Därför har Tyskland lägre arbetslöshet

Birgit Dietze, IG Metall Birgit Dietze, IG Metall

Arbetslösheten i Tyskland är lägre än i exempelvis Sverige, både för vuxna och ungdomar. Ett par inslag i tysk arbetsmarknads- och utbildningspolitik ses som bidragande skäl: statligt subventionerad arbetstidsförkortning i kristid – ”Kurzarbeit” – och lärlingsplatser.

– Kurzarbeit är ett bra instrument som gör att anställda kan behålla jobbet under tillfälliga svackor och att företagen sedan kan köra i gång igen direkt med kvalificerad personal, säger Birgit Dietze, arbetsrättsjurist på IG Metall.

I Tyskand är systemet med Kurzarbeit väletablerat. Det har funnits sedan 1920-talet och räddat jobbet åt tusentals tyska löntagare under tillfälliga svackor.

Även i Sverige försökte parterna inom industrin få till stånd en liknande lösning under krisen 2009, men regeringen vägrade att gå med på att skjuta till några pengar. De anställda själva fick ta hela den ekonomiska förlusten av arbetstidsförkortningen. Ändå tecknades flera lokala så kallade krisavtal, men omfattningen blev begränsad och 100 000 industrijobb försvann under krisen.

I Tyskland däremot sattes arbetstagarna på skolbänken en del av arbetstiden och staten kompenserade för den uteblivna lönen. Följden blev att tysk industri kunde behålla sin personal och köra för fullt direkt när krisen var över – därtill med medarbetare som hade en färsk utbildning med sig tillbaka till jobbet. Enligt ILO räddades 400 000 jobb i Tyskland tack vare detta system.

Birgit Dietze berättar att det enligt tysk lag finns det tre olika situationer där företagen har rätt att använda systemet med statliga subventioner i stället för att säga upp personal. Det gäller vid säsongsarbeten inom exempelvis jordbruket och byggsektorn. Det gäller också vid omstrukturering av företag då anställda kan placeras i så kallade transferföretag och utbildas med statligt stöd i stället för att bli arbetslösa.

Staten betalar en del av lönen

Men det vanligaste är just ”Kurzarbeit” i samband med tillfälliga produktionssvackor.

– Om arbetsgivaren ser att det är fråga om en tidsbegränsad situation kan man använda sig av detta. Då går staten in och betalar en del av lönen och företaget kan inte avskeda personalen, förklarar Birgit Dietze.

Arbetstiden kan minskas för hela eller en del av arbetsstyrkan med mellan 10 och 100 procent. Normalt kan detta ske under högst sex månader, men under den senaste krisen förlängdes det i omgångar till som mest 24 månader. För närvarande gäller tolv månader.

För att Kurzarbeit ska kunna införas måste det lokala företagsrådet ge sitt godkännande. Facket har dock inget inflytande enligt lag (i företagsrådet sitter representanter som valts av alla anställda, även inte fackanslutna), men på många företag sker förhandlingar mellan parterna parallellt.

Under krisen la också IG Metall fram ett åtgärdsprogram som fick brett stöd. Det innehöll bland annat utökad tidsgräns för Kurzarbeit, skrotningspremier för begagnade bilar och skattelättnader för företag som satte sina anställda i utbildning.

– Idén var att höja personalens kvalifikationer och samtidigt ha kvar deras anställning. På så sätt fick man en dubbel fördel av krisen, säger Birgit Dietze.
I vanliga fall brukar cirka 250 000 tyska arbetstagare befinna sig i Kurzarbeit.  Under 2008 och 2009 var det nästa fem gånger så många eller 1,2 miljoner.

 – Det är ett väldigt bra instrument som många gånger har bevisat sin styrka. Det är verkligen ett system jag kan rekommendera till andra länder. Men det krävs att regeringen medverkar med pengar, annars blir det inte tillräckligt, säger Birgit Dietze.

Lättare för unga få jobb

Den förhållandevis låga arbetslösheten i Tyskland innebär också att det är lättare för unga att få jobb. Enligt EU:s statistik är ungdomsarbetslösheten tre gånger lägre i Tyskland än i Sverige. En annan förklaring är det tyska lärlingssystemet, där ungdomar får arbetslivserfarenhet samtidigt som de går i skolan.

Samtidigt visar inte statistiken hela sanningen, påpekar Florian Haggenmiller på den tyska centralorganisationen DGB:s ungdomsavdelning.
– 260 000 personer befinner sig i övergång mellan utbildning och jobb och de syns inte i statistiken. Dessutom har vi 1,4 miljoner under 29 år som inte har en avslutad utbildning och 2,2 miljoner under 34 år. Det är enorma tal och det ökar, men ingen talar om detta, säger han.

Han medger dock att situationen är klart bättre än i krisländerna vid Medelhavet. I Grekland och Spanien är mer än varannan person under 25 år arbetslös. Den tyska regeringen har försökt locka spanska ungdomar att komma och praktisera i Tyskand, men det har inte blivit någon succé.

Nu planeras en stor aktionsdag i Berlin den 3 juli i samband med att EU:s arbetsmarknadsministrar möts för att diskutera ungdomsarbetslösheten. Men DGB tycker att ministrarna pratar för mycket och gör för lite. Man försöker därför samla ungdomar från hela Europa under budskapet Stop talking, act now!

Fakta Arbetslöshet

                               Totalt, april 2013      Unga, 4e kvartalet 2012

Tyskland                   5,4 %                         7,9 %
Sverige                     8,4 %                         24,1 %

 
Källa: Eurostat

Bengt Rolfer

 

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter