Ungdomsarbetslöshet och Grönland debatterades under nordiskt toppmöte

Bild: Magnus Fröderberg - norden.org Bild: Magnus Fröderberg - norden.org

Under tisdagen inleddes Nordiska Rådets 64:e session med statsministerdebatt. De flesta nordiska länder var representerade genom sina statsministrar. Jens Stoltenberg uteblev dock på grund av förhinder i sista minuten. Inte mindre än 3/8 av statsministerpanelen var kvinnor, Helle Thorning-Schmidt från Danmark, Jóhanna Sigurðardóttir från Island, och Camilla Gunell från Åland.

 

Livad debatt om ungdomsarbetslöshet

Tvärt emot mina förväntningar, blev debatten under statsministrarnas toppmöte både livlig och intressant. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt fick flera skarpa frågor från parlamentarikerna i rådet kring Sveriges höga ungdomsarbetslöshet, och om det verkligen var rätt att Sverige fick lita till god ekonomisk tillväxt i sitt grannland Norge för att de unga skulle få jobb. Norge, Danmark och Finland har alla någon form av ungdomsgaranti, men Sverige har ännu inte infört något liknande. Reinfeldt svarade att arbetslösheten bland ungdomar i Sverige varit hög under de senaste 20 åren, och att problemet stod att finna i utbildningssystemet snarare än på arbetsmarknaden i sig, därför jobbar den svenska regeringen aktivt med utbildningspolitiken för att förbättra skolan. Han tillade också att han hoppades att de svenska ungdomarna var välkomna till Norge, annars fick väl Norge hitta på regler som stänger dem ute. Norges utrikesminister Espen Barth Eide försäkrade att Sverige gärna fick sända fler ungdomar, och att de var mycket välkomna. Han tillade också att i och med EES-avtalet är naturligtvis ungdomar från hela Europa också välkomna till Norge för att arbeta, då de också omfattas av EES-avtalet.

 

Grönlandsfrågan – social dumpning eller ekonomisk utveckling?

En brännande fråga på den nordiska agendan just nu är Grönland och utvinningsindustrin. Ur ett fackligt perspektiv var det därför extra intressant att lyssna på Jens B. Frederiksen för Grönlands regering. Han talade om att Grönlands regering arbetar för att Grönland ska bli ekonomiskt självständigt, och att de gör det genom att ta tillvara på Grönlands potential inom energi och mineralproduktion. Under debatten ställdes flera frågor kring det lagförslag som diskuteras på Grönland, storskala-loven, och om den kommer leda till social dumpning när utländska arbetare tvingas arbeta för löner långt under nivåerna i de grönländska kollektivavtalen. Också Danmarks ansvar för den grönländska arbetskraftsinvandringen togs upp. Frederiksen replikerade att lagförslaget är långt mer nyanserat och att man även tar hänsyn till arbetstagarens andra förmåner, inte bara inkomsten. Han menade att lagförslaget inte kommer att leda till social dumpning och tillade att den vidare debatten kommer att föras på Grönland. Thorning-Schmidt lät lättad när hon i sin tur svarade att Danmarks regering inte kommer att lägga sig i det grönländska lagförslaget, den processen ska skötas av självstyret på Grönland och således ska förslaget debatteras och beslutas av det grönländska folket.

 

Gränshinder och andra aktuella frågor

Det är få debatter på nordisk nivå, där inte gränshinder nämns, så inte heller på toppmötet. En parlamentariker saknade konkreta åtgärder för att lösa gränshinder på nordisk nivå. Danmarks statsminister Thorning-Schmidt underströk tydligt att Danmarks regering är hängivna i arbetet mot gränshinder. Det är tydligt att den danska regeringen ser gränshinder som en av de viktigaste frågorna på nordisk nivå, och det bådar gott för gränshinderarbetet.

 

Flera andra, aktuella, politiska frågor debatterades. Bland annat frågan om vinster i välfärden och privatiseringar av välfärdstjänster, som är ett kontroversiellt ämne i mer eller mindre alla de nordiska länderna. Islands statsminister Sigurðardóttir inledde sitt anförande med att berätta om hur Island under sitt stålbad för att komma ur krisen, värnade om välfärden, men också att de var tvungna att ta svåra beslut och prioritera även inom välfärden för att få landet på rätt köl. Finlands statsminister Jyrki Katainen problematiserade den demografiska utvecklingen i Norden, med en allt åldrande befolkning. Flera nickade igenkännande när han beskrev demografins utmaningar för välfärdssamhället. Statsministrarna var alla överens om att den nordiska modellen innebär just ett välfärdssamhälle, men flera var också noga med att påpeka att varje land måste anpassa modellen till sin situation och sina utmaningar, och att det som fungerar i ett land inte automatiskt också fungerar i ett annat.

 

Färöarna beskylldes för att ha infört plattskatt, men Kaj Leo Johannesen tillbakavisade detta och förklarade att man sett över sitt skattesystem och infört trappsteg för tre olika skattesatser. Motivet var att Färöarna ville vara mer konkurrenskraftiga gällande arbetskraften, och han menade, lite skämtsamt men ändå, att fler nordiska länder hade skäl att se över sina skattesystem.

 

Även miljöfrågor berördes under debatten. Ålands Camilla Gunell tackade särskilt för att svenska fritidsbåtar snart inte längre tillåts att tömma ut sitt avfall direkt i det känsliga Östersjön, och hon efterlyste en större nordisk harmonisering i regelverk och lagstiftning, till exempel gällande fisket, just för att rädda vårt känsliga innanhav. Åland satsar också på att bli 100% självförsörjande på el, genom en utbyggd vindkraft. Gunell avslutade med en vädjan om att Norden tillsammans ska gå i bräschen för grön tillväxt och hållbar utveckling, och stärka vårt redan gröna varumärke.

 

Temat för debatten var "Utmaningar för den nordiska välfärdsmodellen", en sammanfattning av statsministrarnas inlägg finns på norden.org.

Kommentarer

Arkiv

Länkar

Senaste kommentarer

Senate inlägg

Etikettmoln