andra länder. Men det krävs att regeringen medverkar med pengar, annars blir det inte tillräckligt, säger Birgit Dietze.

Lättare för unga få jobb

Den förhållandevis låga arbetslösheten i Tyskland innebär också att det är lättare för unga att få jobb. Enligt EU:s statistik är ungdomsarbetslösheten tre gånger lägre i Tyskland än i Sverige. En annan förklaring är det tyska lärlingssystemet, där ungdomar får arbetslivserfarenhet samtidigt som de går i skolan.

Samtidigt visar inte statistiken hela sanningen, påpekar Florian Haggenmiller på den tyska centralorganisationen DGB:s ungdomsavdelning.
– 260 000 personer befinner sig i övergång mellan utbildning och jobb och de syns inte i statistiken. Dessutom har vi 1,4 miljoner under 29 år som inte har en avslutad utbildning och 2,2 miljoner under 34 år. Det är enorma tal och det ökar, men ingen talar om detta, säger han.

Han medger dock att situationen är klart bättre än i krisländerna vid Medelhavet. I Grekland och Spanien är mer än varannan person under 25 år arbetslös. Den tyska regeringen har försökt locka spanska ungdomar att komma och praktisera i Tyskand, men det har inte blivit någon succé.

Nu planeras en stor aktionsdag i Berlin den 3 juli i samband med att EU:s arbetsmarknadsministrar möts för att diskutera ungdomsarbetslösheten. Men DGB tycker att ministrarna pratar för mycket och gör för lite. Man försöker därför samla ungdomar från hela Europa under budskapet Stop talking, act now!

Fakta Arbetslöshet

                               Totalt, april 2013      Unga, 4e kvartalet 2012

Tyskland                   5,4 %                         7,9 %
Sverige                     8,4 %                         24,1 %

 
Källa: Eurostat

Bengt Rolfer

 

Läs hela inlägget »
Christian Hossbach, IG Metall Berlin-Brandenburg Christian Hossbach, IG Metall Berlin-Brandenburg

Tyskland är ett föregångsland när det gäller att satsa på förnybara energikällor. Energi och klimatförändringar har blivit ett viktigt inslag även på fackets agenda.

Det understryker Christian Hossbach på IG Metalls regionavdelning i Berlin Brandenburg.

– Vi måste bort från koldioxidsamhället. Här har facket en viktig roll att spela, inte minst på lokal nivå. Det är viktigt att företagsråden diskuterar detta och kommer med nya produktionsidéer, säger han.

Från början var det dock ingen självklarhet för det mäktiga Metallfacket att acceptera ”Energiewende”, som omställningen kallas på tyska.
– Vi är inget Greenpeace, men vi har insett att ekonomi och ekologi är två sidor av samma mynt. Det måste finnas en balans, säger Christian Hossbach.

I mångt och mycket handlar balansen om att inte ställa så hårda krav att man får de stora industrierna och de anställda emot sig. Det finns studier som hävdar att 200 000 jobb kan vara hotade av den gröna omställningen
– Om Mercedes och BMW säger ”vänta ett tag” så gör vi det, men vi måste ändå ha en framtidsinriktad diskussion och vi tar hjälp av forskare för att analysera situationen.

Stor enighet om Energiewende

Det är dock påtagligt vilken stor enighet det finns i det tyska samhället om ”Energiewende”. Det finns ett brett stöd hos allmänheten, bland de politiska partierna och hos både fack och arbetsgivare för den omvandling som nu pågår.

Till 2022 ska kärnkraften, som i dag står för 18 procent av landets elbehov, vara avvecklad. 2050 ska 80 procent av elenergin vara förnybar. Detta i sin tur kräver enorma investeringar i främst vindkraft, men även i sol- och bioenergi. Det kommer också att krävas en gigantisk utbyggnad av elnät från kusten i norr till de stora industriområdena i söder och väster och möjligheter att lagra energin.

Parallellt med avvecklingen av de gamla energislagen växer nya industrier med grön produktion och nya jobbmöjligheter fram. För IG Metall är det viktigt att de anställda även i dessa branscher får bra löner och arbetsvillkor – något som enligt Christian Hossbach inte alltid står högt i kurs hos miljögrupperna.
– Det är inte en del av deras verkighet, men vi vill ju alla överleva och därför måste vi samarbeta, säger han.

Kolgruvejobbben ”offras”

Även fackförbundet för gruv-, kemi och energisektorn, IG BCE, är positiv till energiomställningen, trots att den direkt hotar jobben i exempelvis kolgruveindustrin, där dessutom den fackliga anslutningsgraden är snudd på 100-procentig.

 – Det finns ingen återvändo, säger Hilmar Höhn på IG BCE i Berlin.

Han tar avstamp i den industriella revolutionen för 200 år sedan och menar att historien har sett flera skiften av det slag vi nu har framför oss, inte minst på energiområdet.

 – Vi vet idag inte kostnaderna för den här omställningen, vi vet inte hur lösningarna kommer att se ut eller vilka som kommer att drabbas. Men vad vi vet är att när det nya är på plats kommer kostnaderna för elproduktion att vara extremt billig. Då behöver vi varken kol, uran, plutonium eller gas, vi behöver bara solen, vågorna, jorden och vinden, säger Hilmar Höhn.

 Trots den övertygelse han nu visar upp var IG BCE det sista fackförbundet som accepterade ”Energiewende”.
– Vi var tvungna att säga till våra medlemmar att kolgruvorna kommer att stängas. Era barn kommer inte att få jobb här. Det är svårt för en fackförening, men vi kan inte rädda jobb eller säga nej till strukturomvandlingar. Däremot ska vi kämpa för att de anställda får nya anständiga jobb. Vi tänker inte lämna dem i sticket.

Enligt Hilmar Höhn är mellan 50 000 och 60 000 jobb hotade i kolgruveindustrin.
– Det är negligerbart för vår ekonomi. Vi kommer att kunna vinna mycket mer på att satsa på nya energislag.

 
Chans för tysk industri

Han medger utan omsvep att omställningen är en chans för tysk industri att ligga ett steg före omvärlden.
– I Östeuropa är man inte intresserade av den här förnyelsen, medan Kina och USA noga följer vad som är på gång här. I länder som Storbritannien och Frankrike försöker man också ställa om, men utan att släppa kärnkraften, säger han.

Samma sak kan sägas om Norden. Så hur bar sig tyskarna egentligen åt för att få denna breda samsyn?
– Vi har sedan länge haft en stark grön rörelse i Tyskland. Vi har influerats av den och sett en möjlighet till innovationer och investeringar. Vi behöver industrins styrka för att organisera det nya. Och så blir det ju billigt, solen sänder ingen faktura.

 En viktig förklaring är att det tyska folket har sagt ett klart nej till kärnkraft. Det har gjort det lättare för politikerna.
– I Tyskland finns knappast någon opposition kvar. Men visst, det är ingen enkel väg. Det tar 30-40 år och det sker inte av sig själv, säger Hilmar Höhn.
 

Fakta Energiewende

Tyskland beslutade 2011 att avveckla sin kärnkraft till 2022. Åtta kärnkraftverk stängdes av direkt efter katastrofen i Fukushima. Nio återstår att stänga. År 2050 ska 80 procent av elenergin vara förnybar. Idag uppgår den förnybara energin till 25 procent. Det finns ett brett stöd i det tyska samhället för omställningen till sol-, vind- och annan förnybar energi, men det kräver också enorma investeringar i nya anläggningar och elnät.


Bengt Rolfer
 

Läs hela inlägget »
Line Eldring, Fafo Line Eldring, Fafo

Trots allt tal om sjunkande fackligt medlemstal även i Norden ligger de fem nordiska länderna i topp i världen i fråga om organisationsgrad.

Det framgår av en rapport som forskaren Line Eldring från det norska institutet Fafo presenterade under en workshop med tyska kolleger på NFS studieresa till Berlin.

Det finns alltså fortfarande fog för att kalla NFS-medlemmarna för ”världens starkaste fackföreningar”. Positionen grundar sig inte bara på relativt höga medlemstal, utan också på hög avtalstäckning, stark närvaro på arbetsplatserna, etablerade samarbetsformer med arbetsgivarna lokalt och centralt samt ett starkt politiskt inflytande.

Line Eldrings förklaringar till den höga organisationsgraden är fackets starka koppling till arbetslöshetskassorna (dock inte i Norge), att relationerna till arbetsgivarna bygger på samarbete och inte konflikt, de lokala fackens rekryteringsarbete och att även tjänstemännen av tradition organiserar sig fackligt.

Men även om Norden fortfarande ligger i topp så sjunker organisationsgraden. De främsta skälen är politiska förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och förändrade mönster på arbetsmarknaden, inte minst ökningen av antalet otrygga jobb som leder till svårigheter att rekrytera ungdomar till facket.

Nordiskt nej till minimilöner

Till skillnad från många andra länder i Europa säger de nordiska facken nej till lagstadgade minimilöner.

– Vi har inget emot principen om minimilöner, men vi tycker inte att det är något för oss, säger Line Eldring från Fafo. Hon menar att det nordiska systemet har bevisat sin styrka i och med att andelen lågavlönade i Norden är klart lägre än EU-snittet.

Andra ”nordiska” argument mot minimilöner är att det inkräktar på parternas autonomi, att de leder till en negativ spiral med lägre avtalslöner och att det kan försvaga de fackliga organisationerna.

De tyska deltagarna lät sig dock inte övertygas.

– Jag känner igen argumenten från när vi började kampanja för minimilön för sju år sedan. Vi nådde inte fram förhandlingsvägen i låglönesektorn. Nu säger alla att de är för minimilön. Det är bara ett skyddsnät, sedan kan man toppa det med avtal, säger Kai Lindemann från DGB.

– Synen här har förändrats, instämmer Reinhard Bispinck från Hans Böckler Stiftung. Det här är ett sätt att återuppväcka förhandlingsstyrkan. Vi har ju även minimiregler för semester och arbetstid. Ingen ifrågasätter det.

Maria Karlman Noleryd från NFS-kansliet visade också upp den film som NFS producerat om kollektivavtalet som förändringsverktyg. Filmen fokuserar framför allt på tre områden där facket kan agera och söka kollektivavtalslösningar: miljön (grön omställning), ungdomsarbetslösheten (yrkesintroduktion) och krisavtal för att trygga jobben.

Tio i topp i världen 2010

Land               Organisationsgrad
 

Island 79
Sverige 72
Finland 70
Danmark 67
Norge 52
Belgien 52
Irland 36
Italien 35
Österrike 28
Storbritannien 25


 Källa: Fafo

 Bengt Rolfer

 

Läs hela inlägget »
Reinhard Bispinck, Hans-Böckler-Stiftung Reinhard Bispinck, Hans-Böckler-Stiftung

Fackföreningarna i Tyskland står framför allt inför fyra utmaningar: minskande medlemstal, försvagning av kollektivavtalssystemet, en växande låglönesektor och otryggare jobb.

Direkt efter den tyska återföreningen steg den tyska centralorganisationen DGB:s medlemstal från cirka 8 miljoner till 11,8 miljoner. 2012 hade det sjunkit till 6,15 miljoner. Organisationsgraden har sedan 1980-talet nästan halverats från 30 till drygt 15 procent.
Men den goda nyheten är att minskningen nu har planat ut.
– Vi kan se ljuset i slutet av tunneln, säger Reinhard Bispinck, arbetsmarknadsanalytiker på Hans-Böckler-Stiftung.

En annan bidragande orsak till att kollektivavtalssystemet försvagats är att allt fler företag väljer att inte gå med i arbetsgivarnas organisationer. Systemet urholkas enligt Reinhard Bispinck också av den decentralisering och fragmentisering som har pågått sedan 1990-talet och de ”öppna klausuler” som blivit allt vanligare i avtalen. Det handlar alltså om paragrafer i de centrala avtalen som kan luckras upp lokalt och som allt fler fackförbund, inklusive det mäktiga IG Metall, känt sig tvingade att gå med på. De senaste 15 åren har kollektivavtalstäckningen på den tyska arbetsmarknaden sjunkit sakta men säkert från 76 till 60 procent i västra Tyskand. I gamla DDR är täckningsgraden under 50 procent.

”Facket säljer sig för billigt”

Inför årets avtalsrörelse krävde facken löneökningar på mellan 5 och 6,6 procent på ett år. De avtal som hittills träffats är tvååriga med cirka 3 procent i lönelyft i år och 2-3 procent nästa år.
Många menar att de tyska facken i många år har sålt sig för billigt. Mellan 2001 och 2009 sjönk de tyska reallönerna mest i hela EU, men efter 2010 har de ökat svagt.
– Vi har länge påpekat att löneandelen faller och vinstandelen ökar. Facken kunde alltså ha tagit ut mer. IG Metall har fått kritik för att inte ta vara på sina möjligheter. Som det är nu exporterar vi arbetslöshet, säger Reinhard Bispinck.

 Krav på lagstadgad minimilön

Samtidigt är det alltså en stor del av arbetsmarknaden som över huvud taget inte täcks av kollektivavtal. Detta har lett till en kraftigt växande låglönesektor och allt högljuddare krav på lagstadgad minimilön.
Enligt Hans Böckler Stiftung tjänar mer än var femte tysk löntagare (22,2 procent) under låglönegränsen (definierad som mindre än två tredjedelar av medianlönen). EU-snittet ligger på 17 procent. Sverige har den lägsta andelen av alla EU-länder med bara 2,5 procent. Redan 2006 började den tyska centralorganisationen DGB kräva en statlig minimilön, då på 7,50 euro i timman. Sedan dess har stödet för minimilön ökat i det tyska samhället. Inför årets val kräver DGB en minimilön på 8,50 euro. Idag ligger ungefär var tionde tysk under det kravet. Oppositionen stödjer kravet. Även Angela Merkels regerande parti CDU har uttalat sig för någon form av statlig lönereglering, dock utan att nämna en exakt nivå.

Men innebär inte en statlig minimilön att kollektivavtalssystemet undermineras ytterligare?
– Det är ju det vanliga argumentet, men med så låg täckningsgrad som våra avtal har så förekommer det redan lönedumping, säger Reinhard Bispinck.

Allt fler otrygga jobb

Den fjärde utmaningen handlar om det så kallade prekariatet, alltså den växande skara som arbetar i olika former av tillfälliga eller otrygga jobb. Mer än fjärdedel av tyskarna (27 procent) jobbar i andra anställningsformer än fast heltid – en ökning från 14 procent för tjugo år sedan.
– Det som upprör facket mest just nu är uthyrningen av arbetskraft, säger Reinhard Bispinck. I verkstadsindustrin kommer det in folk från bemanningsföretag med 20-30 procent lägre löner än de fast anställda. IG Metall menar att detta hotar deras medlemmars standard.
En annan anställningsform som föddes i det tyska arbetsmarknads-paketet Agenda 2010 för tio år sedan är så kallade mini-jobb. Det är en slags extraknäck på deltid, speciellt för kvinnor och vanligt förekommande i offentlig sektor. Det kan ge 400-450 euro i månaden, men berättigar inte till pension eller andra sociala försäkringar.

Den fackliga strategin för att möta de här problemen lanseras som ”goda arbeten i stället för otrygga”. Den går ut på att alla jobb ska ge rätt till sociala förmåner, att det ska vara lika lön för lika arbete och att det måste finnas sakliga skäl för tidsbegränsade anställningar.


Fakta

Facket i Tyskland

I Tyskland finns tre fackliga centralorganisationer och tolv fristående förbund. Den klart största centralorganisationen är DGB som har åtta medlemsförbund med sammanlagt 6,15 miljoner medlemmar. De största förbunden är IG Metall och Verdi med mer än två miljoner medlemmar var.

Den näst största centralorganisationen är DBB med 1,26 miljoner medlemmar, främst i offentlig sektor. Den tredje organisationen är CGD med 280 000 medlemmar. Den har kristen profil och betraktas inte som oberoende av de andra facken och anses stå arbetsgivarna nära.

De fristående förbunden organiserar bland annat läkare, piloter och journalister.


Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »

Namn: Anders Folkestad

Uppdrag: Ordförande i Unio, Norge sedan starten 2002.

Bakgrund: Förbundsordförande i Lärarförbundet, gymnasielektor

Ålder: 64 år

Nordisk förebild: Jag har många nordiska hjältar, men mest från idrottens värld. Sixten Jernberg är en. Snarare han än Petter Northug, jag är ju en vuxen man.

Favoritplats i Norden förutom där du bor: Island och speciellt Reykjavikområdet.

Favoritmat: Är ganska enkel i mat, har ingen favoritmat.

Fritidintressen: I huvudsak idrott och friluftsliv, jobbar i Oslo och pendlar till Nordvestlandet varje helg. Jag bor utanför Ålesund nära fjord och fjäll.

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?
– Vi är ju grannländer och till sin granne får man alltid en speciell relation Dessutom är det en del av ordförandeskapet att sitta med i NFS styrelse. NFS som organisation är en väldigt bra arena för att utväxla erfarenheter och att utmejsla gemensamma strategier.

 Vad vill du uppnå i ditt Nordenfackliga arbete?
– Det ena är att Norden och NFS är en viktig arena för oss in i det europeiska. Det gör den inte minst viktig för oss i Norge. Det andra är det rent nordiska och där är gränshindren på arbetsmarknaden ett viktigt tema. Övergripande kan man säga att det handlar om att ge innehåll till den nordiska modellen och att fortsätta utveckla den.

 Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?
– Två områden är särskilt viktiga. Det ena gäller kunskapsutveckling och forskning. Där är varje land för sig för litet. Vi har olika utbildningssystem, men kunskapen känner inga gränser. Forskningsfältet är otroligt viktigt för vad vi ska leva av i framtiden. NFS har en roll att lyfta detta på nordisk nivå. En annan sådan fråga är miljön och klimatet. Där kan Norden bli en stark gemensam kraft och där är vi inte tillräckligt bra idag.

 Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?
– Det är viktigt att det finns där, men det kan utvecklas. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är viktiga arenor med stora möjligheter till påverkan. Där kan NFS bidra mer med att lyfta fram frågor om sysselsättning och arbetslivspolitik. Det tror jag kommer att tas emot positivt.

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?
– Visst är det viktigt vad som står i papperen och vad vi talar om i mötessalen, men också att vi får mötas socialt och vara med om olika upplevelser. Båtturen på den grönländska fjorden kommer nog att stå sig länge som ett gott minne.

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Christina Colclough, tillträdande generalsekreterare för NFS Christina Colclough, tillträdande generalsekreterare för NFS

Christina Colclough, der har rødder i England, men har boet i Danmark og Sverige i mange år overtager posten som generalsekretær for NFS efter sommeren. Christina kommer fra et job som generalsekretær for NFU – Nordic Financial Unions.

”Jeg glæder mig rigtig meget til at starte hos NFS. Udfordringerne er mange, og det er nu at vi for alvor skal forsvare og udvikle vores nordiske arbejdsmarkedsmodeller. Norden skal blive ved med at være den region i verden, der har et fleksibelt, inkluderende og innovativt arbejdsmarked. Vi skal investerer i vores fremtid ved at satse på økonomisk, social og miljømæssig bæredygtighed. Og vi skal argumenterer mod dem, der vil det anderledes”

Christina, der er 39 år, har en doktorgrad, der handler om vigtigheden af social kapital for innovation og læring. Hun fortsætter ”Konsensusrelationen mellem arbejdsmarkedets parter og samarbejdsforholdet ude på virksomhederne, udgør faktisk fundamentet for et godt innovationsmiljø. Den tillid og tryghed der traditionelt har kendetegnet vores arbejdsmarkeder og som gør at medarbejdere og ledere frit udveksler ideer og tanker, er helt nødvendig at holde fast i. Det paradoksale er, at samtidigt som mange internationale virksomheder og meningsdannere peger på nødvendigheden af disse forhold, er der en kedelig tendens i Norden til at vi går væk fra dem. Det skal stoppes”

Formand for NFS, Sture Fjäder, ser frem til at udvikle NFS yderligere. ”Vi har i Christina fået en generalsekretær, der kan fortsætte med at udvikle vores organisation. Hendes spændende baggrund, erfaringer og stort netværk kommer vi til at få glæde af”.

Läs hela inlägget »

Den 5-6 juni samlas Europafacket i Dublin, för s k Mittvägskonferens. Konferensen markerar mitten av Europafackets kongressperiod. Temat för konferensen är "High noon for social Europe", eller "Hög tid för ett socialt Europa" (fritt översatt).
Under konferensen kommer många viktiga ämnen att diskuteras, frågor kring organisationen såväl som politiska frågor. Såsom hur EFS kan försvara partsautonomin vad gäller lönebildningen? Behöver Europafacket tänka om, vad gäller hur man mobiliserar fackligt stöd i Europa? Hur ska Europafacket hantera valet till Europaparlamentet 2014?

NFS och dess medlemmar kommer naturligtvis att vara representerade på Mittvägskonferensen, och ser fram emot diskussionerna om EFS och Europas väg framåt.

Läs hela inlägget »

Namn: Erik Jylling
Uppdrag: Ordförande för de danska akademikerna AC.
Bakgrund: Läkare, ordförande i Lægeforeningen.
Ålder: 51 år
Nordisk förebild: Ingen speciell.
Favoritplats i Norden förutom där du bor: Jag gillar alla nordiska länder, har inget särskilt favoritställe.
Favoritmat: Fisk och lamm
Fritidintressen: Alpin skidåkning, cykling, klassisk musik, goda viner.

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?
– Jag vill att vår politik gentemot Europa ska vara koordinerad. Det är viktigt att vi talar med en röst.

Vad vill du uppnå i ditt Nordenfackliga arbete?
– Att det fackliga arbetet i Norden samordnas gentemot EU som vi bland annat gjorde i diskussionen om europiska minimilöner.

 Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?
– Minimilönediskussionen är ett exempel. Dessutom är det nödvändigt att få bort de gränshinder som finns kvar i Norden för att få en gemensam nordisk arbetsmarknad, till exempel att intjänandereglerna för arbetslöshetsförsäkringen ser olika ut. Jag tror att detta är något man drabbas av inom de flesta yrkeskårer.

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?
– Mitt intryck är att krisen i Europa har gjort att det nordiska samarbetet har ökat i betydelse igen efter att ha varit nertonat under en tid. Jag tycker mig se tecken på att de nordiska länderna koordinerar sin politik mer och det är något vi ska understödja för det kan vi dra nytta av.

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?
– Jag kommer inte på något speciellt. Det är alltid trevligt att mötas och höra hur man har det i andra länder. Vi har en trevlig social samvaro.

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: mitt norden
Tyskland, som Europas största ekonomi och en av Nordens viktigaste handelspartners, spelar en viktig roll för Norden både ekonomiskt, politiskt och fackligt. Trots den ekonomiska framgången har Tyskland Europas största andel av ”working poor” och fackens inflytande samt den fackliga organisationsgraden har sjunkit under de senaste åren.

Trots det, spelar den tyska fackföreningsrörelsen en viktig roll inom Europa och EFS. Den 17-18 juni åker NFS kansli på en studieresa till Berlin, arrangerad av Friedrich Ebert Stiftung. Denna resa kommer ge Nordenfacket NFS goda möjligheter att stärka samarbetet med de tyska facken. Innehållet utgår både från våra intressen att få bättre förståelse för tysk arbetsmarknad och den energiomställning som de tyska facken varit drivande i, samt ifrån de tyska fackens intresse av att lära sig mer om den nordiska kollektivavtalsmodellen.

 
Läs hela inlägget »

Det fackliga Östersjönätverket BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network) höll sitt sista möte under det ryska ordförandeskapet den 13-14 maj i St. Petersburg.

På mötet presenterade Nordiska ministerrådets kontor i St. Petersburg och de sociala parterna i St. Petersburg ett trepartsprojekt om det sociala partnerskapet på arbetsmarknaden. Projektet syftar på ett informationsutbyte mellan de ryska och nordiska parterna samt att förmedla kunskap om arbetsmarknaden och sysselsättningen från Norden till Ryssland och vice versa.

Finland, som kommer att ta över BASTUNs ordförandeskap i juli, presenterade sitt ordförandeskapsprogram. Ordförandeskapet kommer att fokusera på en gränsöverskridande arbetsmarknad i Östersjöområdet samt social dumpning och svart ekonomi. Finska STTK, som kommer att hålla i ordförandeskapet, kommer bland annat att ordna ett seminarium om dessa teman under hösten. Det finska ordförandeskapet kommer även att anordna ett high level-möte under våren 2014.

Läs hela inlägget »
Från vänster: Loa Brynjulfsdottir, Johan Ingelskog, Jorunn Berland, Tobias Eriksson och Lauri Ihalainen. Från vänster: Loa Brynjulfsdottir, Johan Ingelskog, Jorunn Berland, Tobias Eriksson och Lauri Ihalainen.

Den 16 maj arrangerades Nordiskt Arbetsmarknadsmöte i Stockholm, där de nordiska statsministrarna och arbetsmarknadsministrarna deltog. Under mötet arrangerade NFS ett seminarium om den nordiska kollektivavtalsmodellen, som lyfte upp några praktiska exempel på kollektivavtal som förbättrar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden. På seminariet medverkade Finlands arbetsminister Lauri Ihalainen, som berättade om den finska ungdomsgarantin och trepartssamarbetet i Finland. Tobias Eriksson från Teknikföretagen berättade om Yreksåret och introduktionsavtalet som Teknikföretagen tecknat. Johan Ingelskog från Kommunal berättade om två avtal som Kommunal nyligen tecknat, om arbetslivsintroduktionsanställningar för ungdomar utan utbildning som vill arbeta inom avtalsområdet, och om introduktionsanställningar för de med vård- och omsorgsutbildning. YS nya ordförande Jorunn Berland berättade om den nordiska traditionen av avtal och förhandling, som också lett till en god omställningsförmåga i Norden. Seminariet modererades av NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir.

Läs hela inlägget »

- Norden behöver investera i en hållbar framtid! Det är dags att ta nya strukturella initiativ för att på kort och lång sikt öka sysselsättningen och Nordens konkurrenskraft.

 

Det skriver 16 fackliga ledare i Norden på debattplats i Finlands, och Nordens, största tidning Helsingin Sanomat, i Islands största tidning Fréttabladid, i norska Klassekampen, samt på debattsiterna danska Altinget och svenska NewsMill.

 

Utspelet kommer inför Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, som arrangeras i dag den 16 maj i Stockholm av det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. Under Nordiskt Arbetsmarknadsmöte samlas statsministrar och arbetsmarknadsministrar från hela Norden.

 

De nordiska fackliga ledarna vill se gemensamma strategier för de nordiska länderna inom tre områden: Infrastruktur, forskning och utbildning samt för våra stora naturresurstillgångar. Konkreta åtgärder som föreslås är bland annat snabbtåg mellan Stockholm, Oslo, Köpenhamn och vidare till Europa över Fehmarn, en konkret gemensam nordisk handlingsplan för forskningssamarbete, och gemensamma naturresursstrategier för naturresurserna i de nordiska länderna.

 

De nordiska fackliga ledarna och deras samarbetsorgan, Nordenfacket NFS, deltar de på Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, där även näringslivet kommer att finnas representerat.

Läs hela inlägget »

I Norden finns en bred och djupt bottnad samsyn mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund om att vägen mot nya jobb och bättre villkor kantas av samarbete. Det bevisas om och om igen, av tusentals kollektivavtal runt om i Norden.

 

Men framför oss ligger nu utmaningen att hantera en mycket hög ungdomsarbetslöshet, en ökad global konkurrens där omvärldsvillkoren förändras allt snabbare, samt miljöns och klimatets krav på lägre utsläppsnivåer.

 

Det krävs en omställning till ett hållbart samhälle, och den omställningen måste gå hand i hand med ett lika hållbart arbetsliv - ekonomiskt, socialt och ekologiskt. I den omställningen kan kollektivavtal spela en roll. Kollektivavtal som hanterar dessa nya utmaningar med nya lösningar.

 

NFS har letat upp avtal i Norden som redan idag försöker att hantera dessa nya utmaningar; ekonomisk kris, ungdomsarbetslöshet, och klimathotet.

 

Några av dessa exempel har satts samman till en broschyr och en  film.

Filmen kommer bland annat att visas i NFS monter på Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, arrangerat av det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet, som går av stapeln den 16 maj i Stockholm.

 

Läs hela inlägget »

Arbetsmarknadens parter tar stort ansvar för att bidra till att lösa den stora ungdomsarbetslösheten i Norden. Genom partssamarbete och kollektivavtal har fack och arbetsgivare i flera nordiska länder tillsammans skapat verktyg för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.

 

Några goda exempel på sådana avtal kommer att presenteras på ett nordiskt fackligt seminarium den 16 maj 2013 i samband med Nordiskt Arbetsmarknadsmöte, som arrangeras av Sveriges ordförandeskap i Nordiska minsiterrådet.

 

Talare på seminariet är:

Lauri Ihalainen, Arbetsminister, Finland

Jorunn Berland, Ordförande, tjänstemannafacket YS i Norge

Johan Ingelskog, Enhetschef Arbetsrätt och Kollektivavtal, Kommunal

Tobias Eriksson, Verksamhetsansvarig, Teknikföretagen


 Moderator är Loa Brynjulfsdottir, NFS generalsekreterare.

 

Se också Nordenfackets:

- Film om nordiska kollektivavtal

- Broschyr om nordiska kollektivavtal

Läs hela inlägget »
Sture Fjäder, NFS ordförande, på nordisk facklig konferens i Grönland Sture Fjäder, NFS ordförande, på nordisk facklig konferens i Grönland

Namn: Sture Fjäder

Uppdrag: Ordförande i Akava, Finland, och ordförande för NFS

Bakgrund: Intressebevakningsdirektör hos civilekonomerna, före det på lärarförbundet och inom politiken.

Ålder: 55 år

Nordisk förebild: De nordiska politiker som på 60- och 70-talet insåg betydelsen av nordiskt samarbete. Inte minst för Finland var det viktigt efter freden med Sovjet. Norden blev porten till väst för oss.

Favoritplats i Norden förutom där du bor: Stockholm känns som en väldigt internationell, utåtriktad och öppen stad. Där trivs jag bra, men det är inget fel på de andra huvudstäderna heller.

Favoritmat: Pytt i panna.

Fritidintressen: Filateli och fiske.

 

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?

– I hela mitt liv har jag varit nordist och arbetat för nordiskt samarbete. Vi har en gemensam värdegrund och våra samhällen liknar varann. Jag tror att en nordisk röst bär längre i Europa och världen än om varje land skulle tala för sig. Våra samhällen är välorganiserade, jämlika och demokratiska. De fackliga organisationerna har en roll att spela och regeringarna ser det som en styrka.

 

Vad vill du uppnå i ditt Nordenfackliga arbete?

– Att vi försvarar den nordiska modellen gemensamt, men också att vi kan förändra den så att den överlever. Idag arbetar våra medlemmar i globala företag över hela världen. Det måste man beakta i lagar och avtal. Om vår välfärdsmodell ska överleva krävs också att vi har en stor och konkurrenskraftig privat sektor. Det gör att övergången från tillväxttänkande till en grön ekonomi kan bli svår, vi måste ju också ha sysselsättning.

– Ett annat mål är att de fackliga organisationerna inte konkurrerar och blir nationalister, utan ser Norden som en helhet och en möjlighet.

 

Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?

– Vi har haft ett avtal om en fri arbetsmarknad i Norden sedan 60-talet, men fortfarande finns en massa gränshinder som gör att vi inte har en fri arbetsmarknad. För NFS är detta den viktigaste frågan, men också att försvara kollektivavtalsmodellen.

 

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?

– När Sverige, Danmark och Finland gick med i EU svalnade intresset för Norden, men nu är en renässans för nordiskt samarbete på väg. Det fungerar ännu inte tillräckligt bra. De nordiska statsministrarna borde mötas oftare, och även fackministrarna, för att ta fram en gemensam nordisk syn. Nordiska ministerrådet borde skärpa sig, det för ett ganska tyst liv.

 

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?

– Jag tror det var när jag jobbade på Ekonomförbundet på 90-talet. Då startade vi ett nordiskt samarbete för civilekonomer med gästmedlemsavtal, medlemsservice och gemensamma riktlinjer för utbildningspolitiken.

 

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: mitt norden
Jess G. Berthelsen, SIK Jess G. Berthelsen, SIK

Namn: Jess G. Berthelsen.

Uppdrag: Ordförande för SIK på Grönland sedan 1995.

Bakgrund: Maskinarbetare

Ålder: 55 år

Förebild: Hardy Hansen, tidigare ordförande i danska Specialarbeiderforbundet (nu 3F) – en duktig och engagerad fackföreningsman som kunde kombinera det med att vara mänsklig.

Favoritplats i Norden förutom där du bor: Norge liknar Grönland på många sätt även om de har väldigt många träd. Där känner jag mig hemma, speciellt i norra Norge.

Favoritmat: Valrossbetar, det är verkligt gott.

Fritidintressen: Segla, jakt och fiske. Jag jagar ren.

 

Varför är du engagerad i nordiska fackliga frågor?

– Det startade med att vi blev kontaktade av NFS för många år sedan. Tanken var då att vi skulle vara med under danska LO, men vi ville inte vara lillebror till någon. Ska vi vara med så är det som egen organisation. Lyckligtvis fick vi vara det.

– För oss är det mycket viktigt att vara med NFS. De stora företagen arbetar globalt och då ger det nordiska samarbetet en möjlighet att påverka. Jag menar att vi borde vara mer engagerade, då skulle vi vara ännu starkare än idag och ha ännu mer inflytande. Det behövs om vi ska göra något åt den sociala dumpningen av arbetsvillkoren.

 

Är det ditt viktigaste mål – att nå ut bättre och få starkare röst genom NFS?

– Ja, helt klart. Vi hör inte mycket från NFS, de är ganska osynliga.

 

Vilken är den viktigaste sakfrågan i ett nordiskt perspektiv?

– Det är att ha ett samarbetsforum, där vi kan få inspiration och upplysningar om avtal om arbetsvillkor i hela Norden. Det är viktigt att arbetare kan kontakta de olika facken i hela Norden så att de kan känna sig hemma överallt.

 

Har du drivit det kravet i NFS?

– Ja i högsta grad. Det var faktiskt jag som på sin tid föreslog man ska sluta ha möten i Italien och i stället mötas i skift i de nordiska länderna. Då får man bättre reda på vad sker i respektive land. Det är också därför vi har kunnat mötas här på Grönland.

 

Vilket är ditt bästa minne från det Nordenfackliga arbetet?

– Det som nu sker på Grönland med storskalaprojektet visar hur viktigt det är för oss att ha NFS. Vi har fått stor uppbackning och vi vet nu att hela den nordiska fackföreningsrörelsen trycker på om det som sker på Grönland. Det menar jag är något gott.

 

Hur tycker du att det politiska samarbetet i Norden fungerar?

Jag skulle vilja ha ett bättre samarbete med de andra öarna Island och Färöarna så att vi kunde träffa nordiska politiker och diskutera våra gemensamma frågor. Det är något vi planerar för nu.

 

Bengt Rolfer

Läs hela inlägget »
Etiketter: grönland, sik, mitt norden
Gerd Kristiansen (LO Norge) och Jorunn Berland (YS) Gerd Kristiansen (LO Norge) och Jorunn Berland (YS)

Nordenfacket NFS vill gratulera två nya nordiska fackliga ledare och välkomna dem till det nordiska fackliga samarbetet. Jorunn Berland valdes till YS- ledare den 11 mars och Gerd Kristiansen tog över som ledare för norska LO på kongressen i Oslo den 6 maj.

 

Båda de nya norska fackliga ordförandena har deltagit i NFS arbete i sina tidigare roller som vice ordförande för sina respektive organisationer.

 

Jorunn Berland kommer från norska Finansforbundet, där hon varit förbundsledare de senaste 10 åren. Jorunn har 40 års erfarenhet från finanssektorn men den fackliga banan påbörjades 1982 då hon blev facklig förtroendevald i Bergen Bank.

 
Gerd Kristiansen
har de senaste åren varit norska LOs nestleder (vice ordförande). Gerd, som är utbildad hjelpepleier, har sin fackliga bakgrund i Helse- og Sosialforbundet, som senare gick in i Fagforbundet.

Läs hela inlägget »

För första gången har NFS varit på Grönland och hållit konferens och styrelsemöte. Under tre dagar diskuterades fackliga strategier för hållbara jobb samtidigt som deltagarna fick en inblick i hur klimatförändringarna påverkar Grönland och därmed resten av världen.

 

En annan fråga som dominerade konferensen var planerna på att utvinna Grönlands rika naturtillgångar. Utländska storbolag står i kö för att få de värdefulla kontrakten och kunna starta gruvdrift på ön.

Hälften av Grönlands budget består av bidrag från Danmark. Det finns en stark önskan bland grönlänningarna att bli mer ekonomiskt oberoende och få ett mer differentierat näringsliv. Idag består den grönländska exporten till 90 procent av fisk och skaldjur. Därför hoppas man mycket på de här stora utvinningsprojekten.

 

Men de kan knappast genomföras utan utländsk arbetskraft. Det talas om att 5000 kinesiska arbetare – nästan en tiondel av Grönlands befolkning! – behövs för de projekt som nu är aktuella. Facket SIK säger nej till social dumpning och kräver att grönländska kollektivavtal ska gälla. Detta har blivit en stor stridsfråga som ännu inte är avgjord. Hela NFS står bakom SIK:s krav.

 

Valet på Grönland i april ledde till ett maktskifte. SIK har vänt sig till den nya socialdemokratiska regeringen med krav på att den så kallade storskalalagen som reglerar villkoren för utvinningen, ska ändras och att fackets krav ska respekteras. Ett besked från regeringen väntas till hösten.

 

NFS styrelse antog ett uttalande där man finner det anmärkningsvärt att Grönland är berett att medverka till social dumpning för att tillmötesgå utländska investerare. NFS uppmanar det grönländska landsstyret att stå upp för den nordiska arbetsmarknadsmodellen. Se uttalandet i sin helhet här.

 

Konferensen hölls i Ilulissat på Grönlands västkust där klimatförändringarna bokstavligen kryper allt närmare. Befolkningen här i Grönlands tredje största stad med 4500 invånare har på kort tid sett glaciärerna krympa och de mäktiga isbergen i Ilulissatfjorden smälter i rekordfart. NFS-deltagarna bjöds på en iskall, men bedövande vacker båttur i fjorden.

 

I programmet ingick också ett besök på Grönlands största företag Royal Greenland med cirka 2000 anställda varav hälften på Grönland. Royal Greenland producerar fisk och skaldjur, den klart största produkten är skalade räkor. På fabriken i Ilulissat arbetar drygt 100 personer med kokning, skalning, förpackning och frysning av de nyfångade räkorna.

 

Företaget har nyligen fått en så kallad MSC-certifiering för sitt hållbarhetsarbete, som bland annat går ut på att minska el- och vattenförbrukningen.

Men företagets CSR-arbete innehåller också mycket annat, berättade Royal Greenlands miljö- och hållbarhetschef Lisbeth Due Schönemann-Paul:

– Det handlar om hållbart fiskeri – till exempel hur redskapen påverkar havsbotten, avfallshantering och att bygga upp beståndet av fisk, om lokala inköp och anti-korruption och om sunda och säkra varor i försäljningsledet.

 

Företaget tar också sitt ansvar för personalen och arbetar aktivt med frågor som arbetsmiljö, personalomsättning och utbildning, förklarade hon. Man har startat Royal Greenland Academy där alla anställda får utbildning minst två dagar per år.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

Social dumpning stridsfråga på Grönland

Sälj er inte för billigt!

Mitt Norden: Jess G. Berthelsen

 

Läs hela inlägget »

Ett hållbart arbetsliv är tillsammans med den nordiska kollektivavtalsmodellen och gränshindren de högst prioriterade frågorna på NFS agenda. I alla dessa frågor behövs en stark nordisk röst, betonade NFS ordförande Sture Fjäder när han öppnade NFS-konferensen på Grönland i slutet av april.

 

– Samarbetet inom EU har tagit över en del av det nordiska samarbetes betydelse, men jag tror på en renässans för Norden nu när stora delar av Europa har problem. Norden är världens tionde största ekonomi med 27 miljoner invånare. Den nordiska rösten i Europa måste bli starkare, sa Sture Fjäder.

Konferensens första tema var "Naturresurser, klimat, fackliga rättigheter och social dumpning" med tonvikt på vad som nu sker på Grönland.

 

NFS har tidigare uppmärksammat och stött sin medlemsorganisation SÍK:s kamp mot social dumpning i samband med planerna på mineralutvinning i stor skala på Grönland. Konferensen blev ytterligare en manifestation för fackliga rättigheter och den nordiska kollektivavtalsmodellen.

 

Förste talare var Jess G. Berthelsen, ordförande för SIK, som med drygt 13 000 medlemmar organiserar ungefär halva arbetskraften på Grönland. Han tackade för den solidaritet NFS visat och gav en bakgrund till dagens situation.

 

Det har snart gått tio år sedan politikerna på Grönland började tala om att använda utländsk arbetskraft för de storskaliga utvinningsprojekt som planeras. Men SÍK satte klackarna i marken från dag ett för att förhindra import av arbetskraft till "svältlöner".

– Det var ett hot mot den nordiska modellen och skulle bomba facket här i landet tillbaka till stenåldern, sa Jess G. Berthelsen.

 

Fackets motstånd fick gehör och en dialog med den tidigare regeringen kunde inledas.

– Vi lyckades dock inte få med oss lagstiftarna på att arbetsmarknadens parter här på Grönland skulle ha förhandlingsrätten för den utländska arbetskraften. Jag beklagar detta. Men nu har vi en ny regering och vi kommer att fortsätta kämpa för det. Våra krav är att de grönländska facken får förhandlingsrätten och att den utländska arbetskraften inte ska ha lägre lön än de minimilöner som finns i våra avtal, sa han.

 

Tyvärr lämnade den nyvalda statsministern Aleqa Hammond återbud i sista stund, så den enda politiker på plats var Ove Karl Berthelsen, minister för industri och mineralresurser i den tidigare regeringen. Han försvarade den så kallade storskalalagen som öppnar för utländsk arbetskraft och menade att den innebär acceptabla förhållanden.

– Vi har en minimilön här som är högre än i många andra länder. Och utlänningarna ska lämna Grönland efter anläggningsfasen. Då får vi massor av varaktiga jobb i produktionen, sa han.

 

Enligt den tidigare ministern är det inte alls fråga om social dumpning eller brott mot ILO:s konventioner som facket påstår. Delvis handlar de skilda synsätten om olika tolkningar av storskalalagen. Bland annat gäller det frågan om vad den utlovade minimilönen ska täcka – exempelvis om kost och logi ska ingå - samt om vilka skatteregler som ska tillämpas. Det blir nu en fråga för den nya regeringen att försöka hitta en lösning som alla parter kan ställa sig bakom.

 

Ove Karl Berthelsens presentation innehöll också bakgrundsinformation om situationen på Grönland och om de två mest aktuella projekten – ett aluminiumsmältverk på östra Grönland och en järnmalmsgruva utan för huvudstaden Nuuk. Totalt skulle dessa båda projekt sysselsätta 5600 personer i anläggningsfasen och cirka 1700 i driftsfasen.

– Samtidigt har vi ett begränsat utbud av kvalificerad arbetskraft och vi saknar erfarenhet av så här stora projekt. De flesta grönländska företag är små, bra sex av dem har fler än hundra anställda. Ekonomin går dåligt och vi behöver nya jobb, sa Ove Karl Berthelsen.

 

Facket delar uppfattningen att projekten behövs, men vidhåller att det ska handla om schyssta arbetsvillkor. Dessutom påpekar Jess G. Berthelsen att arbetslösheten på Grönland ligger på 10-11 procent. Det rör sig om cirka 3000 personer och av dem skulle åtminstone 7-800 kunna ta jobb i de här projekten, anser han.

 

Att Grönland är i stort behov av att hitta fler inkomstkällor än det idag helt dominerande fisket, som dessutom är på tillbakagång, råder det stor enighet om. Och som Anders Blaabjerg från Grönlands ekonomiska råd konstaterade på konferensen:

– Det enda realistiska alternativet som finns är att utnyttja de naturresurser som finns.

För att lyckas krävs dock att flera förutsättningar infinner sig. Exempelvis måste utbildningsnivån höjas. Fortfarande går bara hälften av de grönländska ungdomarna vidare efter "folkeskolen", vilket är klart lägre än övriga Norden. Det krävs också att fler bostäder byggs i anslutning till de stora anläggningarna.

Enligt Blaabjerg är det nödvändigt att merparten av arbetskraften hämtas utifrån under anläggningsfasen, medan det i den senare driftsfasen kan skapas massor av jobb för den grönländska arbetskraften.

 

Konferensen gästades också av Mikkel Myrup från Grönlands relativt nybildade natur- och miljöförening Avataq, som berättade att det mesta av de grönländska företagens hållbarhetsarbete bygger på frivillighet.

– Företag tycker inte om lagstiftning, de föredrar så kallad soft law som till exempel CSR-arbete och FN:s Global Compact, alltså icke juridiskt bindande regler utan straffrättsliga konsekvenser. Vi är tvungna att acceptera denna form av självreglering, eftersom det inte finns resurser att skapa ett effektivt tillsynsarbete på Grönland, sa Mikkel Myrup.

 

Detta är oroande, enligt Avataq. Risken finns att Grönland är på väg in i ett "race to the bottom" när utländska företag vill investera på ön, menade Myrup.

– Denna självreglering kan komma att leda till social oro, social dumpning och skador på natur och levande resurser. Det är en mycket svår situation. Vi måste hitta en balans mellan soft law och hard law, samtidigt som vi inte gör det oattraktivt för utländska företag att komma hit, sa Mikkel Myrup.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

 

- Hållbar utveckling och social dumpning på agendan när NFS besökte Grönland

- Forskare till Grönland: Sälj er inte för billigt!

 

Läs hela inlägget »
Konferensdeltagare på Ilulissat isfjord där man kan se klimatförändringen med egna ögon Konferensdeltagare på Ilulissat isfjord där man kan se klimatförändringen med egna ögon

Forskare till det grönländska facket: – Sälj er inte för billigt. Visst, Grönland behöver få hit fler utländska företag, men med era naturrikedomar behövs inga lockbeten. De kommer hit ändå.

 

Det var budskapet från Bela Galgoczi från det europeiska forskningsinstitutet ETUI när han öppnade konferensens tema om fackliga strategier för hållbara jobb.

 

Grönland är ett specialfall, menade Galgoczi. Det är ett stort land med en liten befolkning som utsätts för påtryckningar av multinationella företag som har större ekonomiska muskler än vissa enskilda stater. Bara av det skälet behöver grönlänningarna internationellt stöd.

 

Han tog också upp krisen i Europa och menade att den hårda åtstramningspolitiken inneburit ett bakslag för grön stimulanspolitik.

– Klimat- och miljöhoten innebär stora utmaningar för oss alla. Vi talar om grön ekonomi, gröna jobb och grön tillväxt, men sanningen är att det som görs är långt ifrån tillräckligt. Det finns ett stort gap mellan de politiska högtidstalen – och än mer mellan vad som har genomförts – och vad som behöver göras. Världen går snarast i motsatt riktning och det kan bli riktigt smärtsamt om vi inte snabbt tänker om, sa Bela Galgoczi.

Han tillade att den nödvändiga gröna omställningen också innebär en utmaning för facket att tänka nytt och grönare.

 

Flera fackliga organisationer i Norden arbetar redan aktivt för en bättre miljö. Exempelvis blev TCO-förbundet Vision 2007 som första fackförbund i Sverige utnämnt till en "Fair Union". Förbundets ordförande Annika Strandhäll menar att facket kan göra stor skillnad när det gäller miljö- och klimatarbete.

– Vi använder alltid fairtrade-märkta produkter och våra förtroendevalda försöker få arbetsgivarna (kommuner, landsting och kommunala bolag) att också anamma denna syn. I samband med offentlig upphandling driver vi på för att det ska ställas krav på att de företag som anlitas ska ha kollektivavtal och bedriva ett bra miljöarbete, sa hon.

 

2009 blev Vision också en miljödiplomerad fackförening. Det innebär bland annat at de anställda får miljöutbildning, ombudsmännen får lära sig "eco-driving" och att inga resor under 500 kilometer får ske med flyg.

– Dessutom ser vi till att det alltid finns vegetariska måltider i all förbundets verksamhet, sa Annika Strandhäll.

 

Jorunn Berland, ledare för norska YS, "kontrade" med att YS är Norges första miljöcertifierade huvudorganisation "och det är vi mycket stolta över". YS vill verka för att göra existerande arbetsplatser grönare, men också sörja för att det kommer fram nya gröna jobb.

– I mina ögon betyder bärkraftiga arbetsplatser också tryggare och mer framtidsinriktade jobb, sa hon.

Tillsammans har YS, Unio och LO i Norge fått in referenser om miljö och hållbar utveckling i huvudavtalen. I exempelvis det statliga avtalet står att "hänsyn till miljö och klimat ska vara en del av partssamarbetet och bidra till en bärkraftig utveckling".

 

Utmaningen nu är att omsätta detta i praktisk handling. Ett exempel är lönepåslag till chaufförer som kör ekonomiskt och bidrar till minskad förbrukning och minskade utsläpp.

Jorunn Berland betonade också att företag som fokuserar på miljövänlig produktion har lättare att rekrytera ungdomar.

– Kanske kan vi som fackliga organisationer också få fler medlemmar om vi satsar på detta, sa hon.

 

Även facket på Island har en strategi för grön ekonomi, berättade Maríanna Traustadóttir från ASÍ (isländska LO). På sin senaste kongress beslutade ASÍ att fokusera mer på ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna.

– Vi har många idéer, sa hon och tog några exempel som att verka för gröna och konkurrenskraftiga jobb, skattelättnader för miljövänliga fordon, källsortering, återvinning och att utbilda medlemmarna om grön ekonomi.

 

TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik lyfte fram den nordiska omställningsmodellens fördelar. Men han underströk också vad som krävs för att den ska fungera.

– I Norden med våra starka fackliga organisationer och kollektivavtalssystem accepterar vi inte att arbetskraftens pris ska sänkas genom konkurrens. Konsekvensen blir att folk förlorar jobbet om företagen inte klarar att betala ut lönen. Men för att det ska fungera krävs stöd till omställning i form av en aktiv arbetsmarknadspolitik och starka trygghetssystem.

– Detta är grunden i den nordiska modellen, men för att den ska fungera krävs också att staten spelar en aktiv roll i omställningen. De nya jobben kommer att kräva mer kompetens, sa Mörtvik.

 

Johan Hall från svenska LO konstaterade att det saknas en nordisk råvarustrategi och skissade på hur en sådan skulle kunna se ut och vilka fackliga krav som skulle kunna resas.

I ett snävt fackligt uppdrag regleras löner och anställningsvillkor, medan ett vidgat uppdrag även skulle kunna rymma krav på investeringar för utveckling och ökat förädlingsvärde liksom att produktionen i högre utsträckning ska bära sina egna kostnader.

 

Johan Hall tog exempel från gruvnäringen där företag "externaliserar" kostnader för sådant som miljöförstöring, infrastruktur och geologiska undersökningar.

– Att det tillåts att dessa kostnader läggs över på staten beror ofta på regionalpolitiska skäl och rädsla för hög arbetslöshet, sa han.

 

En tänkbar framtida strategi skulle kunna vara att facket inte bara kräver kollektivavtal, utan också att näringspolitiken inriktas på högproduktiva jobb, ökad miljöhänsyn och att företagen står för en del av de idag externaliserade kostnaderna.

 

Efter dessa inlägg följde en diskussion om en hur en nordisk facklig hållbarhetsstrategi ska utformas. Anders Folkestad, Unio, varnade för att låta miljö och klimat bli en fråga för specialisterna. Hur gör vi detta till en integrerad del av en facklig maktstrategi, undrade han.

Sture Fjäder, Akava, reste frågan vad skarpare miljökrav leder till vid förhandlingsbordet.

– Grunden har alltid varit att vi ska kräva mer. Hur får vi medlemmarna att förstå att de måste sänka sin standard för att få något mer, undrade han och avrundade med den smått filosofiska frågan: Vad är lycka?

Antti Palola, STTK, påpekade att EU:s svaveldirektiv kommer att stå finsk industri dyrt och leda till att facket tappar medlemmar. Det är ett dilemma att förklara detta. Bördorna borde fördelas mer jämlikt, ansåg han.

Jon Olav Bjergene, Unio, menade att facket måste använda sin makt mer aktivt och tog exemplet med de norska prästerna som enligt sitt kollektivavtal får högre lön om de cyklar till jobbet än om de åker bil.

Helena Johanson, TCO, ville att NFS skulle spela en mer aktiv roll här för att få fram konkreta idéer och tips om hur man kan flytta fram positionerna i den här frågan.

Lizette Risgaard, LO Danmark, betonade vikten av att få med arbetsgivarna i det här arbetet.

– Som löntagare tar vi vårt ansvar och kräver inte mycket i lågkonjunktur. Nu är vi i en situation där arbetsgivarna måste avsätta pengar för att göra klimatet bättre, sa hon.

Josef Therkildsen från SIK, framförde förslaget om att inrätta en klimatskola på Grönland.

 

NFS generalsekreterare, Loa Brynjulfsdottir, avslutade konferensen genom att lyfta fram hur ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hänger ihop.

-Norden måste investera sig in i framtiden genom en grön omställning. Om inte miljömålen nås, hotas i sin tur ekonomis och social hållbarhet. Och då är det jobben som står på spel.

Hennes konklusion var att sysselsättningen och omställningen till ett hållbart samhälle går hand i hand.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

 

- Hållbar utveckling och social dumpning på agendan när NFS besökte Grönland

- Social dumpning stridsfråga på Grönland

Läs hela inlägget »

Styret i NFS – Nordens Faglige Samorganisasjon – forventer at nasjonale skattemyndigheter sørger for at alle selskaper betaler de skatter og avgifter de skal til landene selskapet har baser i. NFS-styret forventer også at de ansatte får de sosiale og trygderettigheter de har krav på.

NFS forventer også at myndigheter som har ansvar for kontroll av luftfarten utfører den jobben de er satt til å gjøre.

 

NFS-styret er svært bekymret for de alvorlige manglene ved lønns- og arbeidsvilkår i det irske lavprisflyselskapet Ryanair, som nylig er avdekket og synliggjort i Norge.

 

Läs hela uttalandet här.

Uttalande från NFS styrelse om Ryanair_antaget 130425

Läs hela inlägget »

Den nordiska arbetsmarknadsmodellen där arbetsmarknadens parter självständigt förhandlar fram löner och villkor genom kollektivavtal, är en av hörnstenarna i våra nordiska välfärdssamhällen. Tar vi bort en hörnsten, riskeras hela bygget. Därför är arbetet för att upprätthålla och värna om den nordiska arbetsmarknadsmodellens likabehandlingsprincip så avgörande. Grönland är en del av Norden, och också av den nordiska modellen.

 

Det är därför mycket anmärkningsvärt att Grönland, genom sin Storskalalag, är berett att frångå den nordiska arbetsmarknadsmodellen och medverka till social dumpning för att tillmötesgå utländska investerare. Det är djupt problematiskt att utländska företag som investerar i den grönländska utvinningsindustrin kan tillåtas att frångå grönländska kollektivavtal. Vi har förståelse för att Grönland är i behov av utländska investeringar och att utländsk arbetskraft kan behövas för etableringen av storskaliga utvinningsprojekt. Men arbetskraftens rörlighet får aldrig ske på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Detta är ett allvarligt avsteg från den nordiska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren på arbetsmarknaden avtalas mellan parterna.De nordiska regeringarna, inklusive Grönlands landsstyre, måste ta vara på och utveckla våra samarbetstraditioner för att ytterligare förbättra arbetsmarknaden och stärka konkurrenskraften. Norden måste satsa på full sysselsättning, och motverka social dumpning.Samtidigt bör man eftersträva en hållbar tillväxt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

 

Läs hela uttalandet här.

Uttalande från NFS styrelse_antaget 130425

 

 

Läs hela inlägget »

Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, söker generalsekreterare från och med senast den 1 augusti 2013.

 

Uppdraget som generalsekreterare för NFS innebär att du ska leda NFS kansli, vara föredragande för styrelsen och representera NFS utåt. Generalsekreteraren utses av NFS styrelse för en period på fyra år, med möjlighet till förlängning.

 

Som generalsekreterare ska du:

  • ha ett genuint intresse för att leda och utveckla en politiskt styrd facklig verksamhet
  • kunna skaffa dig överblick över utvecklingen i omvärlden och att se de strategiskt viktiga frågorna för facklig verksamhet
  • kunna prioritera utifrån en helhetsbild, fatta tydliga beslut, delegera och följa upp
  • ha god förmåga att lyssna in och respektera medlemsorganisationernas värderingar och så långt möjligt hitta gemensam grund
  • inspirera, motivera och utveckla dina medarbetare för en god arbetsmiljö
  • ha förmåga att samla hela kansliet kring mål och prioriteringar
  • vara kostnadsmedveten och resultatorienterad
  • kunna kommunicera mål och prioriteringar tydligt både inåt i organisationen och utåt

Önskvärd bakgrund och profil:

  • omfattande erfarenhet av fackligt arbete
  • erfarenhet av nordiskt och internationellt samarbete
  • relevant utbildning
  • mycket goda kunskaper i något av språken danska/norska/svenska (som är arbetsspråk)
  • goda kunskaper i engelska och gärna också i annat större europeiskt språk
  • god kommunikatör, såväl i skrift som i tal

Personliga egenskaper:

  • politisk fingertoppskänsla
  • drivande, tydlig och kommunikativ
  • smidighet i umgänge med andra människor
  • goda nätverk eller förmåga att skapa sådana

 

NFS VISION, MANDAT OCH UPPGIFTER

 

Nordenfacket NFS är en samarbetsorganisation för de fackliga centralorganisationerna i Norden. NFS har sexton medlemsorganisationer bestående av Landsorganisationerna, Tjänstemannaorganisationerna och Akademikerorganisationerna i de nordiska länderna. Därmed representerar NFS nästan 9 miljoner fackligt anslutna i hela Norden. NFS uppgift är att trygga ett nära samarbete mellan de anslutna medlemsorganisationerna. Samarbetet skall främja de fackligt organiserades intresse i vid mening, genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och samverkan kring gemensamma mål.

 

NFS vision är ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv för alla. NFS vill därför

  • värna de mänskliga rättigheterna, särskilt de fackliga fri- och rättigheterna
  • främja nordiskt, europeiskt och globalt samarbete som syftar till att stärka arbetstagarnas rättigheter och villkor
  • bidra till att den nordiska kollektivavtalsmodellen utvecklas och förstärks
  • bidra till full sysselsättning och ett hållbart arbetsliv

NFS företräder medlemsorganisationerna i det nordiska samarbetet och har som organisation ett självständigt mandat att söka påverka Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Inom internationella fackliga organisationer skall NFS vara arena för medlemsorganisationernas samarbete och koordinera deras arbete och inspel när det mandatet ges.

 

NFS sekretariat, med säte i Stockholm, har fyra anställda: generalsekreteraren, två handläggare/utredare och en tjänsteman med ansvar för ekonomi och administration.

 

För mer information om NFS, se hemsidan www.nfs.net

 

 

Upplysningar om tjänsten lämnas av Loa Brynjulfsdottir, NFS generalsekreterare, loa@nfs.net, tel +46 70 589 29 39.

 

Välkommen med ansökan senast måndagen den 6 maj 2013 till NFS, Drottninggatan 75, S-111 60 Stockholm eller till eva@nfs.net. Eventuella intervjuer äger rum den 15 maj 2013 i Stockholm.

 

 

Läs hela inlägget »
NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir (foto: Emil Hamlin) NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir (foto: Emil Hamlin)

NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir slutar som generalsekreterare för NFS till sommaren. Den 1 september tillträder hon som chef för internationella enheten på LO i Sverige.

 

Loa Brynjulfsdottir säger att det ska bli en spännande och rolig utmaning att få vara med att utveckla LOs internationella verksamhet och delta i det förändringsarbete som LO-ledningen dragit igång.

 

- Det har ändå inte varit helt lätt att tacka ja till detta fina jobberbjudande, eftersom jag känner att jag inte riktigt är "klar" med Nordenfacket NFS. Vi har under de senaste 2 åren gjort en fantastisk resa tillsammans, byggt en stark och stabil grund för organisationen, förtydligat NFS mandat, gjort om strukturen för att kunna arbeta som ett team och storsatsat på bra verksamhet. I allt detta har den nordiska fackliga visionen om ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv för alla varit ledstjärnan. Nu måste allt detta nya få sätta sig och utvecklas ytterligare.

 

NFS presidium håller ett extrainsatt möte idag för att diskutera kravprofil för ny generalsekreterare.

 

Men fram till sommaren satsar Loa Brynjulfsdottir helhjärtat på Nordenfacket NFS omfattande verksamhet, som bl.a. innehåller Grönlandskonferens och nordiskt arbetsmarknadsmöte, samt lansering av en film om kollektivavtal i Norden och arbetet med ett nordiskt fackligt omställningsinitiativ.

 

Läs hela inlägget »
Aleqa Hammond (foto: nanoq.gl) Aleqa Hammond (foto: nanoq.gl)

Aleqa Hammond öppningstalar på Nordenfacket NFS Grönlandskonferens i Ilulissat den 24 april. Hammond, som den 5 april tog över som premiärminister på Grönland, är den första kvinnan på posten. Hon leder det socialdemokratiska grönländska partiet Siumut, som gick till val med löften om beskattning av utländska gruvföretag som vill utvinna mineralfyndigheter på Grönland.

 

Aleqa Hammond har, efter att hon tillträdde som landstyreformand (Grönlands motsvarighet till premiärminister) sagt att fackliga organisationer ska säkras förhandlingsrätt om och när de storskaliga utvinningsprojekten kommer igång. Hon tycker också att det är viktigt att grönlänningar inte utesluts från anställning i kommande storskalaprojekt, även om de endast talar grönländska.

 

Läs Arbeidsliv i Nordens porträtt av Aleqa Hammond här.

 

Läs hela inlägget »
Ilulissat, Grönland. Bild från www.gronlandsresor.se Ilulissat, Grönland. Bild från www.gronlandsresor.se

För första gången i dess 40-åriga historia åker NFS till Grönland. Under den 23-25 april befinner sig ett 50-tal konferensdeltagare inklusive NFS styrelse i Ilulissat, på Grönland, för att lära sig mer om Grönlands näringsliv och arbetsmarknad, samt diskutera hållbar tillväxt och hållbart arbetsliv.

 

Grönland befinner sig vid ett vägskäl, man har just beslutat om den s k storskalaloven, och grönlänningarna hoppas att värdefulla gruvor på Grönland ska inbringa inkomster så att Grönland kan bli självständigt från Danmark. Gruvutvinningen förutsätter att arbetskraft kommer utifrån till Grönland, och detta sätter press både på Grönlands samhällsliv och på arbetsmarknaden i Grönland. NFS har tidigare flera gånger uttalat att alla arbetstagare på Grönland bör omfattas av goda kollektivavtal och arbetsvillkor, oavsett om de är utstationerade till Grönland eller bor där permanent.

 

På Grönland är även klimatförändringarna skrämmande tydliga. I Ilulissat ligger också Ilulissat isfjord, ett skådespel över naturens dramatiska krafter. En uppvärmning av jorden på några få grader får konsekvenser över hela jordklotet, och de konsekvenserna märks först på Grönland.

 

Under konferensen kommer de fackliga organisationerna att diskutera på vilket sätt facket kan medverka till ett hållbarare arbetsliv, ekonomiskt och socialt, såväl som ekologiskt.

Läs hela inlägget »
Bild: EESK Bild: EESK

Sacos förre internationelle expert Ernst Erik Ehnmark avled på torsdagen den 21 mars. Han blev 73 år. Han efterlämnar hustru och två barn i tonåren.

 

Ernst Erik anställdes i Saco 1990, han kom dit med en gedigen bakgrund i utbildningspolitiska frågor, bland annat från utbildningsdepartementets internationella enhet. När Saco fullt ut kunde delta i det nordiska och europeiska fackliga arbetet från och med 1997 var det naturligt att Ernst Erik fick ansvar för de internationella frågorna i Saco.

 

Efter sin pensionering fortsatte Ernst Erik att vara ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, där han var en mycket aktiv rapportör, troligen den svenska ledamot som medverkat i flest yttranden från EESK. Som gammal journalist kunde han snabbt och effektivt få fram yttranden. Han insåg tidigt nödvändigheten av en politik för hållbar utveckling liksom av en klimatpolitik - frågor som han arbetade mycket med under sin sista period som ledamot.

 

Vi som haft förmånen att arbeta ihop med Ernst Erik i nordiska och europeiska sammanhang minns honom som en mycket idérik, kunnig, vänlig och seriös kollega.

 

Åke Zettermark

Läs hela inlägget »
Loa Brynjulfsdottir, Sixten Korkman och Philippe Pochet. Loa Brynjulfsdottir, Sixten Korkman och Philippe Pochet.

Idag anordnade NFS tillsammans med Nordic Financial Unions, NFU, ett seminarium om EMU och utvecklingen mot en fördjupad ekonomisk integration. Två ansedda talare inledde seminariet, Sixten Korkman, ekonomiprofessor vid Aalto universitet i Helsingfors, och Philippe Pochet, direktör för det fackliga forskningsinstitutet European Trade Union Institute (ETUI).

 

Philippe Pochet inledde seminariet med att gå igenom de defekter som EMU-samarbetet hade redan från början, så som att man inte hade några mekanismer att tillgå vid en eventuell assymetrisk chock. Under diskussionen påpekade Pochet även att krisen nu inte handlar om Nordeuropa mot Sydeuropa, utan om fackliga rättigheter. I brist på andra medel att ta till för att komma tillrätta med krisen, hamnar arbetstagarna med Svarte Petter, så att säga. Philippe Pochets presentation finns här.

 

När ekonomiprofessor Korkman talade var det märkbart knäpptyst i salen, förutom rafsandet av pennor mot papper. Det gällde att hänga med i alla graferna. Korkman var inte övertygad om att lösningen på den akuta krisen fanns att finna i en djupare ekonomisk integration, men han stödde tanken på en bankunion och påpekade även att de länder som hittills valt att stå utanför bankunionen, bland andra Sverige, borde ompröva detta beslut. Inte på grund av den ekonomiska krisen, utan på grund av att klarare regler för den gränsöverskridande banksektorn behövs. Sixten Korkmans presentation finns här.

 

Seminariet moderedades av NFUs generalsekreterare Christina Colclough.

 

Journalisten Bengt Rolfer har skrivit en artikel om seminariet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: eu, emu, finanskris

NFS gratulerer LO Norge som i dag vant en full seier i Høyesterett! Den årelange striden om allmenngjøringen av tarifffavtalene for verftene fikk dermed sin endelige avgjørelse.

 

Norges Høyesterett har bestemt at allmenngjøringen av reise, kost og losji, utenbystillegget og arbeidstid er lovlig. For LO er denne saken ekstremt viktig. Organisasjonen har fryktet at et tap vil legge grunnen for massiv sosial dumping, og at hele fundamentet for den norske arbeidslivsmodellen vil svekkes.

 

– Dette er den mest prinsipielle saken for LO i retten i nyere tid, sa LO-advokat Håkon Angell da saken ble behandlet i Høyesterett.

 

Saken dreier seg om at den statlige Tariffnemnda krever at verftene betaler reise, kost og losji, samt et tillegg på 20 prosent for alle tilreisende arbeidere til norske verft. Dette kalles allmenngjøring av den norske tariffavtalen, og skal hindre dumpinglønn til øst-europeere. I både tingretten og lagmannsretten tapte NHO, Norsk Industri og verftene, som mener at allmenngjøringen av disse ordningene strider med EØS-retten.

 

Les mer og last ned dommen i sin helhet her

 

Läs hela inlägget »
Maria Karlman Noleryd, Göran Arrius, Hillevi Engström, Eva Nordmark, Bettina Kashefi och Karl-Petter Thorwaldsson. Maria Karlman Noleryd, Göran Arrius, Hillevi Engström, Eva Nordmark, Bettina Kashefi och Karl-Petter Thorwaldsson.

NFS, representerat av LO Sveriges ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, TCOs ordförande Eva Nordmark, Sacos ordförande Göran Arrius och NFS utredare Maria Karlman Noleryd, träffade idag den svenska arbetsmarknadsministern Hillevi Engström, som just nu också är ordförande i Nordiska ministerrådet för Arbetsliv, MR-A, och hennes statssekreterare Bettina Kashefi.

 

I fokus för mötet stod gränshinder på den nordiska arbetsmarknaden. Särskilt gränshinder inom a-kassan kan göra att människor tvekar inför möjligheten att arbeta i ett annat nordiskt land, och det är därför viktigt att arbetat mot gränshinder prioriteras för att få den gemensamma nordiska arbetsmarknaden att fungera.

 

Det pågår ett aktivt arbete inom Norden för att avskaffa gränshinder, men det är viktigt att det arbetet snabbas upp. NFS fortsätter därför att driva på, särskilt vad gäller gränshinder inom a-kassan.

 

NFS har tidigare i vinter träffat även Ewa Björling, Sveriges samarbetsminister och ordförande i Nordiska ministerrådet under Sveriges ordförandeskap, och även då påtalades vikten av att avskaffa gränshinder inom a-kassan.

Läs hela inlägget »
Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (Foto: Regeringskansliet) Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (Foto: Regeringskansliet)

NFS uppvaktar idag Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström med krav på förändringar i a-kassan. Med nuvarande regler riskerar många som pendlar över gränsen för att arbeta att få lägre ersättning vid arbetslöshet.

– Vi behöver ökad rörlighet, men det motarbetas så länge vi har kvar sådana här gränshinder. Problemet borde kunna lösas ganska enkelt, säger NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir.

 

Hon får medhåll från a-kassorna som sedan länge har påtalat problemen med olika regelverk i de nordiska länderna. Det är framför allt de svenska reglerna som är bekymret – och därmed främst svenska arbetstagare som drabbas.

– Som svensk lagstiftning ser ut kan man säga att syftet med den europeiska förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen inte är uppfyllt, säger Kristian Löfgren på Akademikernas a-kassa AEA.

– Detta har vi påpekat flera gånger utan att få respons. Intresset för att lösa de här problemen verkar vara lågt från beslutsfattarnas sida.

 

Här nedanför visas tre typfall på när regelverken krockar. Problemen brukar uppstå när arbetet i ett annat nordiskt land upphör och arbetstagaren återvänder för att ansöka om svensk a-kassa.

– Så länge sådana gränshinder finns kvar lever vi inte upp till avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad, säger Loa Brynjulfsdottir.

 

Ingen vet exakt hur vanligt problemet är. Det saknas tillförlitlig statistik om gränspendling, men flera fackförbund har drabbade medlemmar som har hört av sig och påpekat problemet. Och för alla som drabbas är det förstås allvarligt.

 

NFS arbetar nu intensivt för att undanröja alla kvarstående hinder för en gemensam nordisk arbetsmarknad. En viss framgång har redan noterats i och med att rehabiliteringsfrågan för dem råkar ut för en arbetsskada i ett annat land har fått en lösning. Men det återstår fortfarande mellan 60 och 70 identifierade gränshinder på den nordiska arbetsmarknaden.

 

Nästa år firar avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad 60-årsjubileum.

– Om vi ska leva upp till avtalet måste alla dessa gränshinder bort. Det skulle bli en samhällsekonomisk vinst för hela Norden, säger NFS generalsekreterare.

 

Bengt Rolfer

frilansjournalist

Läs hela inlägget »

Olika a-kasseregler i de nordiska länderna gör att de som pendlar över gränsen för att jobba löper risk att bli utan ersättning vid arbetslöshet. Sverige har de minst generösa villkoren.

 

Här visas tre typfall på när regelverken krockar. Problemen brukar uppstå när arbetet i ett annat nordiskt land upphör och arbetstagaren återvänder för att ansöka om svensk a-kassa.
 

DOKTORANDEN ANNA

Svenska Anna bor i Malmö och är doktorand vid Köpenhamns universitet. Hennes avhandling är inte riktigt klar när anställningen upphör så hon tar några månader på sig att avsluta den. Eftersom anställningen har upphört omfattas hon nu av svensk lagstiftning och anses enligt svenska regler som studerande och inte som arbetslös. När hon anmäler sig som arbetssökande i Sverige nekas hon att gå med i svensk a-kassa på grund av "studieavbrottet" och får nöja sig med grundersättningen på 320 kronor om dagen i stället för a-kassans 680 kronor. Om Anna dessutom har en inkomstförsäkring genom sitt svenska fackförbund uteblir även denna.

 

BYGGNADSARBETAREN BOSSE

Bosse från Malmö har åkt till Danmark för att jobba på ett bygge. Efter en tid avbryts bygget och Bosse blir uppsagd, men får ett avgångsvederlag. I Danmark räknas man inte som anställd när man har avgångsvederlag, vilket är fallet i Sverige. Han åker hem igen, men beviljas inte inträde i a-kassan. Enligt svenska regler är han inte arbetslös i Sverige. Följden blir att Bosses försäkringsperiod bryts. Även han får då nöja sig med grundersättningen och går miste om eventuell inkomstförsäkring.

 

SJUKSKÖTERSKAN CECILIA

Cecilia är svensk sjuksköterska och arbetar i Oslo. Hon omfattas då av den statliga arbetslöshetsförsäkringen i Norge. När anställningen upphör dröjer det några dagar innan hon kan återvända hem och ansöka om inträde i en svensk a-kassa. Om ett månadsskifte då passeras (exempelvis att jobbet slutar 25 mars och ansökan inkommer 2 april) bryts försäkringsperioden. Hon nekas då full a-kasseersättning eftersom medlemsvillkoret inte är uppfyllt och får ingenting från inkomstförsäkringen. Om ansökan däremot sker under samma kalendermånad som arbetslösheten inträdde uppstår inget problem, eftersom den gäller retroaktivt från första dagen i kalendermånaden.

De övriga nordiska länderna har inte detta problem. I de danska och finska a-kassorna har man åtta veckor på sig att anmäla sig efter utlandsjobb utan att perioden bryts. Den sittande socialförsäkringsutredningen har föreslagit att motsvarande regel införs i Sverige.

 

Bengt Rolfer

frilansjournalist

 

Läs också artikel om gränshinderproblemen i TCO-tidningen.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gränshinder, norden
Dagfinn Høbråten, tillträdande generalsekreterare för Nordiska ministerrådet (foto: Johannes Jansson, Norden.org) Dagfinn Høbråten, tillträdande generalsekreterare för Nordiska ministerrådet (foto: Johannes Jansson, Norden.org)

NFS fortsätter arbetet med att driva fackliga frågor på nordisk nivå, samt synliggöra det nordiska fackliga samarbetet. Som ett led i detta, höll NFS idag ett informellt möte med tillträdande generalsekreteraren för Nordiska Ministerrådet, Dagfinn Høybråten, i Oslo.

 

NFS generalsekreterare, Loa Brynjulfsdottir, lyfte på mötet fram behovet av en plattform för trepartsdialog eller samarbete med folkrörelser och medborgarorganisationer inom det officiella nordiska samarbetet.

- Trepartssamarbetet står starkt i de nordiska länderna, så det är en paradox att Nordiska Ministerrådet i princip är den enda internationella organisationen där man inte har någon form av trepartsorgan, säger Loa Brynjulfsdottir. Internationella organisationer som FN, EU, OECD och Council of Baltic Sea States har alla organ för arbetsmarknadens parter och medborgarorganisationer.

 

Loa Brynjulfsdottir menar att det officiella nordiska samarbetet skulle må bra av att ta in gräsrotsorganisationerna i samarbetet:

- Det behövs en blåslampa som sätter tryck på Nordiska ministerrådet att bli mer konkret målinriktat i sitt arbete och lösa gemensamma nordiska problem som till exempel de många gränshindren på arbetsmarknaden i Norden.

 

Facken i Norden har ett väl fungerande informellt samarbete med Nordiska ministerrådet, både genom dialog med ordförandelandet och med ministerrådssekretariatet. Arbetsmarknadens parter bjuds också in till MR-As årliga ministerrådsmöten. Detta embryo till trepartssamarbete är dock helt beroende av de olika ordförandeskapens prioriteringar och vilka personer som håller i frågorna på ministerrådssekretariatet. Genom att formalisera trepartssamarbetet blir det mindre känsligt för personalförändringar och olika ordförandeskaps intressen.

 

Dagfinn Høybråten efterträder Halldór Ásgrímsson som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet den 1 mars 2013. Høybråten, som tidigare varit ledare för Kristelig Folkeparti i Norge, har en bakgrund som både folkhälsominister och arbets- och socialminister. Under 2007 var han president för Nordiska rådet. Under sin tid som minister blev Høybråten speciellt känd för sin kamp mot tobaksrökning, som resulterade i att Norge införde den mest restriktiva tobakslagstiftningen i Norden 2004.

Läs hela inlägget »
Göran Arrius (Saco), Ewa Björling (nordisk samarbetsminister), Eva Nordmark (TCO), Karl-Petter Thorwaldsson (LO) och Loa Brynjulfsdottir (NFS) Göran Arrius (Saco), Ewa Björling (nordisk samarbetsminister), Eva Nordmark (TCO), Karl-Petter Thorwaldsson (LO) och Loa Brynjulfsdottir (NFS)

Gränshinder i Norden var temat för ett möte mellan NFS och Sveriges samarbetsminister Ewa Björling, som under 2013 leder Nordiska ministerrådet. På mötet, som ägde rum den 4 februari 2013 på UD i Stockholm, deltog NFS generalsekreterare tillsammans med ordförandena för de svenska fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco.

 

Trots att vi i Norden haft en gemensam nordisk arbetsmarknad i snart 60 år, finns det en mängd olösta gränshinder kvar. NFS arbetar aktivt för att, tillsammans med Nordiska ministerrådet, lösa gränshinder på arbetsmarknaden och förebygga att nya uppstår.

 

Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013, har Ewa Björling det övergripande ansvaret för gränshinderfrågorna i Norden. NFS uppmanade ministern att under året sätta fokus på att lösa gränshinder kopplade till arbetslöshetsförsäkringar i Norden, vilket är ett problem som drabbar många arbetstagare som flyttar eller pendlar inom Norden.

Läs hela inlägget »
Foto: Silje Bergum Kinsten (norden.org) Foto: Silje Bergum Kinsten (norden.org)

De nordiska fackliga centralorganisationerna deltar idag på ett möte med europeiska sysselsättningskommittén (European Employment Committee, EMCO) där löneutvecklingen i EU står på dagordningen. Arbetsmarknadens parter i EU är inbjudna till mötet, som är en uppföljning till kommissionens meddelande "Towards a job-rich recovery", en del av kommissionär Andors sysselsättningspaket. Där föreslår kommissionen att "Att man med full respekt för arbetsmarknadsparternas oberoende enligt fördragets artikel 152 inrättar en trepartsmekanism i EU-regi för övervakning av samt utbyte av synpunkter på löneutvecklingen i relation till produktivitet, inflation och intern efterfrågan samt arbetslöshet och inkomstskillnader." (COM(2012) 173 final).

 

NFS har samordnat de nordiska fackliga organisationernas förberedelser inför EMCO-mötet. I Norden finns det en oro för att EU-kommissionen, i strid med EU-traktaten, försöker ta en mer aktiv roll i lönebildningen. Huvudbudskapet från facken är att lönebildning är parternas ansvar på nationell nivå och att en utveckling mot en europeisk inblandning i lönebildningen undergräver nationella arbetsmarknadsmodeller, parternas roll och autonomi.

Läs hela inlägget »
Sveriges samarbetsminister, Ewa Björling (Foto: Magnus Fröderberg, Norden.org) Sveriges samarbetsminister, Ewa Björling (Foto: Magnus Fröderberg, Norden.org)

Nordiska fackliga prioriteringar blir temat för ett möte mellan NFS och Sveriges samarbetsminister Ewa Björling, som under 2013 leder Nordiska ministerrådet. På mötet den 4 februari, där NFS generalsekreterare deltar tillsammans med de svenska medlemsorganisationernas (LO, TCO, Saco) ordförande, kommer vi framförallt att lyfta upp problemen med de många gränshinder som fortfarande finns på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.

 

NFS har, inom det nordiska samarbetet, varit en starkt pådrivande kraft för att konkreta åtgärder ska tas för att undanröja gränshinder på den gemensamma arbetsmarknaden i Norden. "Den gemensamma nordiska arbetsmarknadens firar 60-årsjubileum i 2014 och då bör målet vara att kunna fira en verklig gemensam arbetsmarknad utan gränshinder," säger NFS generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir.

 

NFS arbetar på en rapport om de sociala trygghetssystemen i Norden och hur de fungerar för fackliga medlemmar som flyttar, eller pendlar, mellan de nordiska länderna. Där belyses bland annat problemen med arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, samt system vid rehabilitering, arbetsskada och funktionsnedsättning. På mötet den 4 februari kommer NFS att uppmana samarbetsministern, som är en förkämpe för att undanröja gränshinder i Norden, att sätta tänderna i gränshinder kopplade till arbetslöshetsförsäkringar i Norden.

Läs hela inlägget »

Hur ser framtidens Europa ut och vilken roll kan de nordiska länderna spela? Den 19 februari hålls ett seminarium och bokpresentation om "Nordiska vägar ut ur krisen" på Rosenbad i Stockholm.

 

Seminariet inleds av Europaminister Birgitta Ohlsson. NFS ordförande, Sture Fjäder, är en av de som kommenterar boken och deltar i en paneldebatt med bland andra Bengt Lindroth, författare och journalist, Anders Wijkman debattör, Marie Granlund (S) EU-nämnden i Riksdagen, och Kristina Persson Global Utmaning. Moderator är Göran Rosenberg.

 

Seminariet är ett samarbete mellan Föreningen Norden, Global Utmaning och Nordiska ministerrådets informationskontor.

 

Tid: 19 februari kl 9- 12:00
Från 9:00 serveras kaffe/te och tilltugg, 9:30 inleder Birgitta Ohlsson,
Plats: Rosenbad konferens, Drottninggatan 1, Stockhom
Anmälan: Seminariet är gratis, men anmälan krävs. Anmäl dig här!

 

Läs hela inlägget »
Nordiska arbetsministrar samlade på Svalbard 2012 (Foto: Norden.org) Nordiska arbetsministrar samlade på Svalbard 2012 (Foto: Norden.org)

NFS arbete under våren kommer fokusera en hel del på att påverka det officiella nordiska samarbetet. Vi har därför sammanställt information om planerna för Nordiska Ministerrådets arbete på arbetslivsområdet 2013: Nordiska ministerrådet har antagit ett fyraårigt arbetsprogram för arbetslivsområdet 2013-2016, och det svenska ordförandeskapet presenterade nyligen ett sektorprogram för arbetslivsområdet 2013.

 

NFS gjorde inspel till båda programmen, där vi framförallt lyfte fram följande områden:

  • Gränshinder på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden
  • Arbetskraftens rörlighet och social
  • Utveckling av statistik över arbetskraftens rörlighet inom och till Norden
  • Hållbart arbetsliv – psykisk arbetsmiljö och stress
  • Ungas möjligheter på arbetsmarknaden
  • Jämställdhet

 

Nordiska ministerrådets 4-åriga arbetsprogram för arbetslivsområdet 2013-2016

 

Nordiska ministerrådets arbetsprogram för arbetslivsområdet 2013-2016 är mycket brett och når över många viktiga samarbetsområden på arbetslivsområdet i Norden. NFS påpekade dock i kommentarer till det ursprungliga förslaget till program att det saknas en tydligare nordisk dimension i programmet med förslag på gemensamma nordiska lösningar och konkreta mål för det nordiska samarbetet. De konkreta målen hade framförallt behövts för att lösa de många gränshindren på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.

 

Glädjande nog har Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) tagit in NFS förslag kring psykisk arbetsmiljö och stress. På arbetsmiljöområdet blir det allt viktigare att både lyfta fram den fysiska och den psykiska arbetsmiljön. Här har NMR satt fokus på de "nya" utmaningar i arbetsmiljön som ett högre tempo på arbetsmarknaden ger upphov till, såsom stressrelaterade symptom och en ständig tillgänglighet och därmed brist på återhämtning.

 

Kampen mot social dumpning och diskriminering på den nordiska arbetsmarknaden finns med som en egen punkt i arbetsprogrammet. MR-A har där tagit fasta på NFS förslag om bättre koordinering mellan relevanta myndigheter i de nordiska länderna, i syfte att bekämpa social dumpning. Den bristande översikten över arbetskraftens rörlighet är dock ett stort problem som inte tas upp.

 

Svenska ordförandeskapets sektorprogram för arbetslivsområdet 2013

 

Sektorprogrammet för arbetslivsområdet under det svenska ordförandeskapet fokuserar på Ett inkluderande arbetsliv med fokus på unga. NFS gjorde inspel till sektorprogrammet i slutet av augusti.

 

Ungas situation på arbetsmarknaden kommer vara ett övergripande tema under Sveriges ordförandeskap. Under ordförandeskapet anordnas därför ett jobbtoppmöte om unga som ska äga rum i Stockholm den 16 maj. Särskilt fokus kommer också läggas på:

  • Ungas arbetsmiljö.
  • Integrationen på arbetsmarknaden för utrikes födda.
  • Gränshinderarbetet.
Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.