Social dumpning stridsfråga på Grönland

Ett hållbart arbetsliv är tillsammans med den nordiska kollektivavtalsmodellen och gränshindren de högst prioriterade frågorna på NFS agenda. I alla dessa frågor behövs en stark nordisk röst, betonade NFS ordförande Sture Fjäder när han öppnade NFS-konferensen på Grönland i slutet av april.

 

– Samarbetet inom EU har tagit över en del av det nordiska samarbetes betydelse, men jag tror på en renässans för Norden nu när stora delar av Europa har problem. Norden är världens tionde största ekonomi med 27 miljoner invånare. Den nordiska rösten i Europa måste bli starkare, sa Sture Fjäder.

Konferensens första tema var "Naturresurser, klimat, fackliga rättigheter och social dumpning" med tonvikt på vad som nu sker på Grönland.

 

NFS har tidigare uppmärksammat och stött sin medlemsorganisation SÍK:s kamp mot social dumpning i samband med planerna på mineralutvinning i stor skala på Grönland. Konferensen blev ytterligare en manifestation för fackliga rättigheter och den nordiska kollektivavtalsmodellen.

 

Förste talare var Jess G. Berthelsen, ordförande för SIK, som med drygt 13 000 medlemmar organiserar ungefär halva arbetskraften på Grönland. Han tackade för den solidaritet NFS visat och gav en bakgrund till dagens situation.

 

Det har snart gått tio år sedan politikerna på Grönland började tala om att använda utländsk arbetskraft för de storskaliga utvinningsprojekt som planeras. Men SÍK satte klackarna i marken från dag ett för att förhindra import av arbetskraft till "svältlöner".

– Det var ett hot mot den nordiska modellen och skulle bomba facket här i landet tillbaka till stenåldern, sa Jess G. Berthelsen.

 

Fackets motstånd fick gehör och en dialog med den tidigare regeringen kunde inledas.

– Vi lyckades dock inte få med oss lagstiftarna på att arbetsmarknadens parter här på Grönland skulle ha förhandlingsrätten för den utländska arbetskraften. Jag beklagar detta. Men nu har vi en ny regering och vi kommer att fortsätta kämpa för det. Våra krav är att de grönländska facken får förhandlingsrätten och att den utländska arbetskraften inte ska ha lägre lön än de minimilöner som finns i våra avtal, sa han.

 

Tyvärr lämnade den nyvalda statsministern Aleqa Hammond återbud i sista stund, så den enda politiker på plats var Ove Karl Berthelsen, minister för industri och mineralresurser i den tidigare regeringen. Han försvarade den så kallade storskalalagen som öppnar för utländsk arbetskraft och menade att den innebär acceptabla förhållanden.

– Vi har en minimilön här som är högre än i många andra länder. Och utlänningarna ska lämna Grönland efter anläggningsfasen. Då får vi massor av varaktiga jobb i produktionen, sa han.

 

Enligt den tidigare ministern är det inte alls fråga om social dumpning eller brott mot ILO:s konventioner som facket påstår. Delvis handlar de skilda synsätten om olika tolkningar av storskalalagen. Bland annat gäller det frågan om vad den utlovade minimilönen ska täcka – exempelvis om kost och logi ska ingå - samt om vilka skatteregler som ska tillämpas. Det blir nu en fråga för den nya regeringen att försöka hitta en lösning som alla parter kan ställa sig bakom.

 

Ove Karl Berthelsens presentation innehöll också bakgrundsinformation om situationen på Grönland och om de två mest aktuella projekten – ett aluminiumsmältverk på östra Grönland och en järnmalmsgruva utan för huvudstaden Nuuk. Totalt skulle dessa båda projekt sysselsätta 5600 personer i anläggningsfasen och cirka 1700 i driftsfasen.

– Samtidigt har vi ett begränsat utbud av kvalificerad arbetskraft och vi saknar erfarenhet av så här stora projekt. De flesta grönländska företag är små, bra sex av dem har fler än hundra anställda. Ekonomin går dåligt och vi behöver nya jobb, sa Ove Karl Berthelsen.

 

Facket delar uppfattningen att projekten behövs, men vidhåller att det ska handla om schyssta arbetsvillkor. Dessutom påpekar Jess G. Berthelsen att arbetslösheten på Grönland ligger på 10-11 procent. Det rör sig om cirka 3000 personer och av dem skulle åtminstone 7-800 kunna ta jobb i de här projekten, anser han.

 

Att Grönland är i stort behov av att hitta fler inkomstkällor än det idag helt dominerande fisket, som dessutom är på tillbakagång, råder det stor enighet om. Och som Anders Blaabjerg från Grönlands ekonomiska råd konstaterade på konferensen:

– Det enda realistiska alternativet som finns är att utnyttja de naturresurser som finns.

För att lyckas krävs dock att flera förutsättningar infinner sig. Exempelvis måste utbildningsnivån höjas. Fortfarande går bara hälften av de grönländska ungdomarna vidare efter "folkeskolen", vilket är klart lägre än övriga Norden. Det krävs också att fler bostäder byggs i anslutning till de stora anläggningarna.

Enligt Blaabjerg är det nödvändigt att merparten av arbetskraften hämtas utifrån under anläggningsfasen, medan det i den senare driftsfasen kan skapas massor av jobb för den grönländska arbetskraften.

 

Konferensen gästades också av Mikkel Myrup från Grönlands relativt nybildade natur- och miljöförening Avataq, som berättade att det mesta av de grönländska företagens hållbarhetsarbete bygger på frivillighet.

– Företag tycker inte om lagstiftning, de föredrar så kallad soft law som till exempel CSR-arbete och FN:s Global Compact, alltså icke juridiskt bindande regler utan straffrättsliga konsekvenser. Vi är tvungna att acceptera denna form av självreglering, eftersom det inte finns resurser att skapa ett effektivt tillsynsarbete på Grönland, sa Mikkel Myrup.

 

Detta är oroande, enligt Avataq. Risken finns att Grönland är på väg in i ett "race to the bottom" när utländska företag vill investera på ön, menade Myrup.

– Denna självreglering kan komma att leda till social oro, social dumpning och skador på natur och levande resurser. Det är en mycket svår situation. Vi måste hitta en balans mellan soft law och hard law, samtidigt som vi inte gör det oattraktivt för utländska företag att komma hit, sa Mikkel Myrup.

 

Bengt Rolfer

 

Läs också:

 

- Hållbar utveckling och social dumpning på agendan när NFS besökte Grönland

- Forskare till Grönland: Sälj er inte för billigt!

 

Kommentarer

Arkiv

Länkar

Senaste kommentarer

Senate inlägg

Etikettmoln