Facken i Tyskland stödjer grön omställning

Christian Hossbach, IG Metall Berlin-Brandenburg Christian Hossbach, IG Metall Berlin-Brandenburg

Tyskland är ett föregångsland när det gäller att satsa på förnybara energikällor. Energi och klimatförändringar har blivit ett viktigt inslag även på fackets agenda.

Det understryker Christian Hossbach på IG Metalls regionavdelning i Berlin Brandenburg.

– Vi måste bort från koldioxidsamhället. Här har facket en viktig roll att spela, inte minst på lokal nivå. Det är viktigt att företagsråden diskuterar detta och kommer med nya produktionsidéer, säger han.

Från början var det dock ingen självklarhet för det mäktiga Metallfacket att acceptera ”Energiewende”, som omställningen kallas på tyska.
– Vi är inget Greenpeace, men vi har insett att ekonomi och ekologi är två sidor av samma mynt. Det måste finnas en balans, säger Christian Hossbach.

I mångt och mycket handlar balansen om att inte ställa så hårda krav att man får de stora industrierna och de anställda emot sig. Det finns studier som hävdar att 200 000 jobb kan vara hotade av den gröna omställningen
– Om Mercedes och BMW säger ”vänta ett tag” så gör vi det, men vi måste ändå ha en framtidsinriktad diskussion och vi tar hjälp av forskare för att analysera situationen.

Stor enighet om Energiewende

Det är dock påtagligt vilken stor enighet det finns i det tyska samhället om ”Energiewende”. Det finns ett brett stöd hos allmänheten, bland de politiska partierna och hos både fack och arbetsgivare för den omvandling som nu pågår.

Till 2022 ska kärnkraften, som i dag står för 18 procent av landets elbehov, vara avvecklad. 2050 ska 80 procent av elenergin vara förnybar. Detta i sin tur kräver enorma investeringar i främst vindkraft, men även i sol- och bioenergi. Det kommer också att krävas en gigantisk utbyggnad av elnät från kusten i norr till de stora industriområdena i söder och väster och möjligheter att lagra energin.

Parallellt med avvecklingen av de gamla energislagen växer nya industrier med grön produktion och nya jobbmöjligheter fram. För IG Metall är det viktigt att de anställda även i dessa branscher får bra löner och arbetsvillkor – något som enligt Christian Hossbach inte alltid står högt i kurs hos miljögrupperna.
– Det är inte en del av deras verkighet, men vi vill ju alla överleva och därför måste vi samarbeta, säger han.

Kolgruvejobbben ”offras”

Även fackförbundet för gruv-, kemi och energisektorn, IG BCE, är positiv till energiomställningen, trots att den direkt hotar jobben i exempelvis kolgruveindustrin, där dessutom den fackliga anslutningsgraden är snudd på 100-procentig.

 – Det finns ingen återvändo, säger Hilmar Höhn på IG BCE i Berlin.

Han tar avstamp i den industriella revolutionen för 200 år sedan och menar att historien har sett flera skiften av det slag vi nu har framför oss, inte minst på energiområdet.

 – Vi vet idag inte kostnaderna för den här omställningen, vi vet inte hur lösningarna kommer att se ut eller vilka som kommer att drabbas. Men vad vi vet är att när det nya är på plats kommer kostnaderna för elproduktion att vara extremt billig. Då behöver vi varken kol, uran, plutonium eller gas, vi behöver bara solen, vågorna, jorden och vinden, säger Hilmar Höhn.

 Trots den övertygelse han nu visar upp var IG BCE det sista fackförbundet som accepterade ”Energiewende”.
– Vi var tvungna att säga till våra medlemmar att kolgruvorna kommer att stängas. Era barn kommer inte att få jobb här. Det är svårt för en fackförening, men vi kan inte rädda jobb eller säga nej till strukturomvandlingar. Däremot ska vi kämpa för att de anställda får nya anständiga jobb. Vi tänker inte lämna dem i sticket.

Enligt Hilmar Höhn är mellan 50 000 och 60 000 jobb hotade i kolgruveindustrin.
– Det är negligerbart för vår ekonomi. Vi kommer att kunna vinna mycket mer på att satsa på nya energislag.

 
Chans för tysk industri

Han medger utan omsvep att omställningen är en chans för tysk industri att ligga ett steg före omvärlden.
– I Östeuropa är man inte intresserade av den här förnyelsen, medan Kina och USA noga följer vad som är på gång här. I länder som Storbritannien och Frankrike försöker man också ställa om, men utan att släppa kärnkraften, säger han.

Samma sak kan sägas om Norden. Så hur bar sig tyskarna egentligen åt för att få denna breda samsyn?
– Vi har sedan länge haft en stark grön rörelse i Tyskland. Vi har influerats av den och sett en möjlighet till innovationer och investeringar. Vi behöver industrins styrka för att organisera det nya. Och så blir det ju billigt, solen sänder ingen faktura.

 En viktig förklaring är att det tyska folket har sagt ett klart nej till kärnkraft. Det har gjort det lättare för politikerna.
– I Tyskland finns knappast någon opposition kvar. Men visst, det är ingen enkel väg. Det tar 30-40 år och det sker inte av sig själv, säger Hilmar Höhn.
 

Fakta Energiewende

Tyskland beslutade 2011 att avveckla sin kärnkraft till 2022. Åtta kärnkraftverk stängdes av direkt efter katastrofen i Fukushima. Nio återstår att stänga. År 2050 ska 80 procent av elenergin vara förnybar. Idag uppgår den förnybara energin till 25 procent. Det finns ett brett stöd i det tyska samhället för omställningen till sol-, vind- och annan förnybar energi, men det kräver också enorma investeringar i nya anläggningar och elnät.


Bengt Rolfer
 

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter