Den nordiska modellen formar framtiden

”Den nordiska modellen utmanas.” Citatet kommer från Nordiska ministerrådet för arbetsliv i samband med att ministerrådet hösten 2014 beställde en utredning av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Rapporten är nu klar och i morgon besöker utredaren Poul Nielson, tidigare EU-kommissionär och dansk minister, Helsingfors och ordföranden för ministerrådet för arbetsliv, justitie- och arbetsminister Jari Lindström, för att överräcka den färdigställda utredningen.

I den nordiska fackföreningsrörelsen håller vi med om att det finns utmaningar för modellen. Vi välkomnade därför initiativet. Vi är också tillfreds med att arbetsmarknadsorganisationerna involverats i utredningen, ett viktigt grundlag för den nordiska modellen.

Den nordiska modellen bygger på en lång tradition med starka självständiga organisationer. Den vilar på principen att det i första hand är vi som, genom förhandlingar och kollektivavtal, kommer överens om spelregler och villkor för arbetsmarknaden. Modellen kan ställas i motsats till andra samhällsmodeller där arbetsmarknaden främst regleras genom lag. I Norden är omfattningen av sådan lagstiftning relativt begränsad. Här är det kollektivavtalen som gäller.

Detta har gjort Norden till en synnerligen framgångsrik region. Flera internationella organ, såsom OECD och World Economic Forum, har pekat på modellens flexibilitet och förmåga att hantera ekonomiska kriser samtidigt som vi har visat att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärd och ekonomisk jämlikhet.
Faktorer som försvagar arbetsmarknadsorganisationernas styrka eller kringskär kollektivavtalen kan alltså sägas underminera modellen. Följaktligen minskar konkurrenskraften samtidigt som välfärden urholkas.

Omvänt är initiativ som stärker modellen med starka självständiga arbetsmarknadsorganisationer välkomna och önskvärda. Sedan 1972 är vi på den fackliga sidan genom NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, välorganiserade och representerar 9 miljoner medlemmar. Våra finska medlemsorganisationer är FFC/SAK, STTK och Akava. Arbetsgivarna har tyvärr inte varit lika företagsamma och saknar ett nordiskt organ. Kanske för att fasta nordiska strukturer för ett fungerande och effektivt trepartssamarbete inte funnits? Därför var det glädjande när ministerrådet föreslog att just ”rollen för trepartssamtal” skulle utredas. Vi ser med spänning fram emot förslagen på detta område.

De nordiska arbetslivsministrarna uttryckte också att utredningen bland annat skulle bidra till ökat samarbete i förhållande till EU/EES, ett annat välkommet förslag.

Detta eftersom att den europeiska arbetsrätten i allt större omfattning utmanar grunderna i modellen. Genom en rad rättskällor, ibland motsägelsefulla och som dessutom har att prövas av olika domstolar med skilda jurisdiktioner, har det europeiska rättssystemet blivit allt mer komplext. Ibland krockar den fria rörligheten med strejkrätten och rätten att förhandla kollektivt, med följden att prejudikat skapas som får långtgående konsekvenser för den nordiska modellen. Det har också skett en balansförskjutning från kollektiva överenskommelser till lagstiftning. Genom implementering av europeiska förpliktelser tappar kollektivavtalsmodellen mark. Slutligen innebär detta också att domstolarna får en ökad betydelse i arbetsrätten, vilket i förlängningen minskar handlingsutrymmet för arbetsgivare och arbetstagare.

Vi förutsätter därför att Nielson föreslår en effektiv nordisk samordning, från idéstadie till implementering, av EU-direktiv och förordningar för att undgå underminering av modellen.

I allt snabbare takt ställer digitaliseringen – den fjärde industriella revolutionen – högre krav på kunskapssamhället och välfärden. Vi befinner oss mitt i den förvandlingen. Kollektivavtalen ska, utöver att fånga upp arbetslivets förändringar och rusta arbetslivet med trygga anställningar även i framtiden, också tillgodose behoven av återkommande kompetensutveckling och effektiva omställningsprogram. Detta måste kompletteras med politiska beslut och välfärdssatsningar för att vi skall kunna möta framtidens utmaningar.

Vi ser därför fram emot att utredaren föreslår konkreta åtgärder på utbildningsområdet som bidrar till att kunskapssamhället realiseras genom ett livslångt lärande och säkrar ett Norden som även i framtiden är en av världens mest konkurrenskraftiga regioner.

Magnus Gissler
Generalsekreterare, NFS - Nordens Fackliga Samorganisation

Läs artikeln även på Hufvudstadsbladets hemsida
 

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter