580nfs1_red

Nordiska rådet 70:e session

Nordiska rådet håller sin huvudsession i vecka 44 varje år. Under sessionen samlas rådets 87 parlamentariker för att diskutera, debattera och fatta politiska beslut på nordisk nivå. Utöver parlamentarikerna är regeringsrepresentationen hög och sessionen brukar gästas av allt från stats- och arbetsmarknadsministrar till jämställdhets- och försvarsministrar. Sessionen har en bred ansats, behandlar flera politikområden och den nordiska fackliga rapportens syfte är att sammanfatta de frågor som har bäring på NFS agenda och bedöms som relevanta för NFS medlemsorganisationer. I rapporten har vi lyft frågor som t.ex. Theresa Mays besök, Nordiskt likalönecertifikat och en gemensam nordisk luftfartspolitik.

Samarbetet i Nordiska rådet regleras i huvudsak genom Helsingforsavtalet, det nordiska samarbetets grundfördrag. Partigrupperna är Mittengruppen (26), Den socialdemokratiska gruppen (23), Den konservativa gruppen (15) Nordisk grön vänster (10), Nordisk frihet (8) och partilösa (5).

Författare: Jenny Tabermann och José Pérez Johansson

Statsministrarna på plats
Vid årets toppmöte, där nordiska rådets delegater möter de nordiska statsministrarna, behandlades fred, säkerhet och demokrati under rubriken ”De nordiska ländernas förmåga att möta andra länders försök att påverka våra samhällen och demokratiska processer”. Statsministrarna pekade förvisso på flera samarbeten kring cyberförsvar för att mota antidemokratiska krafter, som t.ex. Hybridcentret i Helsingfors och det förebyggande arbetet som förekom det svenska riksdagsvalet, men målade i huvudsak upp en mycket dyster bild av vår omvärld med cyberattacker, populism och om vunna rättigheter och friheter som riskerar att rullas tillbaka. Läs mer på Nordiska ministerrådets hemsida eller i sessionens protokoll.

Oväntat besök
En vecka före sessionen kom meddelandet om ett högst oväntat besök. Det var premiärminister Theresa May som flugit in från Storbritannien för att tala vid Nordiska sessionens invigning, den del av programmet där alla nordiska statsministrar och rådets parlamentariker är närvarande. May talade om behovet av ökat samarbete med de nordiska länderna efter Brexit. Utöver själva besöket, vars motstycke saknas i Nordiska rådets moderna historia, förlänades störst uppmärksamhet åt nyheten om att Norge och Storbritannien kommit överens om att norrmän och britter fortsatt skall få bo och verka i varandras länder, även om Storbritannien ramlar ur EU utan ett avtal om den framtida relationen. Läs mer här.

EU-agendan tar allt större plats inom det nordiska samarbetet
För två år sedan kunde det rapporteras om att Nordiska rådet öppnat ett kontor i Bryssel och 2015 beslutade rådet att rekommendera Ministerrådet att screena och prioritera kommande EU-rättsakter, båda förslag med Mittengruppen som avsändare. Även i år är Mittengruppen en pådrivande aktör för ökat nordiskt EU-samarbete och upphovsman till rådets beslut om att rekommendera Ministerrådet att utreda möjligheten att införa en gemensam konsekvensbedömning som en fast praxis i sådana lagstiftningsprocesser där de nordiska länderna tillsammans implementerar en EU-rättsakt. Det slutgiltiga förslaget är ett resultat av en kompromiss i syfte att blidka t.ex. Nordisk grön vänster, som förvisso anser förslaget vara sympatiskt, men menar att sekretariatet i Köpenhamn i så fall behöver växa proportionerligt i förhållande till arbetsbörda.

Social dumping inom sjöfarten och en gemensam nordisk luftfartspolitik
Under rubriken arbetsmarknad debatterades arbetsvillkoren inom sjö- och luftfarten. För sjöfartens del handlar det om en norsk konflikt under uppsegling kring omflaggning av fartyg, en åtgärd som skulle göra det möjligt att dumpa arbetsvillkor och som dessutom skulle kunna leda till ett ”race to the bottom” ifall andra länder i Norden skulle följa i samma kölvatten. Rådet antog förslaget och uppmanar Nordiska ministerrådet och regeringarna att aktivt arbeta mot social dumping inom sjöfarten. Samma stöd fick inte förslaget om att regeringarna tillsammans med parterna i Norden skall utforma en gemensam nordisk luftfartspolitisk för nordisk koordinering inom EU, som istället röstades ned. Därmed kan det framstå som att Nordiska rådets politiker stödjer sjöfolk i sin strävan efter goda arbetsvillkor, men inte piloter och kabinpersonal, vilket ledde till en het debatt i rådet. Både Arbeidsliv i Norden och Sjömannen har rapporterat om dessa frågor.

Likalönecertikat enligt isländskt snitt
Likalönecertifikatet på Island har under några år varit en het fråga och rönt internationell uppmärksamhet. Certifikatet har nu landat på Nordiska rådets bord som, efter ett initiativ från socialdemokraterna och med några reservationer, togs väl emot av sessionen och vilket NFS har rapporterat om här. Initiativet uppmanar ministerrådet och de nordiska regeringarna att i samarbete med arbetsmarknadens parter (1) överväga möjligheten att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönscertifikat, (2) aktivt arbeta för en mer jämställd arbetsmarknad genom minskad könssegregation på arbetsmarknaden och (3) arbeta för heltid som norm på hela arbetsmarknaden. Jämställdhet är förövrigt en viktig fråga, inte bara för Nordiska rådet och NFS, utan också för Nordiska ministerrådet som genom Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren presenterade programmet för det nordiska jämställdhetssamarbetet (2019-2022) där fokus är framtidens arbetsliv och tillväxt; välfärd, hälsa och livskvalitet; makt och inflytande samt jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter.

Arbetet med gränshinder fortsätter
Trots mycket arbete för att förebygga gränshinder mellan de nordiska länderna, finns det fortfarande mycket kvar att göra för att avveckla redan existerande hinder. Den finska delegationen har därför lagt fram ett förslag om att grunda nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nordiska länderna som bottnar i den modell som idag används i Finland för att bearbeta gränshinder. Efter behandling i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden stod förslaget uppdaterat med fokus på den nationella autonomin för att lösa frågan. Anmärkningsvärt ur ett fackligt perspektiv är Juha Eerolas (Nordisk Frihet) kommentar gällande de fackliga organisationernas roll i arbetet mot gränshinder. Protokollet för diskussionen finns tillgänglig på Nordiska rådets hemsida.

Norden – en digital frontlöpare
Nordiska ministerrådet har, genom ministerrådet MR-DIGITAL, fortsatt högt fokus på samarbetet kring digitaliseringsfrågor och samarbetsminister Anne Berner från Finland presenterade dess prioriteringar: Utvidgandet av 5G i Norden och användningen av artificiell intelligens. De prioriterade insatserna inom digitaliseringen är ett nordiskt-baltiskt samarbete för att ”införa ömsesidigt erkännande av elektronisk identifikation i hela området”, ett så kallat E-ID, utvecklingen av artificiell intelligens med hänsyn till digital integritet och utvecklandet och testandet av 5G, ett initiativ som lanserades av statsministrarna på toppmötet i våras när de möttes på Ulvön vid svenska Höga Kusten. Syftet är att göra Norden och Baltikum till en digital frontlöpare.

Högre utbildning och forskningssamarbete
I syfte att göra Norden än mer integrerat och finna gemensamma lösningar på globala utmaningar, såsom klimatförändringar och digitalisering, har rådets utskott för kunskap och kultur lagt fram ett förslag som uppfordrar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna för ett nordiskt doktorandprogram (Nordic PhD programme). Förslaget, som är inspirerat av Nordic Master Programme, röstades igenom av en enhällig kammare.

Island tar över ordförandeklubban
Nordiska rådets session är också tidpunkten för när det kommande ordförandeskapet beskriver sin linje för nästa år. Således tog Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, Sveriges och Stefan Löfvéns efterträdare, ordet och presenterade ordförandeprogrammet för året 2019. Programmet, som har rubriken Goda genvägar (eller Gagnvegir góðir) från den 1000 år gamla eddadikten Hávamál, pekar ut tre områden som kommer att prioriteras under det kommande året: De unga i Norden, hållbar turism och havet. Dessutom kommer teman som jämlikhet, hållbar utveckling, digitalisering och innovation fortsättningsvis ligga högt på den nordiska agendan. Det isländska ordförandeskapsprogrammet är det första programmet att fullt ut integrera sina prioriteringar inom ramarna för Agenda 2030.

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter