2012 > 10

Finlands samarbetsminister Alexander Stubb på väg upp i talarstolen. Bild: Benjamin Suomela - norden.org Finlands samarbetsminister Alexander Stubb på väg upp i talarstolen. Bild: Benjamin Suomela - norden.org

Under onsdagsmorgonen debatterade Nordiska rådets 64:e session gränshinder. Det var tydligt att debatten engagerade många, och mötesordförande fick flera gånger be talarna att hålla sig kort för att mötet skulle kunna hålla tiden. Debatten gällde gränshinderarbetet i stort, men också de 17 förslag för att lösa gränshinder som presidiet lagt fram.

 

Dessa förslag behandlade bland annat rätten att rösta, en nordisk konvention om partnerskap, att EG-direktiv i de nordiska länderna ska likriktas ex. angående byggregler, att möjligheten till praktikplatser ska öppnas, att rehabiliteringsinsatser ska koordineras mellan länderna, m.m.

 

Flera ministrar och parlamentariker ondgjorde sig över att i takt med att gränshinder avlägsnas, så tillkommer lika många eller kanske fler. Debatten innehöll många konkreta problem och förslag på lösningar. Alexander Stubb, Finlands samarbetsminister, framförde förslaget att statsministrarna till 2013 års session ska lägga fram en deklaration om gränshinder, för att på så sätt öka farten i debatten. Förslaget mötte gillande från flera håll, bland annat från Cristina Husmark Pehrsson, vice ordförande i Nordiska Rådets svenska delegation.

 

The Nordic countries - even cooler than you think

Flera talare menade också att Norden och nordiska frågor numera syns alltmer i debatten, vilket är bra för det nordiska samarbetet. Norden har blivit coolt, och Finlands samarbetsminister föreslog skämtsamt en ny slogan: "The Nordic countries – even cooler than you think".Att Norden och nordiska frågor uppmärksammas understryker också hur viktigt det är att Norden undanröjer de gränshinder som finns. Ewa Björling, Sveriges samarbetsminister, påminde om varför det är viktigt att avskaffa gränshinder – för att värna hela Nordens konkurrenskraft.

 

Inofficiellt världsrekord i omorganisering

Ett annat förslag som skulle beslutas om, gäller den gränshinderombudsman som S-gruppen fört fram. Flera talare upprepade förslaget, men Gränshinderforums ordförande Ole Norrback varnade för flera omorganiseringar. Han menade att det nordiska samarbetet troligen har det inofficiella världsrekordet i omorganiseringar. Istället är det mer och tydligare politisk styrning som behövs, och då inte bara att vänta ytterligare ett år på ytterligare en deklaration från statsministrarna, utan tydlig politisk styrning varje dag på alla våra regeringskanslier. Tydligen satte han fingret på en öm punkt, för genast kom inlägg om svårigheterna i att få andra departement att lyssna på samarbetsministrarna, och prioritera gränshinderfrågorna.

 

Beslut

Sessionen godkände presidiets 17 förslag. Vidare godkände man förslaget om en ombudsmannainstans på nordisk nivå. För exakt innehåll i förslagen, hänvisas till Nordiska rådets egen dokumentation, och protokollet från sessionen, som läggs upp på norden.org.

 

Slutligen avslutar vi med ett citat från Ole Norrback, Gränshinderforums ordförande: "Bästa politiker. Använd makten när ni har den."

Läs hela inlägget »
Bild: Magnus Fröderberg - norden.org Bild: Magnus Fröderberg - norden.org

Under tisdagen inleddes Nordiska Rådets 64:e session med statsministerdebatt. De flesta nordiska länder var representerade genom sina statsministrar. Jens Stoltenberg uteblev dock på grund av förhinder i sista minuten. Inte mindre än 3/8 av statsministerpanelen var kvinnor, Helle Thorning-Schmidt från Danmark, Jóhanna Sigurðardóttir från Island, och Camilla Gunell från Åland.

 

Livad debatt om ungdomsarbetslöshet

Tvärt emot mina förväntningar, blev debatten under statsministrarnas toppmöte både livlig och intressant. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt fick flera skarpa frågor från parlamentarikerna i rådet kring Sveriges höga ungdomsarbetslöshet, och om det verkligen var rätt att Sverige fick lita till god ekonomisk tillväxt i sitt grannland Norge för att de unga skulle få jobb. Norge, Danmark och Finland har alla någon form av ungdomsgaranti, men Sverige har ännu inte infört något liknande. Reinfeldt svarade att arbetslösheten bland ungdomar i Sverige varit hög under de senaste 20 åren, och att problemet stod att finna i utbildningssystemet snarare än på arbetsmarknaden i sig, därför jobbar den svenska regeringen aktivt med utbildningspolitiken för att förbättra skolan. Han tillade också att han hoppades att de svenska ungdomarna var välkomna till Norge, annars fick väl Norge hitta på regler som stänger dem ute. Norges utrikesminister Espen Barth Eide försäkrade att Sverige gärna fick sända fler ungdomar, och att de var mycket välkomna. Han tillade också att i och med EES-avtalet är naturligtvis ungdomar från hela Europa också välkomna till Norge för att arbeta, då de också omfattas av EES-avtalet.

 

Grönlandsfrågan – social dumpning eller ekonomisk utveckling?

En brännande fråga på den nordiska agendan just nu är Grönland och utvinningsindustrin. Ur ett fackligt perspektiv var det därför extra intressant att lyssna på Jens B. Frederiksen för Grönlands regering. Han talade om att Grönlands regering arbetar för att Grönland ska bli ekonomiskt självständigt, och att de gör det genom att ta tillvara på Grönlands potential inom energi och mineralproduktion. Under debatten ställdes flera frågor kring det lagförslag som diskuteras på Grönland, storskala-loven, och om den kommer leda till social dumpning när utländska arbetare tvingas arbeta för löner långt under nivåerna i de grönländska kollektivavtalen. Också Danmarks ansvar för den grönländska arbetskraftsinvandringen togs upp. Frederiksen replikerade att lagförslaget är långt mer nyanserat och att man även tar hänsyn till arbetstagarens andra förmåner, inte bara inkomsten. Han menade att lagförslaget inte kommer att leda till social dumpning och tillade att den vidare debatten kommer att föras på Grönland. Thorning-Schmidt lät lättad när hon i sin tur svarade att Danmarks regering inte kommer att lägga sig i det grönländska lagförslaget, den processen ska skötas av självstyret på Grönland och således ska förslaget debatteras och beslutas av det grönländska folket.

 

Gränshinder och andra aktuella frågor

Det är få debatter på nordisk nivå, där inte gränshinder nämns, så inte heller på toppmötet. En parlamentariker saknade konkreta åtgärder för att lösa gränshinder på nordisk nivå. Danmarks statsminister Thorning-Schmidt underströk tydligt att Danmarks regering är hängivna i arbetet mot gränshinder. Det är tydligt att den danska regeringen ser gränshinder som en av de viktigaste frågorna på nordisk nivå, och det bådar gott för gränshinderarbetet.

 

Flera andra, aktuella, politiska frågor debatterades. Bland annat frågan om vinster i välfärden och privatiseringar av välfärdstjänster, som är ett kontroversiellt ämne i mer eller mindre alla de nordiska länderna. Islands statsminister Sigurðardóttir inledde sitt anförande med att berätta om hur Island under sitt stålbad för att komma ur krisen, värnade om välfärden, men också att de var tvungna att ta svåra beslut och prioritera även inom välfärden för att få landet på rätt köl. Finlands statsminister Jyrki Katainen problematiserade den demografiska utvecklingen i Norden, med en allt åldrande befolkning. Flera nickade igenkännande när han beskrev demografins utmaningar för välfärdssamhället. Statsministrarna var alla överens om att den nordiska modellen innebär just ett välfärdssamhälle, men flera var också noga med att påpeka att varje land måste anpassa modellen till sin situation och sina utmaningar, och att det som fungerar i ett land inte automatiskt också fungerar i ett annat.

 

Färöarna beskylldes för att ha infört plattskatt, men Kaj Leo Johannesen tillbakavisade detta och förklarade att man sett över sitt skattesystem och infört trappsteg för tre olika skattesatser. Motivet var att Färöarna ville vara mer konkurrenskraftiga gällande arbetskraften, och han menade, lite skämtsamt men ändå, att fler nordiska länder hade skäl att se över sina skattesystem.

 

Även miljöfrågor berördes under debatten. Ålands Camilla Gunell tackade särskilt för att svenska fritidsbåtar snart inte längre tillåts att tömma ut sitt avfall direkt i det känsliga Östersjön, och hon efterlyste en större nordisk harmonisering i regelverk och lagstiftning, till exempel gällande fisket, just för att rädda vårt känsliga innanhav. Åland satsar också på att bli 100% självförsörjande på el, genom en utbyggd vindkraft. Gunell avslutade med en vädjan om att Norden tillsammans ska gå i bräschen för grön tillväxt och hållbar utveckling, och stärka vårt redan gröna varumärke.

 

Temat för debatten var "Utmaningar för den nordiska välfärdsmodellen", en sammanfattning av statsministrarnas inlägg finns på norden.org.

Läs hela inlägget »
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (Foto: Magnus Frderberg/norden.org ) Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (Foto: Magnus Frderberg/norden.org )

Sveriges statsminister presenterade programmet för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 på Nordiska rådets session under tisdagen. Under huvudtemat Den nordiska modellen i en ny tid, kommer Sverige under sitt ordförandeår att prioritera:

  • Ungdomsarbetslösheten, som blir temat för jobbtoppmötet i maj
  • Stärkt konkurrenskraft - genom innovation och näringspolitik
  • Ett hållbart samhälle
  • De demografiska utmaningarna

Ungdomsarbetslöshet

Svenska ordförandeskapet vill stärka den fria nordiska rörligheten och den gemensamma arbetsmarknaden genom att undanröja gränshinder. Detta kan i sin tur också bidra till att bryta "utanförskapet" som svenska regeringen kallar arbetslösheten.

 

Under rubriken "Fler unga i arbete i Norden" vill Sverige under 2013 genomföra ett brett utbyte av erfarenheter mellan de nordiska länderna om metoder för att underlätta ungdomars väg in i arbetslivet. En genomlysning kommer att göras av ländernas åtgärder inom skatte-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Detta är också temat för det jobbtoppmöte som samlar statsministrarna från de nordiska länderna och ungdomsorganisationer, arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer i maj 2013.

 

Situationen på den nordiska arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund kommer att lyftas fram särskilt under ordförandeåret. Hit hör också frågan om kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk utbildning och bedömning av utländsk avslutad högskoleutbildning.

 

Jämställdhet i arbetslivet kommer också att finnas med som ett tema under ordförandeåret. Här avser man särskilt belysa vilka ekonomiska konsekvenser ett ojämställt arbetsliv kan få på individ- och familjenivå.

 

Stärkt konkurrenskraft

Innovation är samlingsbegreppet som används i ordförandeprogrammet för det breda näringspolitiska och samhälleliga nytänkande som ska säkra konkurrenskraften och den nordiska modellen.

 

Att Sverige här satsar på gruvnäringen som fokusområde har kritiserats av många inom det nordiska samarbetet, som menar att gruvnäringen inte har en tydlig nordisk dimension utan är ett svenskt särintresse. En stor del av den nordiska prioriteringsbudgeten går till samarbetsprojektet NordMin under tre år.

 

Ett hållbart samhälle

Ett nytt nordiskt styrdokument för hållbar utveckling kommer att träda i kraft 2013 och ska utgöra en övergripande ram för det tvärsektoriella samarbetet mellan ministerråden på hållbarhetsområdet. Ordförandeprogrammet konstaterar att den nordiska välfärdsmodellen måste vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Den måste bygga på livskraftiga ekosystem, hållbar konsumtion och produktion, forskning, utbildning och innovation.

 

Demografiska utmaningar

Ett nytt nordiskt samarbetsprogram inom arbetslivsområdet, som NFS gjort inspel till, kommer att börja gälla under 2013. Det kommer att fokusera både på den demografiska utvecklingen och på de långsiktiga utmaningar som följer av globaliseringen.

 

Sektorsamarbete och ny prioriteringsbudget

Sveriges ordförandeskap vill främja samarbetet över sektorsgränserna i Nordiska ministerrådet för att kunna fokusera på strategiska områden och göra politiska prioriteringar. Detta är en välbehövlig utveckling, då de olika ministerråden ofta jobbar med olika aspekter av samma frågor, som till exempel ungdomsarbetslösheten, utan att samråda med varandra eller samarbeta.

 

En nyhet på budgetfronten i och med det svenska ordförandeskapet, är att globaliseringsposten och ordförandeposten slås ihop till en gemensam prioriteringsbudget. Den olyckliga konsekvensen av detta är att medborgarorganisationer inte längre kommer kunna ansöka om medel för mindre projekt och konferenser.

 

Viktiga möten och evenemang under ordförandeåret

  • Jobbtoppmöte med fokus på ungdomsarbetslöshet
  • Informellt ministermöte inom integrationsområdet
  • Konferens om kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk utbildning och bedömning av utländsk avslutad högskoleutbildning
  • Seminarium om FNs barnkonvention med fokus på kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att stärka den nordiska tillämpningen av konventionen
  • Konferens om Nordens framtida näringspolitikInformellt ministermöte om gränshinder på byggområdet
  • Nordiska ministerrådets femte konferens om hållbar utveckling, där man vill visa sambandet mellan hållbar utveckling och den nordiska sociala modellen
  • Konferens om den nordiska socialförsäkringsmodellen.EU-ministermöte på temat Norden-EU.
Läs hela inlägget »
Johan Strang, Helsinki universitet Johan Strang, Helsinki universitet

När Nordiska rådet nu firar 60-årsjubileum, lanserar man en jubileumsbok med visioner för det framtida nordiska samarbetet. Nordiska Gemenskaper, skriven av Johan Strang vid Centrum för Norden-studier vid Helsingfors universitet (CENS), presenterades på en paneldebatt i Helsingfors idag. Och det är nya och delvis banbrytande tankar han levererar.

 

Strang föreslår att de nordiska länderna, istället för den rigida ministerrådsstrukturen, bildar gemenskaper för viktiga nordiska politikområden som utrikes- och försvarspolitik, miljö, välfärd, energi och forskning. En gemenskap skulle baseras på avtal mellan länderna och ledas av ett ministerråd, medan Nordiska rådet skulle bilda utskott för varje gemenskap.

 

En nordisk gemenskap skulle vara en slags mellanväg mellan nuläget och förslaget om en nordisk förbundsstat, förklarar Strang. –Det skulle vara ett flexibelt och målinriktat ministersamarbete i kombination med en folklig förankring. Ett samarbete som fokuserar på konkreta och synliga resultat och bedrivs i nya och flexibla former kan ge det nordiska samarbetet en ny guldålder, menar Johan Strang.

 

Nordiska Forum

Folkrörelserna och medborgarorganisationerna kan vara en lösning på problemet med det demokratiska underskottet i det nordiska samarbetet. Det officiella nordiska samarbetet bör därför utnyttja denna potential genom att involvera t ex Föreningarna Norden och NFS mer i det politiska arbetet.

För att åstadkomma en samhällelig debatt behövs olika slags nordiska debattforum. Modellen för Johan Strangs Nordiska Forum har tagit inspiration från den svenska organisationen Folk & Försvars, som ordnar debatter, seminarier, konferenser, studieresor och utbildning för olika målgrupper från skolelever till journalister.

 

Organisationernas Nordiska Råd

NFS generalsekreterare, Loa Brynjulfsdottir, deltog på seminariet där Nordiska Gemenskaper presenterades och lyfte fram behovet av en bättre koppling mellan det folkligt förankrade organisationssamarbetet i Norden och det officiella nordiska samarbetet. De nordiska facken har fått tillgång till det officiella samarbetet genom hårt och enträget arbete. Det skulle dock behövas en mer formell plattform för folkrörelser i Norden, till exempel ett Organisationernas Nordiska Råd, som skulle kunna sätta ett välbehövligt tryck på det officiella nordiska samarbetet att lösa nordiska problem som gränshinder.

Läs hela inlägget »

Inför Nordiska Rådets 64:e session i Helsingfors arrangerade Pohjola-Norden, finska Föreningen Norden, ett välbesökt halvdagsseminarium om "Arbete och arbetskraft i Norden".

 

Seminariet var välbesökt, 700 deltagare slöt upp för att lära sig mer om statistik och trender på den nordiska arbetsmarknaden. Talarlistan var både lång och tung, med både statsminister Jyrki Katainen, hans statsrådskollega arbetsmarknadsminister Lauri Ihalainen, Direktör Sari Baldauf från Stiftelsen Tukikummit, och inspirerande Christina Dahlblom från Dahlblom & Sparks Oy. Vi fick höra mer om bl a Finlands ungdomsgaranti, Danmarks flexicurity 2.0, och om 80-talisternas, generation Y, intåg på arbetsmarknaden.

 

Skillnader i Norden

Generaldirektör Juhana Vartiainen från VATT, som tidigare varit på svenska Konjunkturinstitutet, jämförde och åskådliggjorde skillnaderna på de nordiska arbetsmarknaderna, och arbetsmarknadsminister Ihalainen var inne på samma ämne. Finlands största problem är att arbetskraften långsamt minskar, medans den i Sverige ökar något. Norge och Sverige står rustade inför de demografiska förändringarna med stora pensionsavgångar, till stor del på grund av invandringen till länderna. Finland och Sverige har problem med en stor ungdomsarbetslöshet, i Danmark men även Norge ser det mycket bättre ut bland ungdomarna. Även bland äldre är det stora skillnader mellan de nordiska länderna, Sverige och Norge har en relativt hög sysselsättning bland äldre, medans Finland och Danmark kommer betydligt sämre ut. Arbetsmarknadsminister Ihalainen påpekade också att arbetslösheten i Finland blir allt manligare, och bland de sysselsatta stiger andelen kvinnor. Det är ett problem i vardanda och något att hålla ögonen på, även för de andra nordiska länderna!

Läs hela inlägget »
Finlands riksdag Eduskunta, där Nordiska Rådets session äger rum Finlands riksdag Eduskunta, där Nordiska Rådets session äger rum

Välfärdsstatens utmaningar behandlas i många olika sammanhang under Nordiska rådets session som inleds på måndag, då nordiska parlamentariker och ministrar samlas i Helsingfors. Även NFS deltar på sessionen.

 

Nordiska rådet har till sitt 60-årsjubileum beställt en debattbok där utrikes- och försvarspolitiken får särskild uppmärksamhet. Författaren Johan Strang (Centrum för Norden-studier, CENS) ger i boken Nordiska gemenskaper, en vision för samarbetet förslag på hur det framtida nordiska samarbetet kunde omorganiseras på högsta politiska nivå. Strang presenterar sina slutsatser för NFS styrelse vid dess sammanträde i Helsingfors den 20 november.

 

Under det nordiska toppmötet om välfärdsstatens utmaningar som inleder sessionen på tisdagen diskuterar de nordiska statsministrarna och Nordiska rådet en rad utmaningar som de nordiska välfärdsstaterna står inför. Ökad invandring ses som en dellösning på arbetskraftsbristen, och toppmötet går bland annat in på beredskapen att hantera den ökade migrationen.

 

Den rekordhöga ungdomsarbetslösheten i Norden lyfts upp vid seminariet En hållbar välfärdsstat - ska de unga betala priset för krisen? på onsdagen. I Norden är 5–10 procent av de unga i åldern 15–24 varken aktiverade i studier eller jobb. Mellan två och tre procent är helt utanför arbetslivet och lyfter förtidspension. Samtidigt söker sig tusentals unga sydeuropéer mot Norden i hopp om studier och bättre jobbmöjligheter.

Läs hela inlägget »
Etiketter: nordisk råd

Grönländska landsstyret, Naalakkersuisut, har lagt fram ett lagförslag som ska reglera förhållandena vid anläggning av storskaliga utvinningsprojekt på Grönland. I förslaget öppnas det upp för att företag inom utvinningsindustrin inte ska behöva följa grönländska kollektivavtal när de importerar arbetskraft utifrån till Grönland. Ren social dumpning, med andra ord.

 

Utvinning av järnmalm och andra naturresurser på Grönland ger upphov till en grundläggande principdiskussion om den nordiska kollektivavtalsmodellen som hela den fackliga rörelsen i Norden bör engagera sig i. NFS har tidigare uppmanat landsstyret att se till så att alla människor på den grönländska arbetsmarknaden behandlas lika – oavsett var de kommer ifrån – och att stå upp för kollektivavtalsmodellen.

 

Både grönländska landsorganisationen SIK och arbetsgivarorganisationen GA har protesterat mot lagförslaget. Arbetsgivarna är oroliga för de lokala företagens konkurrenskraft när villkoren blir olika för olika företag på Grönland.

 

De utvinningsprojekt som är aktuella nu är dels företaget London Minings gruvprojekt i närheten av Nuuk och dels ett vattenkraftverk vid Maniitsoq, som ska producera energi till ett aluminiumsmältverk som Alcoa vill bygga. I projekten ska det användas utländsk arbetskraft i storleksordningen 2000 personer. I London Minings fall finns det starka kinesiska intressen i företaget och man kan räkna med att det blir kinesisk arbetskraft som importeras till Grönland.

 

Enligt lagförslaget skulle de utländska arbetarna kunna anställas på kinesiska villkor, men minst få en lön om 80 danska kronor i timmen, vilket är den lägsta lönen på Grönland. Däremot skulle företagen få rätt att ta betalt för resor, transporter, logi och andra saker av arbetarna. I praktiken innebär det att gruvarbetarnas ersättning kan bli mycket låg, kring 30 kronor i timmen, enligt grönländska SIK.

 

Lagprocessen pågår för närvarande i det Grönländska landstinget.

 

Flera länkar:

 

Artikel i Arbetet

Miljö & Klima

Läs hela inlägget »
Elin Björg Jónsdóttir, BSRB, och Gylfi Arnbjörnsson, ASÍ (Bild: ASÌ) Elin Björg Jónsdóttir, BSRB, och Gylfi Arnbjörnsson, ASÍ (Bild: ASÌ)

Båda de isländska centralorganisationerna, BSRB och ASI, höll sina kongresser under oktober månad. NFS deltog på båda kongresserna.

 

Tjänstemannaorganisationen BSRB firade sitt 70-årsjubileum och höll kongress 10-12 oktober 2012. Kongressen fokuserade på en framtid byggd på jämlikhet och välfärd. Jämställdhetsfrågorna och det oförklarade lönegapet mellan män och kvinnor stod högt på dagordningen och både Islands statsminister Jóhanna Sigurdardóttir, som öppningstalade, och BSRB-ledaren Elín Björg Jónsdóttir poängterade att löneskillnaderna är helt oacceptabla. EU-frågorna lyste dock med sin frånvaro på kongressen, trots att Island nu förhandlar om medlemskap i EU.

 

Isländska landsorganisationen ASÍ höll kongress i Reykjavik den 17-19 oktober. Under mottot "Prioritering av sysselsättning och välfärd", diskuterade kongressen bostadsfrågor, pensionsfrågor, arbetsmarknadspolitik och avtalsfrågor. EU-frågorna debatterades också och kongressen underströk vikten av att EU-förhandlingarna måste slutföras så snart som med målsättningen att uppnå ett så bra anslutningsavtal som möjligt, som folket sedan får rösta om.

 

Både ASÍs ordförande Gylfi Arnbjörnsson och BSRBs ordförande Elín Björg Jónsdóttir blev omvalda av respektive kongress. Båda hade motkandidater men segrade överlägset. Grattis, Gylfi och Elín Björg!

Läs hela inlägget »
Etiketter: asi, bsrb, island, kongress
Från Europafackets styrelsemöte den 17 oktober. Bilden tillhör EFS. Från Europafackets styrelsemöte den 17 oktober. Bilden tillhör EFS.

Under sitt styrelsemöte den 17-18 oktober diskuterade Europafacket en mängd aktuella frågor, såsom bankunion, arbetstidsdirektivet och EU2020-strategin. Under hela mötet hängde krisen som en skugga över frågorna. På uppmaning av de spanska fackliga organisationerna, samlades styrelsen bakom inte bara ett gemensamt uttalande men också en gemensam aktionsdag, för att rikta uppmärksamheten mot de åtstramningsåtgärder som i flera länder lett till djupare kris och recession, snarare än återhämtning. Istället för åtstramningar, efterlyser Europafacket åtgärder för hållbar tillväxt och ett socialt Europa. Återigen upprepar Europafacket att de vill ha ett socialt protokoll för den europeiska unionen.

 

Europafacket uppmanade sina organisationer att anordna aktioner, såsom seminarier, demonstrationer eller andra åtgärder, i solidaritet med de länder som står inför recession och större ekonomisk kris, den 14 november 2012.

 

Danska FTF har kongress den 14 november, och kommer då att uppmärksamma aktionsdagen.

 

Deklarationen "ETUC day of action and solidarity for a Social Compact for Europe" finns att läsa på Europafackets hemsida.

Läs hela inlägget »
Etiketter: europafacket, finanskris
Wanja Lundby-Wedin avtackas av EFS generalsekreterare Bernadette Ségol. Wanja Lundby-Wedin avtackas av EFS generalsekreterare Bernadette Ségol.

Europafacket avslutade sin mötesdag den 17 oktober med att avtacka 4 styrelseledamöter som av olika anledningar lämnar organisationen. En av dem, förre styrelseledamoten men också förre ordförande för EFS, var svenska Wanja Lundby-Wedin, som också fick en personlig minnestavla som gåva för sina imponerande 18 år som aktiv inom Europafacket. Stort tack, Wanja!

 

Lundby-Wedin fortsätter vara engagerad, numera i styrelsen för FairTrade International.

Läs hela inlägget »
BASTUN Moskva

Det fackliga Österjönätvärket BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network) höll sitt första möte under det ryska ordförandeskapet den 9-10 oktober i Moskva.

 

Nätverket godkände programmet för det ryska ordförandeskapet som präglas av ILO och Decent Work samt arbetskraftens rörlighet i Östersjöregionen.

 

Själva mötet koncentrerade sig på ILO-frågor och inbjudna gäster var bland annat Kari Tapiola, Trine Lise Sundes samt Sergejus Glovackas. Utvecklingen i centrala Asien väcker oro och det finns nya neoliberala tendenser i många länder i regionen. Men inte häller facket i länderna kring Östersjön har det lätt med låg organisationsgrad och en socialdialog som påminner mer om en monolog. Även arbetsgivarnas ändrade attityder gentemot ILO debatterades flitigt.

 

Under en intensiv debatt kom man fram till att facket måste öka samarbetet när det gäller ILO-frågor och att inte låta ett system som har fungerat i nästan hundra år kollapsa.

 

Estlands fackliga centralorganisations ordförande Harri Taliga gav en lägesrapport angående den Baltiska organiseringsakademin BOA, som började sin verksamhet i våras. Man ser redan de första positiva resultaten i form av nya medlemmar som har rekryterats i olika branscher såsom transport, metall och tjänstesektoren.

 

Nätvärket stödde även BASTUNs medverkan som observatör i Baltic Sea Labour Forum. Forumet kommer att anordna en rondabordskonferens i Hamburg den 15 november där alla NFS medlemsorganisationer är välkomna att delta. Konferensen kommer att fokusera på ungdomsarbetslöshet och arbetskraftens rörlighet i Östersjöområdet.

 

Kontakta mika.domisch@nfs.net för mer information.

Läs hela inlägget »

Idag tillträder Guy Ryder, som ILOs generaldirektör. Som sista resa innan han tillträdde besökte Guy Ryder Nordisk Facklig Kongress i Ålesund den 18 september där han höll ett anförande om Hållbarhet i ett globalt perspektiv. Guy Ryder är den förste generaldirektören för ILO med facklig bakgrund. Ryder lyckades samla ett brett stöd för sin kandidatur både bland fackföreningar, arbetsgivare och regeringar. En samlad nordisk fackföreningsrörelse ställde sig enhälligt bakom Guy Ryders kandidatur redan i november 2011.

 

I Ålesund lyckades Maria Karlman Noleryd och Nina Isaksson från NFS att få en intervju med den blivande generaldirektören. I intervjun tackar Guy Ryder de nordiska fackföreningarna för deras stöd och om att det är möjligt att kombinera arbetstillfällen och samtidigt arbeta för att minska klimatpåverkan, för en hållbar framtid.

 

 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Följ det som händer i NFS här

Senaste nyheter

<

Gränshinderbrev

NFS och Föreningen Norden har gemensamt skickat ett brev om gränshinder till de nordiska parlamentet, inför gränshinderdebatterna 11-25 april.